Upplysningsplikt eller tystnadsplikt vid konkurs?

Hur påverkas revisorns och redovisningskonsultens roller och uppdragets innebörd vid en konkurs? Advokaterna Mercedes Lennartsson Anderås och Daniel Lennartsson Anderås går igenom vad som gäller.

1. En konkurs påverkar de ekonomiska och rättsliga grundförutsättningarna för bolagets relationer med sina fordringsägare och affärspartners. Hur initieras en konkurs?

En konkurs förutsätter att gäldenären är på obestånd (insolvent), vilket innebär att gäldenären inte kan betala sina skulder och att situationen inte endast är tillfällig. Konkursansökan lämnas in vid den tingsrätt som gäldenären tillhör utifrån sitt registrerade säte för bolaget, eller sin hemvist om gäldenären är en fysisk person.

2. Är det någon skillnad om gäldenären eller en fordringsägare ansöker om konkursen?

Om gäldenären själv ansöker om konkurs fattar tingsrätten beslut om konkurs genast. Om en fordringsägare ansöker om konkurs måste fordringsägaren dels styrka sin fordran, dels bevisa att gäldenären är på obestånd i en efterföljande process. Det finns dock omständigheter som medför att gäldenären anses vara insolvent, exempelvis om det inom de senaste sex månaderna före en konkursansökan har skett ett eller flera misslyckade utmätningsförsök.

3. Vem utser konkursförvaltaren och vilken är dennes roll?

Tingsrätten utser konkursförvaltaren, som är en jurist med lång erfarenhet av konkurshandläggning. Konkursförvaltaren ansvarar för att förvalta konkursboet, avveckla verksamheten och fördela tillgångarna bland fordringsägarna. Tingsrätten accepterar normalt förslag till konkursförvaltare som ställs i konkursansökan, om förslaget är lämpligt. Ett konkursbeslut kungörs samma dag som tingsrätten har fattat beslutet.

4. Vad händer när beslut om konkurs fattas?

När tingsrätten har beslutat om konkurs omhändertas samtliga tillgångar av konkursförvaltaren. Tillgångarna ingår i konkursboet. Ett konkursbo är att jämföra med en juridisk person som förvaltas och företräds av konkursförvaltaren under tillsyn av Tillsynsmyndigheten i konkurser (TSM). Den som är försatt i konkurs har inte längre tillgång till några tillgångar som har ett värde, såsom pengar, inventarier och fastigheter med undantag för egendom som en privatperson behöver för att försörja sig själv och sin familj.

5. Hur påverkas styrelsen ställning i en konkurs?

Ett bolag i konkurs företräds fortfarande av sin styrelse i de resterande frågor som konkursbolaget fortfarande kan agera i och rörande egendom som konkursförvaltaren har avstått från. Styrelsen har exempelvis deklarationsskyldighet för bolaget för tid till och med konkursdagen och är skyldig att föra bokföringen fram till konkursdagen. Styrelsen har dock inte någon rätt att hantera tillgångar som ingår i konkursboet eller att företräda konkursboet.

6. Vilken informationsplikt har styrelsen?

Styrelsen är skyldig att lämna information till förvaltaren. Detta gäller även styrelseledamöter som utträder ur styrelsen senare än ett år före det att konkursansökan ingavs till tingsrätten. Konkursförvaltaren utreder styrelsens eventuella skadeståndsansvar gentemot bolaget och personligt ansvar vid kapitalbrist enligt 25 kap. ABL. Om styrelsen inte har fullgjort sin bokföringsskyldighet är konkursförvaltaren skyldig att anmäla misstänkta brott till Ekobrottsmyndigheten.

7. Hur påverkas revisionsuppdraget av en konkurs?

Vid en konkurs upphör i regel revisionsuppdraget eftersom bolaget normalt inte längre efterfrågar eller kan betala för revisionstjänster, men eftersom gäldenären genom sin styrelse ansvarar för sin redovisning och kan vilja upprätta bokföring eller årsredovisning för perioden före konkursdagen, kan uppdraget fortsätta på styrelsens bekostnad.

8. Upplysningsplikt eller tystnadsplikt – vad gäller?

Revisorns har en upplysningsplikt gentemot konkursförvaltaren (9 kap. 46 § aktiebolagslagen). Denna upplysningsplikt bryter således igenom reglerna om tystnadsplikt som gäller för revisorn i sitt uppdrag med undantag bland annat för vad som gäller företagshemligheter eller omständigheter som avslöjar att revisorn själv skulle ha begått en brottslig handling. Konkursförvaltaren ställer ofta frågor till revisorn för att bättre förstå gäldenärens ekonomiska situation och orsakerna till konkursen. Revisorn är också skyldig att lämna ifrån sig eventuellt räkenskapsmaterial till konkursförvaltaren.

9. Hur påverkas företagets redovisningskonsult i en konkurs?

Om gäldenären har anlitat en redovisningskonsult för upprättande av räkenskapsinformation är konsulten skyldig att lämna materialet till konkursförvaltaren. Det material som avses är sådant som regleras i bokföringslagen (1999:1078) som till exempel sammanställningar av huvudbokföring, grundbokföring och kontoutdrag.

När konkursen är avslutad ska konkursförvaltaren återställa allt material till gäldenären. I praktiken brukar dock konkursförvaltaren tillse att materialet arkiveras under återstående tid enligt bokföringslagen.

Konkursförvaltaren ska under konkursen sköta konkursboets egen bokföring och detta ska som huvudregel ske enligt kontantmetoden.

10. Vilken förmånsrätt har revisorer och redovisningskonsulter i en konkurs?

I en konkurs får endast en fordran som har uppkommit innan ett konkursbeslut kungjorts göras gällande. Revisorer och redovisningskonsulter har en allmän förmånsrätt i en konkurs enligt förmånsrättslagen (1970:979) för fordran avseende arbete som har utförts under de senaste sex månaderna innan konkursansökan. Förmånsrätten gäller för arbete som ingår i den lagstadgade bokföringsskyldigheten eller revisionsplikten.

Här innefattas arbete enligt bokföringslagen men även årsredovisningslagen. För en revisor har förmånsrätten även ansetts innefatta arbete som en revisor är skyldig att utföra enligt författning till exempel närvarande vid bolagsstämma. Däremot innefattas inte upprättande av deklarationer. Inte heller innefattas framtagande av budgetar, prognoser och kalkyler. De sistnämnda kan revisorn eller konsulten däremot åberopa detentionsrätt för gentemot konkursförvaltaren, under förutsättning att det är revisorn eller konsulten som har tagit fram materialet.

Den allmänna förmånsrätten innebär att fordringarna betalas ur konkursen efter särskilda förmånsrätter, såsom fordringar som säkerställts med företagsinteckning eller annan pant, men före oprioriterade fordringar och senare allmänna förmånsrätter, i den mån boets medel förslår till utdelning.

Charlotta Marténg