Huvudregelverket för ett företag som ska upprätta årsredovisning är Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning (K3). De flesta företag som är mindre företag enligt årsredovisningslagen (1995:1554) kan välja att i stället tillämpa Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag (K2). Det samma gäller företag som frivilligt upprättar en årsredovisning. Vissa företag kan i stället välja att tillämpa Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

Bokföringsnämnden (BFN) har i denna vägledning samlat de regler som de flesta mindre företag kan välja att tillämpa när en årsredovisning ska upprättas. Vägledningen får inte tillämpas av mindre företag som är publika aktiebolag, moderföretag i en större koncern eller moderföretag i en mindre koncern som upprättar koncernredovisning. Den får inte heller tillämpas av företag som är fysiska personer eller dödsbon.

Vägledningen är avsedd och lämplig för mindre företag med enklare förhållanden. Väljer ett företag att tillämpa det allmänna rådet ska det tillämpas i sin helhet.

Vägledningen innehåller lagregler, Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag, kommentarer och exempel. Den innehåller alla regler som krävs för att upprätta en årsredovisning som uppfyller årsredovisningslagens krav. Företaget ska inte tillämpa andra allmänna råd, rekommendationer eller specifika uttalanden när det ska upprätta årsredovisning med undantag av reglerna om fusion för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Är en årsredovisningsfråga inte reglerad i det allmänna rådet, ska företaget i första hand söka vägledning i regler i det allmänna rådet som behandlar liknande frågor och i andra hand i årsredovisningslagens grundläggande redovisningsprinciper och det allmänna rådets grundläggande principer. När det gäller frågor som rör löpande bokföring och arkivering av räkenskapsinformation tillämpas bokföringslagens bestämmelser och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2013:2) om bokföring.

Reglerna i det allmänna rådet präglas av förenklingar som t.ex. ger företaget möjlighet att välja schablonlösningar. En annan viktig utgångspunkt är försiktighetsprincipen. Detta har bl.a. fått till följd att det allmänna rådet bygger på värdering till anskaffningsvärde trots att värdering till verkligt värde i vissa fall är tillåten enligt årsredovisningslagen. Det är inte heller tillåtet att aktivera utgifter för egenupparbetade immateriella tillgångar. Väsentlighetsregler har införts främst som gränsvärden när nedskrivningar och avsättningar ska göras.

Reglerna är utformade utifrån en avvägning av olika intressen. Reglerna är villkorade av varandra och det finns därför en ömsesidighet mellan dem som innebär att de ska ses som en helhet.

Reglerna är gemensamma för alla företagsformer. I de fall ett kapitel innehåller särskilda regler för en eller flera företagsformer, framgår det av den första punkten i kapitlet. De särskilda reglerna ska användas i stället för eller utöver de gemensamma reglerna.

Förkortningslista

I vägledningen används följande förkortningar:

ABL

Aktiebolagslagen (2005:551)

BFL

Bokföringslagen (1999:1078)

BRL

Bostadsrättslagen (1991:614)

FL

Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

IL

Inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagen om förvaltning av samfälligheter

Lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Stiftelselagen

Stiftelselagen (1994:1220)

Tryggandelagen

Lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

ÅRL

Årsredovisningslagen (1995:1554)