International Standard on Auditing (ISA) 300 Planering av revision av finansiella rapporter ska läsas tillsammans med ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing.

Inledning

Denna standards tillämpningsområde

1.Denna internationella revisionsstandard (ISA) behandlar revisorns ansvar för att planera en revision av finansiella rapporter. Den är utarbetad med tanke på återkommande revisioner. Ytterligare faktorer som måste beaktas vid en förstagångsrevision tas upp separat.

2.I planeringen av en revision ingår att upprätta en övergripande revisionsstrategi och att utarbeta en granskningsplan. Kvalitetsstyrning på uppdragsnivån i enlighet med ISA 220 (omarbetad), tillsammans med en lämplig planering enligt denna ISA, gagnar revisionen av finansiella rapporter på flera sätt, bland annat följande: (Se punkterna A 0A 3.)

  • Den hjälper revisorn att ägna lämplig uppmärksamhet åt viktiga granskningsområden.

  • Den hjälper revisorn att identifiera och lösa potentiella problem i rätt tid.

  • Den hjälper revisorn att organisera och leda revisionsuppdraget så att det utförs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

  • Den hjälper revisorn att välja ut medlemmar i uppdragsteamet med kunskaper och kompetens på rätt nivå för att kunna hantera förväntade risker, och att fördela arbetet mellan dem på ett riktigt sätt.

  • Den underlättar vid ledningen och övervakningen av medlemmarna i uppdragsteamet och vid genomgången av deras arbete.

  • Den hjälper revisorn att där det behövs samordna arbete som utförs av de revisorer som reviderar olika enheter och av specialister.

Ikraftträdande

3.Denna ISA gäller vid revision av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som börjar den 15 december 2009 eller senare.

Mål

4.Revisorns mål är att planera revisionen så att den utförs på ett ändamålsenligt sätt.

Krav

Medverkan av uppdragsteamets nyckelpersoner

5.Den ansvariga revisorn och andra nyckelpersoner i uppdragsteamet ska medverka i planeringen av revisionen och bland annat planera och delta i uppdragsteamets diskussion. (Se punkt A 4.)

Inledande uppdragsarbete

6.I början av det aktuella revisionsuppdraget ska revisorn

  1. genomföra åtgärder som krävs enligt ISA 220 (omarbetad) för att pröva acceptansen och bibehållandet av kundrelationen och revisionsuppdraget1,

  2. bedöma om relevanta yrkesetiska krav, däribland de krav som rör oberoende, uppfylls enligt ISA 220 (omarbetad)2, och

  3. förstå villkoren för uppdraget enligt kraven i ISA 2103. (Se punkterna A 5A 7.)

ISA 220 (omarbetad) Kvalitetsstyrning för revision av finansiella rapporter, punkterna 2224.

ISA 220 (omarbetad), punkterna 1621.

ISA 210 Villkor för revisionsuppdrag, punkterna 913.

Planeringsarbete

7.Revisorn ska upprätta en övergripande revisionsstrategi som fastställer revisionens omfattning, tidpunkt och inriktning och som ger vägledning för arbetet med granskningsplanen.

8.När den övergripande revisionsstrategin upprättas ska revisorn beakta den information som inhämtats genom att följa kraven i ISA 220 (omarbetad) och

  1. identifiera de särskilda förhållanden i uppdraget som avgränsar dess omfattning och inriktning,

  2. fastställa uppdragets rapporteringsmål för att kunna planera tidpunkten för revisionen och vilken typ av kommunikation som krävs,

  3. beakta de faktorer som enligt revisorns professionella bedömning har betydelse för ledningen av uppdragsteamets arbete,

  4. beakta resultaten av det inledande uppdragsarbetet och, i tillämpliga fall, om kunskapen från andra uppdrag som den ansvariga revisorn har utfört åt företaget är relevant, och

  5. fastställa vilka och hur omfattande resurser som krävs för att utföra uppdraget samt när arbetet ska utföras. (Se punkterna A 8A 11.)

9.Revisorn ska utarbeta en granskningsplan som ska innehålla en beskrivning av

  1. Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av den planerade inriktningen samt övervakningen av uppdragsteamets medlemmar och genomgången av deras arbete. (Se punkterna A 16A 17).

