Inledning

En bostadsrättsförening ska upprätta årsredovisningen enligt årsredovisningslagen (1995:1554) (ÅRL) och Bokföringsnämndens (BFN) normgivning. Huvudregelverket för företag som ska upprätta årsredovisning är Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning (K3). En bostadsrättsförening som är ett mindre företag enligt 1 kap. 3 § ÅRL kan välja att upprätta årsredovisningen enligt Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag (K2).

I ÅRL finns bestämmelser om informationsinnehållet i bostadsrättsföreningars årsredovisning. Bestämmelserna gäller sedan årsskiftet 2022/2023 och ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2022. Lagändringarna förutsätter i vissa delar kompletterande normgivning från BFN.

I denna vägledning har BFN samlat de kompletterande reglerna för bostadsrättsföreningars årsredovisningar. Vägledningen innehåller lagtext, allmänna råd, kommentarer och exempel. Reglerna omfattar krav på ytterligare upplysningar och nyckeltal i förvaltningsberättelsen, kompletterande regler för kassaflödesanalys samt ytterligare krav på notupplysningar. Enligt ÅRL är det obligatoriskt för bostadsrättsföreningar att upprätta kassaflödesanalys. Vägledningen innehåller exempel till hjälp när kassaflödesanalysen upprättas.

Förkortningslista

I vägledningen används följande förkortningar:

BRL

Bostadsrättslagen (1991:614)

FTL

Fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

ÅRL

Årsredovisningslagen (1995:1554)

Lagregler, allmänna råd (BFNAR 2023:1) och kommentarer

Tillämpning

Allmänt råd

1.Detta allmänna råd innehåller kompletterande regler till Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag (K2) och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning (K3) och ska tillämpas när en bostadsrättsförening upprättar årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554).

Särskilda regler finns för

  1. bostadsrättsföreningar som tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag (K2) i punkterna 15–19, och

  2. bostadsrättsföreningar som tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning (K3) i punkt 20.

Kommentar

I det allmänna rådet finns kompletterande regler som bostadsrättsföreningar ska tillämpa när de upprättar årsredovisning. De kompletterande reglerna gäller framför allt upplysningar som ska ingå i förvaltningsberättelsen.

Förvaltningsberättelsen

Allmänt om verksamheten

Lagtext
6 kap. 1 § andra stycket 1 ÅRL

– – –

Upplysningar ska även lämnas om

  1. sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat,

– – –

Lag (2016:947)

Allmänt råd

2.I en bostadsrättsförening avses med sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat enligt 6 kap. 1 § andra stycket 1 årsredovisningslagen (1995:1554)

  1. om föreningen är eller inte är privatbostadsföretag enligt inkomstskattelagen (1999:1229),

  2. om föreningen innehar marken med tomträtt eller med äganderätt,

  3. om föreningens fastighet eller tomträtt har del i en samfällighet, och

  4. om föreningen har eller inte har en aktuell underhållsplan.

Om föreningen innehar marken med tomträtt ska upplysning lämnas om den tidpunkt till vilken fastighetsägaren tidigast kan säga upp tomträtten till upphörande. Upplysningen ska även innehålla uppgift om när avgäldsperioden går ut och avgälden ska omförhandlas.

Om föreningens fastighet eller tomträtt har del i en samfällighet ska upplysningen även innehålla uppgift om vad samfälligheten förvaltar.

Kommentar

Enligt punktens första stycke a ska föreningen upplysa om den är eller inte är ett privatbostadsföretag enligt inkomstskattelagen. Enligt definitionen i inkomstskattelagen är en bostadsrättsförening ett privatbostadsföretag om föreningens verksamhet till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen.

En bostadsrättsförening som är ett privatbostadsföretag enligt inkomstskattelagen benämns ofta äkta bostadsrättsförening. En förening som inte är ett privatbostadsföretag benämns ofta oäkta bostadsrättsförening.

Enligt de K-regelverk som tillämpas när årsredovisningen upprättas ska det i förvaltningsberättelsen även lämnas upplysning om speciella omständigheter som i särskild grad berör föreningen. För föreningar som ligger i gränsområdet att räknas som privatbostadsföretag kan bl.a. fördelningen mellan olika upplåtelseformer vara en sådan uppgift som ska anges.

Med aktuell underhållsplan i punktens första stycke d avses en underhållsplan som är uppdaterad utifrån de förhållanden som är kända för styrelsen. Punkten innebär att föreningen ska upplysa om den har eller inte har en aktuell underhållsplan. I detta ligger att föreningen måste ta ställning till om innehållet i planen är aktuellt. Med underhållsplan avses en handling i vilken de viktigaste kommande åtgärderna för underhåll och återinvesteringar anges, med uppgift om när de beräknas vidtas och vad kostnaden kan uppskattas till. Det är den enskilda byggnadens egenskaper som styr innehållet i underhållsplanen. Exempel på underhåll och återinvesteringar är stambyte, takomläggning, fönsterbyte, fasadrenovering, hissutbyte, dränering samt utbyte eller renovering av värmesystem.

