Många företag upplever bistra tider. Enligt myndigheten Tillväxtanalys gick 1.110 företag i konkurs under januari 2024, en ökning med 57 procent sedan januari 2023 och det högsta antalet konkurser i januari månad sedan 1997. Kontrollbalansräkning, KBR, är ett verktyg för att avstyra konkurs. Balans har frågat Joakim Söderin, auktoriserad revisor på Grant Thornton och medlem av FAR:s Normgivningsgrupp för revision, om vad som är viktigt att tänka på kring KBR.
1. När uppstår skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning?
Det finns olika åsikter om hur snabbt en kontrollbalansräkning ska vara upprättad efter det datum då det fanns ”skäl att anta” att det egna kapitalet är förbrukat. I aktiebolagslagen 25 kap 13 § ABL står det att det ska göras ”genast”. Bedömningar i rättspraxis indikerar att kontrollbalansräkningen ska vara upprättad senast inom två månader från den tidpunkt då kapitalet befaras vara förbrukat.
2. Vilka tillgångar kan värderas upp eller aktiveras som tillgång i en kontrollbalansräkning? Kan man aktivera vad som helst i en kontrollbalansräkning?
Nej såklart inte. Det ska föreligga ett ”verkligt” högre värde. Vi ser ibland justeringar till nettoförsäljningsvärde av till exempel varulager, men det är tveksamt om det då över huvud taget finns ett övervärde, särskilt om rörelsen går med förlust. Det måste bedömas från fall till fall. Om det finns objektiva värderingar är det lättare att värdera upp en tillgång. Detta är vanligt till exempel när det gäller fastigheter.
3. Om en tillgång värderas upp, kan det då vara poster som också aktualiseras på skuldsidan i balansräkningen?
Det ska normalt inte uppkomma nya skulder i en kontrollbalansräkning. Detta eftersom kontrollbalansräkningen bara kan/ska visa en bättre situation än i den ordinarie bokföringen. Då borde nog den skulden vara med redan. För till exempel latent skatt på eventuella övervärden kan det finns motiv för att inte bokföra upp dessa om det finns underskottsavdrag som kan kvittas mot övervärdena vid en försäljning. Aktiebolagslagen nämner däremot att det finns skulder för statliga stöd där återbetalningen hävs om det blir likvidation. Då kan dessa skulder strykas i en kontrollbalansräkning. Men det är ovanligt och jag har inte sett några sådana exempel i mitt arbete.
4. Innebär en kontrollbalanssituation att det råder väsentlig osäkerhet om fortsatt drift av företaget? Det vill säga måste revisorn skriva om detta i revisionsberättelsen?
Ja, det är det normala. Redan då en kontrollbalansräkningssituation uppstår är den fortsatta driften i fara, det är det hela konceptet bygger på. Syftet med kontrollbalansräkning som företeelse är ju att fånga upp framtidsmöjligheter och fortlevnadsförmåga i livskraftiga bolag, medan de som inte har en framtid ska likvideras i tid. Det kan dock finnas undantag. Till exempel när det gäller fastighetsbolag kan en ”teknisk” kontrollbalansräkningsskyldighet inträffa på grund av nedskrivningar, även om den grundläggande rörelsen redovisar vinst och har ett stabilt kassaflöde. Då behöver det läggas fram en plan för hur kapitalet ska kunna återställas för att undvika likvidation så att ägarna kan fatta rätt beslut på kontrollstämman.
5. Vad ska företaget och revisorn tänka på när en första kontrollbalansräkning visar ett återställt/intakt eget kapital?
De ska tänka på att detta ska tas upp på ett styrelsemöte och ”konstateras” – det vill säga att det också finns ett styrelseprotokoll som visar på att så är fallet. Det är viktigt att i efterhand kunna visa på att styrelsen följt sin handlingsplikt och agerat.
6. Vad betyder ”uppenbara övervärden”? Vad måste beaktas i sådana fall?
Det gäller till exempel för en fastighet där styrelsen har en aktuell värdering som vida överstiger det bokförda värdet. Då är det egna kapitalet inte förbrukat även om det kan se ut så när man ser på balansräkningen. Då kan det ibland istället ske en hänvisning till det ”uppenbara övervärdet” som ett motiv till att inte upprätta en kontrollbalansräkning, till exempel i förvaltningsberättelsen.
7. Har detta speciell bäring på fastighetsmarknaden som har påverkats av det ekonomiska läget och där värderingen bör vara aktuell?
Ja, men i dessa tider ska man vara väldigt försiktig med just fastighetsvärderingar. Värdena på framför allt kommersiella fastigheter har sjunkit och en sådan värdering behöver ha gjorts i närtid.
8. Kan koncernbidrag vid årets slut upphäva skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning, om kapitalbrist har uppstått tidigare under året?
Nja, då är det förmodligen för sent. En kontrollbalansräkning ska upprättas ”genast” och det är sällan fallet om det skulle bokföras ett koncernbidrag i bokslutet. Men ett koncernbidrag som återställer det egna kapitalet i bokslutet har den effekten att det stänger en eventuell ansvarsperiod.
9. Kan en utfästelse om aktieägartillskott innan årsredovisning har upprättats, men efter att kapitalet har förbrukats, upphäva skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning?
Det finns ingen direkt koppling till årsredovisningen. Ett aktieägartillskott kan absolut upphäva skyldigheten. Det beror på hur snabbt det görs, se diskussionen om tidsramarna ovan.
10. Finns det någon skillnad här när det gäller K2 respektive K3?
Egentligen inte ur detta hänseende. Det finns en skillnad i hur man ser på Fortsatt drift, men det är en annan fråga. Glöm inte att syftet med kontrollbalansräkning som företeelse är att fånga upp framtidsmöjligheter och fortlevnadsförmåga i livskraftiga bolag. En kontrollbalansräkning ska upprättas av två skäl enligt aktiebolagslagen: 25 kap. 13 § 1: Styrelsen skall genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital, beräknat enligt 14 §, understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, eller när det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken har visat sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen.
Björn Dickson