När har revisorn rätt att avsäga sig ett uppdrag? Och hur långt sträcker sig revisorns ansvar för att kunderna kommer in med en årsredovisning i tid? Anna-Karin Brusk Rönnqvist, chefsrevisor på RI och Björn Irle, auktoriserad revisor på FAR reder ut vad som gäller.
1.Hur omfattande är kraven på revisorns planering av uppdrag för att kunna leverera en revisionsberättelse i tid enligt aktiebolagslagen (ABL)?
ABL innehåller ingen detaljreglering om hur revisorn ska planera sina uppdrag för att kunna leverera en revisionsberättelse i tid. För att i möjligaste mån undvika att bryta mot lagens tidsfrister torde dock krävas att revisorn planerar för att en revision ska kunna genomföras i god tid före årsstämman och kommer överens med kunden om när årsredovisningen senast ska överlämnas för granskning.
2. Hur formell är aktivitetsplikten för att driva styrelsen framåt för att få fram en årsredovisning i tid?
Det primära ansvaret för att upprätta årsredovisningen ligger hos styrelsen. Om revisorn inte får tillgång till årsredovisning och övrigt räkenskapsmaterial för granskning inom föreskriven tid enligt tillämplig lagstiftning, eller, i förekommande fall, enligt gällande stadgar eller motsvarande ska revisorn i enlighet med god revisionssed uppmärksamma företagets styrelse på dess skyldigheter i aktuellt avseende. För det fall muntliga påpekanden inte hörsammas inom rimlig tid, ska revisorn skriftligen uppmana styrelsen att fullgöra sina skyldigheter.
3. Bokföringsbrott uppstår i princip så snart årsredovisningen inte färdigställts inom sex månader från räkenskapsårets slut. Hur formell ska revisorn vara under denna period?
Om det trots ageranden och påpekanden från revisorn inte upprättats någon årsredovisning inom sex månader från räkenskapsårets utgång anses det vara ett bokföringsbrott. Under ”mellanperioden” finns det inte några särskilda regler i ABL för revisorns skyldigheter. Men enligt god sed bör revisorn även under denna period, det vill säga juli till och med oktober för bolag med kalenderår som räkenskapsår, aktivt försöka förmå bolaget att upprätta årsredovisningen.
4. Agerandeplikten enligt ABL 9:42 är inte så lätt att förstå. RI förväntar sig att revisorn agerar genom att framföra misstanke till styrelsen efter 9-10 månader. Därefter har revisorn fyra veckor på sig innan anmälan ska ske till åklagare. Vad är praxis här?
Revisorsinspektionens praxis i den här frågan är att om någon årsredovisning inte har upprättats inom 10 månader från räkenskapsårets utgång så måste revisorn agera på det sätt som föreskrivs i 9 kap. 43 § ABL och underrätta styrelsen. Om det fyra veckor därefter fortfarande inte finns någon upprättad årsredovisning måste revisorn följa bestämmelserna i 9 kap. 44 § ABL och skriftligen underrätta åklagare. Det innebär att revisorn i normalfallet senast efter 11 månader måste göra en anmälan till åklagare.
5. När kan revisorn avgå om han eller hon inte får kontakt med företrädare på grund av ovilja, eller att personen i fråga sitter häktad, är sjuk eller liknande?
Enligt EtikU 10 bör revisorn avgå om hen inte får svar på muntliga eller skriftliga påminnelser inom rimlig tid. Om revisorns tidiga avgång kan försena eller komplicera företagets uppfyllande av sina redovisningsskyldigheter, och om det är sannolikt att företaget kommer att uppfylla dessa skyldigheter snart, bör revisorn vänta med att avgå till årsstämman för att undvika att företaget hamnar i en kritisk situation kallad revisorsnöd.
6. Var kan jag som revisor hitta vägledning i hur jag ska agera vid försening eller risk för försening av årsredovisningen?
Bra vägledning finns i relevant lag för företaget (ABL med flera), EtikU 10 Revisorns åtgärder vid sen årsredovisning, RevR 14 Revisorns åtgärder vid misstanke om brott respektive penningtvätt och i Revisorsinspektionens praxis.
7. Vad ska jag göra för att undvika att sätta ett företag i revisorsnöd?
Enligt praxis kräver god revisionssed att revisorn planerar uppdraget så att det kan avslutas i tid, är aktiv och påminner styrelsen eller motsvarande vid förseningar från kundens sida och agerar enligt reglerna för brottsanmälan om tillämpligt (till exempel ABL 9:42-9:44) vid längre försening. En idé kan vara att komma överens om tidplanen skriftligt i samband med upprättande av uppdragsavtal eller i anslutning till att uppdraget förnyas. Planera, var aktiv, påminn och agera enligt reglerna om brottsanmälan. Många gånger behöver revisorn ha en mer formell kommunikation med kunden vid förseningar – var inte för snäll! Gör revisorn rätt i hela processen och har det dokumenterat är det lättare att lämna ett uppdrag utan att det innebär risk för revisorsnöd.
Kristina Israelsson