Enligt BRL ska en ekonomisk plan upprättas av föreningens styrelse och registreras av Bolagsverket innan en bostadsrättsförening upplåter lägenheter med bostadsrätt. Från och med den 1 januari 2024 ska det i den ekonomiska planen ingå en teknisk underhållsplan som visar fastighetens underhålls- och återinvesteringsbehov under de kommande 50 åren. Har föreningen en teknisk underhållsplan enligt bestämmelserna i BRL kan föreningen ange det i upplysningen.

I en årsredovisning upprättad enligt Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag (K2) lämnas upplysningarna i punkt 2 under rubriken Allmänt om verksamheten i förvaltningsberättelsen.

Flerårsöversikt

Kommentar

Förvaltningsberättelsen ska enligt 6 kap. 1 § första stycket ÅRL innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. Därutöver ska bostadsrättsföreningar lämna ytterligare upplysningar enligt 6 kap. 3 a § ÅRL och punkt 3 i det allmänna rådet.

I en årsredovisning upprättad enligt Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag (K2) lämnas nyckeltalen under rubriken Flerårsöversikt i förvaltningsberättelsen.

Lagtext
6 kap. 3 a § första stycket ÅRL

En bostadsrättsförening ska i förvaltningsberättelsen även lämna upplysningar om sådana nyckeltal som kan underlätta förståelsen av föreningens verksamhet, ställning och resultat, däribland

  1. årsavgift per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt,

  2. skuldsättning per kvadratmeter,

  3. sparande per kvadratmeter,

  4. räntekänslighet, och

  5. energikostnad per kvadratmeter.

– – –

Lag (2022:1028)

Kommentar
Begreppet kvadratmeter upplåten med bostadsrätt

Nyckeltalet i 6 kap. 3 a § första stycket 1 ÅRL ska beräknas per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt. När det uttrycks på detta sätt omfattas alla ytor som upplåts med bostadsrätt. I yta upplåten med bostadsrätt ingår alltså även yta för annat än bostadsändamål, t.ex. för kontor, butik eller garage om upplåtelsen görs med bostadsrätt. Yta för bostäder eller lokaler m.m. som upplåts med hyresrätt ingår inte.

Är föreningens fastighet taxerad som hyreshusenhet enligt FTL framgår uppgift om antal kvadratmeter upplåtna med bostadsrätt av taxeringsbeslutet. Beräkningen av nyckeltalet kan i så fall normalt utgå från uppgifterna i taxeringsbeslutet.

Om föreningen upplåter bostadsrätter i byggnader som är taxerade som småhus enligt FTL (radhus, kedjehus, parhus eller friliggande småhus) framgår i stället antalet kvadratmeter avseende till exempel boyta, biyta, garage och eventuella lokaler av beslutet om fastighetstaxering. Det framgår inte om ytan är upplåten med bostadsrätt eller hyresrätt. Föreningen behöver därför själv sammanställa uppgiften om kvadratmeter upplåten med bostadsrätt med utgångspunkt i de faktiska förhållandena som gäller för föreningens byggnader.

Begreppet kvadratmeter

Nyckeltalen i 6 kap. 3 a § första stycket 2, 3 och 5 ÅRL ska beräknas per kvadratmeter. När det uttrycks på detta sätt inkluderas det sammanlagda antalet kvadratmeter som upplåts med bostadsrätt och antalet kvadratmeter som upplåts med hyresrätt.

Det är samtliga ytor som föreningen tar ut avgift eller hyra för som ska ingå vid beräkningen av dessa nyckeltal. Det är endast ytor i föreningens byggnader som ska ingå. Mark eller annan yta som inte ingår i byggnaderna ska inte ingå. Det kan vara bostäder eller kontorslokaler som upplåts med bostadsrätt eller hyresrätt, men även andra lokalytor som föreningen upplåter med bostadsrätt eller mot hyra. Exempel på sådana ytor är förrådsutrymmen och garageplatser.

Om föreningens fastighet är taxerad som hyreshusenhet kan föreningen normalt utgå från uppgifterna om boarea upplåten med bostadsrätt respektive hyresrätt samt uppgifterna om lokalarea upplåten med bostadsrätt respektive hyresrätt i taxeringsbeslutet.

Om föreningen upplåter bostadsrätter i byggnader som är taxerade som småhus enligt FTL (radhus, kedjehus, parhus eller friliggande småhus) framgår antalet kvadratmeter avseende till exempel boyta, biyta, garage och eventuella lokaler av taxeringsbeslutet.

Framgår inte uppgifterna i taxeringsbeslutet eller om uppgifterna inte stämmer med faktiska förhållanden behöver föreningen själv sammanställa uppgifterna om det sammanlagda antalet kvadratmeter med utgångspunkt i de faktiska förhållanden som gäller för föreningens byggnader.

Allmänt råd

3.En bostadsrättsförening ska, utöver de nyckeltal som ska lämnas enligt 6 kap. 3 a § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554), även lämna upplysning i förvaltningsberättelsen om nyckeltalen

  1. skuldsättning per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt, och

  2. årsavgifternas andel i procent av totala rörelseintäkter.

Allmänt råd

4.Om ett nyckeltal enligt 6 kap. 3 a § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) eller ett nyckeltal enligt punkt 3 inte är representativt för de enskilda bostadsrätterna ska detta anges.

