Olof Palme har precis tillträtt som statsminister. Volvo är Sveriges största företag, och näringslivet internationaliseras när fler och fler utländska företag etablerar dotterbolag i Sverige. FAR skapar ett ”modellföretag” som ska kunna användas för praktikfall, inspirerad av internationell revisionspraxis.
Samhället
Olof Palme är statsminister och det har 1970 gått två år efter de händelser som benämns som Majrevolten, i vilken studenter ockuperar ett kårhus och där demonstranter försöker avbryta en tennismatch i Båstad mellan Sverige och Rhodesia. Det finns en stark vänstervåg i samhället, bostadsbristen byggs bort genom miljonprogrammen och levnadsstandarden i Sverige ökar. Under perioden från 1950 till 1970 har antalet aktiebolag mer än tredubblats och elektroniken får under 1970-talet ett genombrott inom verkstadsindustrin. Trots det närmar sig slutet av industrialismens guldålder i Sverige.
Så ser revisorsbranschen ut
I början på 1970-talet har firmorna växt i storlek och ungefär 20 procent av FAR:s medlemmar är anställda vid någon av de största byråerna: Bohlins Revisionsbyrå, Öhrlings revisionsbyrå, Hagströms & Bredberg Revisionsbyrå. Perioden 1962–1971 grundas 70 nya firmor. År 1971 finns det 900 godkända granskningsmän och 452 auktoriserade revisorer. Under 1960-talet inleder flera revisorsbyråer samarbete med internationella partners. 1962 har till exempel Öhrlingsrevisionsbyrå blivit medlem i Coopers & Lybrand, vid tiden en av de ledande byråerna internationellt.
Revisorernas professionalisering
Det är fortfarande 1944 års aktiebolagslag som är gällande 1970. Men utvecklingen av revisorsprofessionen är i rörelse: 1970 tillsätts en utredning om auktoriseringen av revisorer, vilket leder till att från och med 1973 blir Kommerskollegium den myndighet som ansvarar för frågor om auktorisation och godkännande av revisorer, samt utövar tillsyn över revisorers verksamhet. Staten tar alltså över auktoriseringsförfarandet.
För att bli auktoriserad 1970 ser kraven ut ungefär som tidigare. I examen från en handelshögskola ska ämnena handelsteknik, rättsvetenskap och nationalekonomi ingå. Det finns också krav på att hen skulle gjort sig känd för sin ”redbarhet”.
En typisk revision
I början på 1970-talet ändras revisorernas arbetssätt. Utvecklingen går ifrån detaljgranskning, i vilket ett vanligt arbetssätt var att granska var tionde post, till internkontroll där befattningshavarnas befogenhetsområden definieras och att en handfull transaktioner granskas utifrån olika aspekter. Rutiner ska granskas och i revisionen görs flödesscheman. En stor förändring är nu också att företagen kan ha datorbaserade redovisningssystem, vilket kan komplicera revisionen. Till hjälp finns bland annat FAR:s småskrift som berör frågan – Synpunkter på revision av datorbaserade redovisningssystem.
FAR 1970
1970 har FAR 356 revisorer som medlemmar. I samband med att utländska företag etablerar dotterbolag i Sverige skapas ett nytt behov av internationellt perspektiv på revison. Därför tillsätter FAR en grupp som skapar ett modellföretag som kan användas i praktikfall. Det leder i september 1970 fram till det 235 sidor långa praktikfallet ”Modulmaskiner”, inspirerat av utländska förebilder. Praktikfallet får stort genomslag.
Det läggs fram på ett seminarium i London anordnat av FAR, och arbetsgruppen åker på turné i Sverige och håller seminarier om praktikfallet. Det blir ett stort steg mot nya och modernare revisionsmetoder som fokuserar på intern kontroll.
1967 publicerar FAR:s revisionskommitté ett förslag till ”Grundläggande principer för utförande av revision i svenska aktiebolag”. Den slutgiltiga versionen publiceras 1971. Med dessa blir Sverige det tredje landet i världen som publicerar rekommendationer för revision. FAR är även tidigt ute med att ge sig in i it-världen, redan på 1960-talet startar FAR en databehandlingskommitté.
Johanna Junglert, Centrum för Näringslivshistoria