Precis som Anna Hedberg, Kevin Kristoffersson och Marika Löthwall påpekar i sin debattartikel ”Teknikutvecklingen skapar möjligheter – när ska byråerna börja leverera värdeskapande rådgivning?” så behöver branschen använda tekniken i större utsträckning för att leverera värdeskapande rådgivning. Här ger vi ett konkret exempel på hur redovisningskonsulten kan leverera bra rådgivning och ge extra mervärde till kunden med hjälp av kassaflödesanalysen. För mindre företag finns inget lagkrav på att upprätta kassaflödesanalys, men det finns många fördelar med att göra det ─ både för kunden och för redovisningskonsulten.
För kundens del är kassaflödesanalysen lättförståelig och ett utmärkt diskussionsunderlag i mötet med redovisningskonsulten. Resultatrapporten står vanligtvis i fokus under dessa möten, men begreppen intäkter och kostnader kan upplevas som abstrakta och det är ofta svårt för kunden att förstå innebörden av exempelvis avskrivningar och periodiseringar. Hur kan till exempel en upplupen intäkt vara med i resultatrapporten, när företaget varken har fakturerat eller fått inbetalningen? Det är självklart för redovisningskonsulten, men i många fall helt obegripligt för kunden. Kassaflödesanalysens inbetalningar och utbetalningar är däremot lätta att förstå, eftersom rapporten visar vad som faktiskt har skett under perioden. Med kassaflödesanalysen som utgångspunkt är det därför lättare för kunden att föra en diskussion med redovisningskonsulten om hur det har gått och hur man bör agera framåt. Och den som har koll på verksamhetens kassaflöde kan snabbt sätta in åtgärder där det behövs.
För redovisningskonsultens del är kassaflödesanalysen ett bra verktyg för att förstå företagets verksamhet bättre. Balans- och resultatrapporten ger visserligen en bra helhetsbild tillsammans med nyckeltalen, men den som upprättar kassaflödesanalys kan tydligt se sambanden mellan ställning, resultat och likviditet. Kassaflödesanalysen visar nämligen om företagets löpande verksamhet har genererat större inbetalningar än utbetalningar, eller vice versa. Om ett företag återkommande har större utbetalningar än inbetalningar (ett negativt kassaflöde) från den löpande verksamheten, så är det ett tydligt tecken på att kärnverksamheten inte bär sig. Då krävs omedelbara åtgärder för att komma till rätta med problemet, så att man kan uppnå ett positivt kassaflöde och en god likviditet i framtiden.
Kassaflödesanalysen visar även hur ett positivt eller negativt kassaflöde från den löpande verksamheten har påverkat företagets investeringsverksamhet och dess finansieringsverksamhet. Ett företag som har genererat positivt kassaflöde i den löpande verksamheten har möjlighet att investera i anläggningstillgångar, amortera banklån, samt ge utdelning till aktieägare. Med kassaflödesanalysen som diskussionsunderlag kan man även föra viktiga diskussioner om exempelvis kapitalbindning i varulager och kundfordringar, samt hur kommande investeringar bör finansieras.
Det finns uppenbarligen många fördelar med att upprätta kassaflödesanalys i mindre företag ─ både för kunden och för redovisningskonsulten. Men är kunderna verkligen intresserade av fler rapporter? Nej, de kanske inte är intresserade av kassaflödesanalysen som rapport, men de är garanterat intresserade av den rådgivning som följer om redovisningskonsulten använder kassaflödesanalysen som ett diskussionsunderlag. Det förutsätter dock att redovisningskonsulten förstår och kan förklara verksamhetens kassaflöde, och att man inte förlitar sig på att enbart ge kunden skriftlig information som systemet tar fram via generativ AI (såsom exempelvis ChatGPT).
Men man kan ta betalt för nedlagd tid med tanke på att mindre företag inte omfattas av lagkravet på kassaflödesanalys? Ja, med tanke på att de flesta byråer i dag har tillgång till system där man enkelt kan ta fram en kassaflödesanalys utan större handpåläggning, så kommer den nedlagda tiden för upprättandet att vara marginell. Man ska vara medveten om att dessa kassaflödesanalyser sällan stämmer överens med alla detaljkrav som anges i K3 och K2, men de är i allmänhet tillräckligt korrekta för att fungera som ett bra diskussionsunderlag i mötet med kunden. Kompetenta redovisningskonsulter som ser helhetsbilden och som vet var företagets pengar kommer ifrån och var de tar vägen, kommer att ge bättre rådgivning till sina kunder. Och att ge bra rådgivning är viktigt, inte minst i tider som denna när företagskonkurserna ökar.
Karin Seger, Ekonomie doktor, universitetslektor med inriktning redovisning och revision, Mälardalens universitet
Karolina Landal, Auktoriserad redovisningskonsult, Grant Thornton Örebro
Therése Jonasson, Redovisningsspecialist, Aspia Karlstad