Kommentar

Nyckeltalen är ett medeltal av förhållandena i föreningen. Upplysning enligt punkt 4 kan till exempel bli aktuellt när insatser och årsavgifter är olika för motsvarande bostadsrätter. Att årsavgifterna är olika kan t.ex. bero på att medlemmarna gick in med olika insatser från början eller att vissa lägenheter har balkong eller ligger på markplan med störande trafik.

Allmänt råd

5.De nyckeltal som bostadsrättsföreningen ska lämna enligt 6 kap. 3 a § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) eller enligt punkt 3 ska lämnas för räkenskapsåret och de tre föregående åren.

Kommentar

I punkterna 7–11 anges hur de olika nyckeltalen ska beräknas.

Nyckeltalen kan presenteras i tabellform. Om definitioner eller förklaringar till nyckeltalen lämnas kan de presenteras i anslutning till nyckeltalen.

Årsavgift
Allmänt råd

6.Med årsavgift avses årsavgift enligt bostadsrättslagen (1991:614).

Kommentar

Vad som avses med årsavgift har betydelse vid beräkningen av vissa av de nyckeltal som en bostadsrättsförening ska lämna upplysning om. Årsavgift tas ut för ytor som upplåts med bostadsrätt oavsett om det är ytor för bostäder, affärslokaler, kontor eller garage m.m. Enligt BRL ska grunderna för beräkning av årsavgiften anges i föreningens stadgar.

Även avgift som föreningen tar ut och som är baserad på individuella mätningar av förbrukning ingår i årsavgiften. Det kan till exempel vara avgift som avser kostnader för värme, el och vatten.

Avgifter för tjänster som en medlem kan välja som tillval ingår inte i årsavgiften. Exempel på sådana tillval är abonnemang för tv, bredband och telefoni. Det är dock vanligt att avgifter för sådana tjänster är obligatoriska och ingår i bostadsrättsupplåtelsen utan möjlighet att välja. I sådana fall ingår ersättningen i årsavgiften.

Årsavgift per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt
Kommentar

Nyckeltalet årsavgift per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt enligt 6 kap. 3 a § första stycket 1 ÅRL beräknas genom att årsavgifterna divideras med summan av antalet kvadratmeter upplåtna med bostadsrätt i föreningen. Vad som ingår i kvadratmeter upplåten med bostadsrätt framgår av kommentaren under rubriken Begreppet kvadratmeter upplåten med bostadsrätt, se ovan.

Årsavgift per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt beräknas enligt följande.

Årsavgifter / antalet kvadratmeter upplåtna med bostadsrätt.

Exempel

Bostadsrättsföreningen upplåter bostäder och lokaler med bostadsrätt. Föreningens fastighet är taxerad som hyreshusenhet enligt FTL. Årsavgift tas ut för bostadsrätterna med 7.500.000 kronor. Dessutom tillkommer avgift efter förbrukning för varmvatten med 250.000 kronor samt ej obligatoriska avgifter för internetanslutning med 40.000 kronor. Föreningen hyr även ut parkeringsplatser till föreningens medlemmar. Dessa intäkter uppgår till 1.250.000 kronor.

I föreningens byggnader uppgår boarea och lokalarea upplåten med bostadsrätt till 12.500 kvadratmeter. Parkeringsplatserna i föreningens garage är inte upplåtna med bostadsrätt.

Av de ovan angivna avgifterna ingår avgift för varmvatten i definitionen av årsavgift. Avgifter för internetanslutning och parkeringsplatser i föreningens garage ingår inte. Årsavgiften är därmed 7.750.000 kronor (7.500.000 + 250.000). Årsavgift per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt blir i exemplet 620 kronor per kvadratmeter (7.750.000 kronor / 12.500 kvadratmeter).

Årsavgifter

 7.750.000

= 620 kr/kvm

Antal kvadratmeter upplåtna med bostadsrätt

12.500

Skuldsättning per kvadratmeter och skuldsättning per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt
Allmänt råd

7.Nyckeltalet skuldsättning per kvadratmeter enligt 6 kap. 3 a § första stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) ska beräknas genom att de räntebärande skulderna på balansdagen divideras med summan av antalet kvadratmeter upplåtna med bostadsrätt och antalet kvadratmeter upplåtna med hyresrätt.

Skuldsättning per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt enligt punkt 3 a ska beräknas genom att de räntebärande skulderna på balansdagen divideras med antalet kvadratmeter upplåtna med bostadsrätt.

Kommentar

Med skuldsättning avses räntebärande skulder.

Nyckeltalet skuldsättning per kvadratmeter enligt första stycket i punkten ska beräknas för samtliga ytor som föreningen tar ut avgift eller hyra för. Vad som ingår i begreppet kvadratmeter framgår av kommentaren under rubriken Begreppet kvadratmeter, se ovan.

Skuldsättning per kvadratmeter beräknas enligt följande.

Räntebärande skulder på balansdagen / summan av antalet kvadratmeter upplåtna med bostadsrätt och antalet kvadratmeter upplåtna med hyresrätt.

Nyckeltalet skuldsättning per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt enligt punktens andra stycke beräknas genom att räntebärande skulder på balansdagen divideras med summan av antalet kvadratmeter upplåtna med bostadsrätt. Vad som ingår i kvadratmeter upplåten med bostadsrätt framgår av kommentaren under rubriken Begreppet kvadratmeter upplåten med bostadsrätt, se ovan.