  2. Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av planerad riskbedömning, enligt vad som fastställs i ISA 315 (omarbetad 2019)4.

  3. Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av planerade fortsatta granskningsåtgärder på påståendenivån, enligt vad som fastställs i ISA 3305.

  4. Andra planerade granskningsåtgärder som måste genomföras för att uppdraget ska följa ISA. (Se punkterna A 12A 14.)

ISA 315 (omarbetad 2019) Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter.

ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker.

10.Revisorn ska under revisionens gång vid behov uppdatera och ändra den övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen. (Se punkt A 15.)

10A.Den ansvariga revisorn ska granska den övergripande revisionsstrategin och revisionsplanen.

11.Upphävd.

Dokumentation

12.Revisorn ska i revisionsdokumentationen innefatta följande:6

  1. den övergripande revisionsstrategin,

  2. granskningsplanen, och

  3. alla betydelsefulla ändringar som görs under revisionsuppdraget avseende den övergripande revisionsstrategin eller granskningsplanen, inklusive betydande förändringar i omfattning, tidpunkt och inriktning av den planerade inriktningen samt övervakningen av uppdragsteamets medlemmar och genomgången av deras arbete, och orsakerna till dessa ändringar. (Se punkterna A 18A 21.)

ISA 230 Dokumentation av revisionen, punkterna 811 samt punkt A 6.

Ytterligare faktorer att beakta vid förstagångsrevisioner

13.Före en förstagångsrevision ska revisorn

  1. genomföra åtgärder som krävs enligt ISA 220 (omarbetad) för att pröva om kundrelationen och revisionsuppdraget i fråga ska accepteras7, och

  2. kommunicera med den tidigare revisorn, om det är fråga om ett byte av revisor, enligt relevanta yrkesetiska krav. (Se punkt A 22.)

ISA 220 (omarbetad), punkterna 1213.

Tillämpning och andra förtydliganden

Planeringens funktion och tidpunkt

(se punkt 2)

A 0.ISA 220 (omarbetad) behandlar revisorns specifika ansvarsområden avseende kvalitetshantering på uppdragsnivå för en revision av finansiella rapporter och den ansvariga revisorns ansvar i detta avseende. Information som erhålls genom att uppfylla kraven i ISA 220 (omarbetad) är relevant för denna ISA. I enlighet med ISA 220 (omarbetad), krävs exempelvis att den ansvariga revisorn ska fastställa att tillräckliga och ändamålsenliga resurser för att utföra uppdraget tilldelas eller görs tillgängliga för uppdragsteamet i rätt tid, med hänsyn till revisionsuppdragets karaktär och omständigheter. Ett sådant beslut är direkt relevant när man fastställer arten, tidpunkten och omfattningen av de resurser som krävs för att utföra uppdraget i den övergripande strategin, vilket krävs enligt punkt 8 i denna ISA.

A 1.Planeringsarbetets karaktär och omfattning varierar med företagets storlek och komplexitet, den tidigare erfarenhet av företaget som nyckelpersoner i uppdragsteamet har samt förhållanden som ändras under revisionsuppdragets gång. Vid planering av revisionen kan revisorn använda tekniker och verktyg för projektledning. ISA 220 (omarbetad)8 beskriver hur sådana tekniker och verktyg kan stödja uppdragsteamet i att hantera kvaliteten på uppdraget.

ISA 220 (omarbetad), punkterna A73A74.

A 2.Planering är ingen separat del av en revision, utan snarare en ständigt återkommande process som ofta börjar strax efter (eller i samband med) att den tidigare revisionen avslutas och som fortsätter ända till dess att det aktuella revisionsuppdraget är klart. I planering ingår dock att överväga tidpunkten för vissa aktiviteter och granskningsåtgärder som måste vara klara innan granskningsåtgärder utförs. Exempel på sådana frågor som måste övervägas, som en del av planeringen, innan revisorn identifierar och bedömer risken för väsentliga felaktigheter är:

  • Vilken analytisk granskning som ska utföras som del av riskbedömningen.

  • Hur man ska få en övergripande förståelse av det juridiska ramverk som gäller för företaget och hur företaget följer detta ramverk.

  • Hur väsentlighet ska fastställas.

  • I vilken utsträckning specialister ska anlitas.