Skuldsättning per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt beräknas enligt följande.

Räntebärande skulder på balansdagen / antalet kvadratmeter upplåtna med bostadsrätt.

Exempel – Skuldsättning per kvadratmeter

Föreningens lån uppgår till 100 miljoner kronor på balansdagen.

Föreningens fastighet taxeras som hyreshusenhet enligt FTL. Boarea upplåten med bostadsrätt uppgår till 12.500 kvadratmeter. I föreningens byggnader finns även garage och kontor som hyrs ut. Lokalarean för kontor uppgår till 300 kvadratmeter och lokalarean för garage uppgår till 2.000 kvadratmeter.

Sammanlagt uppgår föreningens boarea och lokalarea till 14.800 kvadratmeter (12.500 + 300 + 2.000).

I föreningen uppgår skuldsättning per kvadratmeter till 6.757 kr/kvm (100.000.000 kronor / 14.800 kvadratmeter).

Föreningens lån

 100.000.000 kronor

= 6.757 kr/kvm

Antal kvadratmeter upplåtna med bostadsrätt eller hyresrätt

14.800 kvadratmeter

Exempel – Skuldsättning per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt

Förutsättningarna är desamma som ovan. Föreningens boarea upplåten med bostadsrätt uppgår till 12.500 kvadratmeter.

Skuldsättning per kvadratmeter upplåten med bostadsrätt uppgår till 8.000 kr/kvm (100.000.000 kronor / 12.500 kvadratmeter).

Föreningens lån

 100.000.000 kronor

= 8.000 kr/kvm

Antal kvadratmeter upplåtna med bostadsrätt

12.500 kvadratmeter

Sparande per kvadratmeter
Allmänt råd

8.Nyckeltalet sparande per kvadratmeter enligt 6 kap. 3 a § första stycket 3 årsredovisningslagen (1995:1554) ska beräknas genom att justerat resultat divideras med summan av antalet kvadratmeter upplåtna med bostadsrätt och antalet kvadratmeter upplåtna med hyresrätt.

Med justerat resultat enligt första stycket avses årets resultat ökat med årets avskrivningar, årets kostnad för utrangeringar och årets kostnad för planerat underhåll. Intäkter eller kostnader som är väsentliga och som inte är en del av den normala verksamheten ska dras av respektive läggas till.

Kommentar

Justerat resultat beräknas enligt följande.

Årets resultat + årets avskrivningar + årets utrangeringar + kostnadsfört planerat underhåll + väsentliga kostnader som inte är en del av den normala verksamheten – väsentliga intäkter som inte är en del av den normala verksamheten.

Med kostnadsfört planerat underhåll avses till exempel underhåll som utförts i enlighet med föreningens underhållsplan eller liknande och som redovisas i resultaträkningen. Normalt utgör stambyte, takomläggning, fönsterbyte, fasadrenovering, hissutbyte, dränering, utbyte eller renovering av värmesystem m.m. sådant underhåll som ingår i planerat underhåll. Vanliga reparationer av mindre omfattning som utförs vid behov eller åtgärder på grund av olyckshändelse eller skadegörelse är inte planerat underhåll.

Även intäkter och kostnader som är väsentliga och som inte är en del av den normala verksamheten ska återläggas. Exempel på intäkter som kan behöva återläggas är erhållna försäkringsersättningar, skadestånd, låneeftergifter eller vinster vid försäljning av bostadsrätter. Exempel på kostnader som kan behöva återläggas är nedskrivningar, skadestånd och utgifter för juridiska arvoden för t.ex. entreprenadtvister.

Sparande per kvadratmeter ska beräknas för samtliga ytor som föreningen tar ut avgift eller hyra för. Vad som ingår i begreppet kvadratmeter framgår av kommentaren under rubriken Begreppet kvadratmeter, se ovan.

Exempel

Av föreningens resultaträkning framgår att årets resultat uppgår till 700.000 kronor och årets avskrivningar till 5 miljoner kronor. Föreningen har kostnadsfört planerat underhåll om 1.350.000 kronor.

Föreningen har inte gjort några utrangeringar under året och har inte heller haft några väsentliga intäkter eller kostnader som kan anses onormala.

Boarea upplåten med bostadsrätt uppgår till 11.200 kvadratmeter. I föreningens byggnader finns även garage och kontor som hyrs ut. Lokalarean för kontor uppgår till 300 kvadratmeter och lokalarean för garage uppgår till 1.000 kvadratmeter.

Sammanlagt uppgår föreningens boarea och lokalarea till 12.500 kvadratmeter (11.200 + 300 + 1.000).

Justerat resultat uppgår till 7.050.000 kronor (700.000 + 5.000.000 + 1.350.000).

Sparande per kvadratmeter uppgår till 564 kronor (7.050.000 kronor / 12.500 kvadratmeter).

Justerat resultat

 7.050.000 kronor

= 564 kr/kvm

Antal kvadratmeter upplåtna med bostadsrätt eller hyresrätt

12.500 kvadratmeter

Räntekänslighet
Allmänt råd

9.Nyckeltalet räntekänslighet enligt 6 kap. 3 a § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554) ska beräknas genom att föreningens räntebärande skulder på balansdagen divideras med föreningens intäkter från årsavgifter enligt punkt 6 under räkenskapsåret.

Kommentar

Nyckeltalet räntekänslighet visar hur många procent avgifterna kan behöva höjas vid ökade räntekostnader. Genom att dividera föreningens räntebärande skulder på balansdagen med föreningens intäkter från årsavgifter får föreningen ett nyckeltal som visar hur många procent som årsavgifterna kan behöva höjas om räntan stiger med en procentenhet.

Exempel på vad som kan ingå i föreningens årsavgifter tas upp i kommentaren till punkt 6.

Exempel

Föreningens räntebärande skulder uppgår till 100 miljoner kronor.

Årsavgift tas ut för bostadsrätterna med 7.500.000 kronor. Dessutom tillkommer årsavgift efter förbrukning för varmvatten med 250.000 kronor samt ej obligatoriska avgifter för internetanslutning med 40.000 kronor. Föreningen hyr ut parkeringsplatser till föreningens medlemmar. Dessa intäkter uppgår till 1.250.000 kronor. Föreningen hyr även ut lokaler. Intäkterna från lokalhyra uppgår till 750.000 kronor.

Av de ovan angivna avgifterna ingår avgift för varmvatten i definitionen av årsavgift. Avgifter för internetanslutning, parkeringsplatser och upplåtelse av lokaler ingår inte. Årsavgiften är därmed 7.750.000 kronor (7.500.000 + 250.000).

Räntekänsligheten bestäms genom att dividera föreningens räntebärande skulder med föreningens årsavgifter om 7.750.000 kronor. Räntekänsligheten är 13 (12,90) procent. Det betyder att årsavgifterna kan behöva höjas med 13 procent om räntan stiger med en procentenhet.

Räntebärande skulder

 100.000.000

= 12,9

Årsavgifter

7.750.000

Energikostnad per kvadratmeter
Allmänt råd

10.Nyckeltalet energikostnad per kvadratmeter enligt 6 kap. 3 a § första stycket 5 årsredovisningslagen (1995:1554) ska beräknas genom att bostadsrättsföreningens kostnader för värme, el och vatten divideras med summan av antalet kvadratmeter upplåtna med bostadsrätt och antalet kvadratmeter upplåtna med hyresrätt.

Om kostnader för värme, el eller vatten inte ingår i årsavgiften ska upplysning lämnas om detta.

Kommentar

Nyckeltalet energikostnader per kvadratmeter ska inkludera samtliga i punkten uppräknade kostnader. Även kostnader som vidaredebiteras ska ingå.

Nyckeltalet ska beräknas för samtliga ytor som föreningen tar ut avgift eller hyra för. Vad som ingår i begreppet kvadratmeter framgår av kommentaren under rubriken Begreppet kvadratmeter, se ovan.

Årsavgifternas andel i procent av totala rörelseintäkter
Allmänt råd

11.Nyckeltalet årsavgifternas andel i procent av de totala rörelseintäkterna enligt punkt 3 b ska beräknas genom att årsavgifterna enligt punkt 6 divideras med bostadsrättsföreningens totala rörelseintäkter.

Kommentar

Nyckeltalet årsavgifternas andel i procent av de totala rörelseintäkterna visar hur stor del av föreningens totala rörelseintäkter som består av årsavgifter för ytor upplåtna med bostadsrätt.

Exempel på vad som kan ingå i föreningens årsavgifter tas upp i kommentaren till punkt 6. Med totala rörelseintäkter avses Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. eller motsvarande i föreningens resultaträkning.

Upplysning vid förlust

Lagtext
6 kap. 3 a § andra stycket ÅRL

– – –

Om verksamhetens resultat innebär en förlust ska bostadsrättsföreningen också lämna en upplysning om vad förlusten innebär för föreningens möjlighet att finansiera sina framtida ekonomiska åtaganden.

Lag (2022:1028)

Allmänt råd

12.I upplysningen enligt 6 kap. 3 a § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554) ska föreningen ange på vilket sätt föreningens framtida ekonomiska åtaganden ska finansieras.

Kommentar

Med framtida ekonomiska åtaganden avses t.ex. räntor och amorteringar på föreningens lån, tomträttsavgälder samt återinvesteringar och underhåll av föreningens byggnader.

Upplysningsskyldigheten omfattar sådana framtida ekonomiska åtaganden som rimligen kan förutses, t.ex. att räntorna höjs när bindningstiden går ut och att tomträttsavgälderna höjs nästa avgäldsperiod.

Framtida återinvesteringar och underhåll kan t.ex. framgå av föreningens underhållsplan eller den tekniska underhållsplanen enligt BRL.

I upplysningen ska föreningen ange vad förlusten innebär för finansieringen av framtida ekonomiska åtaganden. De framtida ekonomiska åtagandena kan behöva finansieras genom avgiftshöjningar, genom nya lån, genom ombildning av hyresrätt till bostadsrätt eller genom insatsökningar. Om utgifterna för nya lån innebär att avgifterna kan komma att höjas ska det anges.

Om föreningen något enstaka år har underskott som inte påverkar föreningens möjligheter till långsiktig finansiering av sina åtaganden, räcker normalt en kortfattad information om detta. Stora underskott under flera år medför högre krav på informationen i upplysningen.

Kassaflödesanalys

Lagtext

2 kap. 1 § andra stycket ÅRL

– – –

I årsredovisningen för ett större företag eller en bostadsrättsförening ska det även ingå en kassaflödesanalys.

Lag (2022:1028)

Allmänt råd

13.I kassaflödesanalysen får föreningens andel av medel på ett klientmedelskonto hos föreningens ekonomiska förvaltare anses som likvida medel.

Kommentar

I kassaflödesanalysen ska bostadsrättsföreningens in- och utbetalningar under räkenskapsåret redovisas, se 6 kap. 5 § ÅRL. Kassaflödesanalysen ger därmed en bild av hur likvida medel har förändrats under året. Kassaflödesanalysen ger bl.a. en möjlighet att analysera om årsavgiften är rätt avvägd.

Regler om kassaflödesanalys finns i det K-regelverk som föreningen tillämpar när årsredovisningen upprättas. Se även under rubriken Särskilda regler för bostadsrättsföreningar som tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag (K2).

Exempel 1 visar hur en kassaflödesanalys kan ställas upp enligt indirekt metod och exempel 2 visar direkt metod.

Noter

Allmänt råd

14.Upplysning ska lämnas om vad som ingår i posten Nettoomsättning i resultaträkningen. Beloppen av olika slag av intäkter ska anges.

Upplysning ska även lämnas om vad som ingår i föreningens årsavgifter.

Kommentar

Upplysningen enligt första stycket ska visa vilka intäkter som redovisas som nettoomsättning. Det kan, utöver årsavgifterna, t.ex. vara olika typer av hyresintäkter.

Enligt andra stycket ska upplysning även lämnas om vad som ingår i föreningens årsavgifter. Det kan t.ex. vara kostnader för värme, el, vatten, abonnemang för tv, bredband och telefoni och upplåtelse av parkeringsplats.

Särskilda regler för bostadsrättsföreningar som tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag (K2)

Förvaltningsberättelsen

Allmänt råd

15.Punkt 5.9 i Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag (K2) ska inte tillämpas.

Allmänt råd

16.En bostadsrättsförening som ska lämna upplysning enligt 6 kap. 3 a § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554) ska upprätta förvaltningsberättelsen med tillägg av nedanstående rubrik efter rubriken Flerårsöversikt:

Rubrik

Här anges

Se

Upplysning vid förlust

om verksamhetens resultat innebär en förlust, vad förlusten innebär för föreningens möjlighet att finansiera sina framtida ekonomiska åtaganden.

6 kap. 3 a § ÅRL

Kassaflödesanalys

Allmänt råd

17.Kassaflödesanalysen ska upprättas enligt kapitel 21 i Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag (K2). Punkt 21.9 ska dock tillämpas endast om föreningen enligt punkterna 18 och 19 tillämpar indirekt metod.

Redovisning av kassaflöden från den löpande verksamheten
Allmänt råd

18.En bostadsrättsförening ska tillämpa indirekt metod eller direkt metod vid redovisning av kassaflöden som hänförs till den löpande verksamheten.

Allmänt råd

19.Tillämpas indirekt metod ska nettot av in- och utbetalningar i den löpande verksamheten beräknas och redovisas enligt punkt 21.9 i Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag (K2).

Tillämpas direkt metod ska väsentliga slag av in- och utbetalningar i den löpande verksamheten redovisas brutto och separat.

Kommentar

Indirekt metod innebär att resultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar, upplupna eller förutbetalda poster som avser tidigare eller kommande perioder samt för eventuella intäkter och kostnader som är hänförliga till investeringsverksamhetens eller finansieringsverksamhetens kassaflöden.

Direkt metod innebär att väsentliga slag av in- och utbetalningar ska anges brutto och separat.

Exempel 1 visar hur en kassaflödesanalys kan ställas upp enligt indirekt metod och exempel 2 visar direkt metod.

Särskilda regler för bostadsrättsföreningar som tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning (K3)

Materiella och immateriella anläggningstillgångar

Kommentar

Materiella och immateriella anläggningstillgångar som en bostadsrättsförening innehar redovisas enligt kapitel 17 och 18 i det allmänna rådet om årsredovisning och koncernredovisning.

Allmänt råd

20.När bostadsrättsföreningens byggnader delas upp på betydande komponenter enligt punkt 17.4 i Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning (K3), ska de delar av byggnaden som inte omfattas av föreningens underhållsansvar hänföras till byggnadens stomme, om delarna inte redovisas som separata komponenter.

Kommentar

Enligt punkt 17.4 i Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning (K3) ska en materiell anläggningstillgång med betydande komponenter delas upp på dessa om skillnaden i förbrukningen mellan komponenterna förväntas vara väsentlig. Ett exempel på en materiell anläggningstillgång som har betydande komponenter som förbrukas väsentligt olika är en fastighet. I en fastighet med tillhörande byggnad är mark en sådan komponent som ska särskiljas. Även byggnaden har normalt ett flertal betydande komponenter såsom stomme, stammar, fasad, tak och liknande. Dessa komponenter har vanligtvis väsentligt olika nyttjandeperioder och byts därför ut med olika tidsintervall i takt med sin förbrukning.

Nyttjandeperioden definieras i punkt 17.16 a som den period under vilken en tillgång förväntas vara tillgänglig att användas av ett företag.

Reglerna om komponentavskrivning är i de flesta fall relevanta för byggnader. Vid tillämpning av komponentavskrivning identifieras vilka delar en sammansatt tillgång består av. En byggnad kan identifieras som byggnadsstomme medan exempelvis innerväggar, vatten- och avloppssystem, yttertak m.m. kan identifieras som separata komponenter. Komponenterna skrivs sedan av med utgångspunkt i bedömd nyttjandeperiod på respektive komponent. En bedömning av lämpliga komponentindelningar för byggnader kan med fördel göras utifrån olika aktiviteter i en underhållsplan och normala bytes- eller åtgärdsintervall för olika sådana åtgärder. Dessa intervall ligger då till grund för en bedömning av nyttjandeperioden för olika komponenter.

I en bostadsrättsförening kan underhållsansvaret för lägenheterna fördelas mellan bostadsrättsföreningen och bostadsrättshavarna. Underhållsansvaret regleras av bestämmelserna i BRL. Förtydliganden och eventuella avvikelser från bestämmelserna i lagen kan finnas i föreningens stadgar. Bostadsrättshavarens underhållsansvar kan till exempel omfatta bostadsrättens fasta inredning och ytskikt. För att veta vilka delar som omfattas behöver föreningens stadgar och övrig information om hur ansvaret fördelas mellan bostadsrättsföreningen och dess medlemmar analyseras.

När bostadsrättsföreningen ska fördela en byggnad på komponenter kan komponenter som omfattas av bostadsrättshavarnas underhållsansvar anses utgöra en eller flera separata komponenter. Komponenter ska skrivas av var och en för sig baserat på en bedömning av nyttjandeperioden. Enligt punkt 20 får de delar av byggnaden som inte omfattas av föreningens underhållsansvar fördelas till stommen. Nyttjandeperioden bestäms i sådana fall efter nyttjandeperioden för stommen.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2023:1

  1. Detta allmänna råd gäller från och med den 12 december 2023 och ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2022.

  2. Nyckeltal som ska lämnas för de tre föregående räkenskapsåren enligt punkt 5 i det allmänna rådet behöver inte lämnas för räkenskapsår som föregår det räkenskapsår som detta allmänna råd tillämpas första gången.

Exempel

Nedan följer två exempel på hur en kassaflödesanalys kan utformas. Exemplen är inte heltäckande. Föreningen i exemplen är en mindre förening som upprättar årsredovisningen med tillämpning av Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning (K3). Föreningen upprättar kostnadsslagsindelad resultaträkning.

Exempel 1 Kassaflödesanalys indirekt metod

Förutsättningar

Bostadsrättsföreningens likvida medel i kassaflödesanalysen består av:

År 2

År 1

Kassa och bank enligt balansräkningen

170.766

144.416

Klientmedelskonto hos ekonomisk förvaltare

1.000.000

500.000

Kassa och bank inklusive klientmedelskonto

1.170.766

644.416

Årets ränteintäkter uppgår till 308 kr och årets räntekostnader till 207.300 kr. Skillnaden mellan upplupna räntekostnader år ett och två är 4.945 kr.

Under året har föreningen investerat i en ny klätterställning och nya gungor till föreningens lekpark för 674.946 kr. Förvärvet finansierades med egna medel.

Under året amorterade föreningen 3.310.254 kr.

Under året har ett nytt långfristigt lån på 3.278.728 kr tagits upp.

Bostadsrättsföreningens resultaträkning för år 2 (kostnadsslagsindelad)

Rörelsens intäkter

År 2

Årsavgifter och hyror (nettoomsättning)

4.011.198

Övriga rörelseintäkter

112.114

4.123.312

Rörelsens kostnader

Reparationer

–172.707

Planerat underhåll

–37.380

Fastighetsavgift/fastighetsskatt

–142.910

Driftkostnader

–2.124.120

Övriga externa kostnader

–259.667

Styrelsearvode inklusive arbetsgivaravgifter

–129.717

Avskrivningar

–791.415

–3.657.916

Rörelseresultat

465.396

Resultat från finansiella poster

Ränteintäkter

308

Räntekostnader

–207.300

–206.992

Årets resultat

258.404

Bostadsrättsföreningens balansräkning per den 31 december

År 2

År 1

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark

23.615.203

24.378.033

Inventarier, maskiner och installationer

   1.216.161

   569.800

24.831.364

24.947.833

Summa anläggningstillgångar

24.831.364

24.947.833

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Hyres- och avgiftsfordringar

33.793

11.619

Övriga fordringar

1.025.174

552.167

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

146.229

90.485

1.205.196

654.271

Kassa och bank

170.766

144.416

Summa omsättningstillgångar

1.375.962

798.687

SUMMA TILLGÅNGAR

26.207.326

25.746.520

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Bundet eget kapital

Insatser

438.992

438.992

Underhållsfond

3.600.647

3.488.027

4.039.639

3.927.019

Fritt eget kapital

Balanserat resultat

3.695.616

3.715.414

Årets resultat

258.404

92.822

3.954.020

3.808.236

Summa eget kapital

7.993.659

7.735.255

Skulder

Långfristiga skulder

Fastighetslån

 15.241.233

 14.154.905

15.241.233

14.154.905

Kortfristiga skulder

Kortfristig del av fastighetslån

2.192.400

3.310.254

Leverantörsskulder

282.198

211.413

Skatteskulder

15.376

14.355

Övriga skulder

32.929

27.908

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

449.531

292.430

2.972.434

3.856.360

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

26.207.326

25.746.520

Not Övriga fordringar

År 2

År 1

Klientmedelskonto

1.000.000

500.000

Övriga fordringar

 25.174

   52.167

1.025.174

552.167

Not Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

År 2

År 1

Upplupna räntekostnader

25.604

30.549

Upplupna revisionsarvoden

9.700

9.375

Upplupna driftkostnader

58.611

40.373

Förutbetalda intäkter

355.616

212.133

449.531

292.430

Tänk så här

Härledning av vissa poster i kassaflödesanalysen

Erhållen ränta

Finansiell intäkt enligt RR

308

Erlagd ränta

Räntekostnad enligt RR

–207.300

Minskning av ränteskulder (i upplupna kostnader)

–4.945

–212.245

Avskrivning materiella anläggningstillgångar

Årets avskrivningar

–791.415

Förändring rörelsefordringar exklusive klientmedelskonto

Hyres- och avgiftsfordringar

22.174

Övriga fordringar exklusive klientmedelskonto

–26.993

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

55.744

50.925

Förändring rörelseskulder

Leverantörsskulder

70.785

Skatteskulder

1.021

Övriga skulder

5.021

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

157.101

Justering för minskning av ränteskulder (i upplupna kostnader)

4.945

Förändring rörelseskulder efter justering för upplupen ränta

238.873

Redovisa så här

Kassaflödesanalys

År 2

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat

465.396

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Avskrivningar

791.415

1.256.811

Erhållen ränta

308

Erlagd ränta

–212.245

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

1.044.874

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning av rörelsefordringar

–50.925

Ökning av rörelseskulder

238.873

Kassaflöde från den löpande verksamheten

1.232.822

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar

–674.946

Kassaflöde från investeringsverksamheten

–674.946

Finansieringsverksamheten

Upptagna lån

3.278.728

Amortering av lån

–3.310.254

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

–31.526

Årets kassaflöde

526.350

Likvida medel vid årets början

644.416

Likvida medel vid årets slut

1.170.766

Exempel 2 Kassaflödesanalys direkt metod

Förutsättningar

Samma förutsättningar som i exempel 1.

Tänk så här

Härledning av vissa poster i kassaflödesanalysen

Förändring förutbetalda intäkter (inbetalningar från medlemmar och hyresgäster)

Förutbetalda intäkter år 1

–212.133

Förutbetalda intäkter år 2

355.616

Ökning förutbetalda intäkter

143.483

Förändring upplupna kostnader

Upplupna räntekostnader

–4.945

Upplupna revisionsarvoden

325

Upplupna driftkostnader

18.238

Ökning upplupna kostnader

13.618

Förändring rörelseskulder exklusive förutbetalda intäkter

Leverantörsskulder

70.785

Skatteskulder

1.021

Övriga skulder

5.021

Upplupna kostnader

13.618

Justering för minskning av ränteskulder (i upplupna kostnader) kostnader vid årets ingång

4.945

Förändring rörelseskulder exklusive förutbetalda intäkter efter justering för upplupen ränta

95.390

Inbetalningar från medlemmar och hyresgäster

Årsavgifter och hyror enligt resultaträkningen

4.011.198

Övriga rörelseintäkter

112.114

Ökning av rörelsefordringar

–50.925

Ökning av förutbetalda intäkter

143.483

4.215.870

Utbetalningar till leverantörer, Skatteverket och styrelsen

Reparationer

–172.707

Planerat underhåll

–37.380

Fastighetsavgift/fastighetsskatt

–142.910

Driftkostnader

–2.124.120

Övriga externa kostnader

–259.667

Styrelsearvode inklusive arbetsgivaravgifter

–129.717

Ökning av rörelseskulder exklusive förutbetalda intäkter

95.390

–2.771.111

I övrigt är härledningarna desamma som i exempel 1.

Redovisa så här

Kassaflödesanalys

År 2

Den löpande verksamheten

Inbetalningar från medlemmar och hyresgäster

4.215.870

Utbetalningar till leverantörer, Skatteverket och styrelsen

–2.771.111

Kassaflöde från den löpande verksamheten före betalda räntor

1.444.759

Erhållen ränta

308

Erlagd ränta

–212.245

Kassaflöde från den löpande verksamheten

1.232.822

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar

–674.946

Kassaflöde från investeringsverksamheten

–674.946

Finansieringsverksamheten

Upptagna lån

3.278.728

Amortering av lån

–3.310.254

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

–31.526

Årets kassaflöde

526.350

Likvida medel vid årets början

644.416

Likvida medel vid årets slut

1.170.766