  • Vilka andra åtgärder som behöver genomföras för riskbedömningen.

A 3.Revisorn kan välja att diskutera delar av planeringen med företagsledningen för att hjälpa revisorn att hantera och uppnå kvalitet på uppdragsnivå (t.ex. för att samordna vissa delar av de planerade granskningsåtgärderna med företagets arbete). Även om dessa diskussioner är vanliga, är det ändå alltid revisorn som har ansvaret för den övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen. Vid diskussion av frågor om den övergripande revisionsstrategin eller granskningsplanen krävs försiktighet, så att revisionen kan utföras på avsett sätt. Genom att t.ex. diskutera karaktären på och tidpunkten för detaljerna i granskningen med företagsledningen kan man försämra revisionen genom att granskningsåtgärderna blir alltför förutsägbara.

Medverkan av uppdragsteamets nyckelpersoner

(se punkt 5)

A 4.Genom att den ansvariga revisorn och andra nyckelpersoner i uppdragsteamet medverkar i planeringen av revisionen drar revisionen nytta av deras erfarenheter och insikter, vilket ger en effektivare planeringsprocess.9

ISA 315 (omarbetad 2019), punkterna 17−18, fastställer krav och ger vägledning för uppdragsteamets diskussion om risken för att det finns väsentliga felaktigheter i företagets finansiella rapporter. ISA 240 Revisorns ansvar avseende oegentligheter i en revision av finansiella rapporter, punkt 16, ger vägledning om betoningen under denna diskussion av risken för att det finns väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter i företagets finansiella rapporter.

Inledande uppdragsarbete

(se punkt 6)

A 5.Att genomföra det inledande uppdragsarbete som anges i punkt 6 i början av det aktuella revisionsuppdraget hjälper revisorn att identifiera och bedöma händelser eller förhållanden som kan inverka negativt på möjligheten att hantera och uppnå kvalitet på uppdragsnivå i enlighet med ISA 220 (omarbetad).

A 6.Det inledande uppdragsarbetet gör det möjligt för revisorn att planera ett revisionsuppdrag för att t.ex.

  • bibehålla det oberoende och den förmåga att utföra uppdraget som krävs,

  • dra slutsatsen att det inte finns några problem med företagsledningens hederlighet som kan påverka revisorns vilja att fortsätta med uppdraget, och

  • dra slutsatsen att det inte finns några missförstånd med kunden när det gäller villkoren för uppdraget.

A 7.Att det inledande arbetet när det gäller såväl frågan om fortsatt kundrelation som bedömningen av relevanta yrkesetiska krav (inklusive kravet på oberoende) utförs i början av det aktuella revisionsuppdraget, innebär att det är avslutat innan andra aktiviteter av betydelse genomförs inom ramen för det aktuella revisionsuppdraget. Vid fortsatta revisionsuppdrag vidtas sådana inledande åtgärder vanligtvis strax efter (eller i anslutning till) det att den tidigare revisionen avslutas.

Planeringsarbete

Den övergripande revisionsstrategin

(se punkterna 78)

A 8.Processen med att upprätta den övergripande revisionsstrategin, förutsatt att revisorn är klar med sin riskbedömning, kan inkludera frågeställningar som:

  • Hur resurser (personella, tekniska eller intellektuella) ska fördelas på särskilda granskningsområden, t.ex. att erfarna teammedlemmar ska tilldelas områdena med hög risk eller att specialister ska anlitas för komplicerade frågor.

  • Hur stora resurser som ska användas för särskilda granskningsområden, t.ex. antalet teammedlemmar som ska närvara vid den fysiska lagerinventeringen på olika platser, karaktären och omfattningen av ledning och övervakning av enhetsrevisorer och genomgången av deras arbete vid koncernrevisioner eller antalet timmar som ska anslås i revisionsbudgeten till områden med hög risk.

  • När dessa resurser ska användas, t.ex. i den löpande granskningen eller vid viktiga avklippsdatum.

  • Hur dessa resurser ska instrueras, övervakas eller användas, t.ex. när informations- och rapporteringsmöten med teammedlemmarna förväntas hållas, hur den ansvariga revisorns och uppdragsledarens genomgångar ska gå till (t.ex. hos kunden eller någon annanstans).

A 8A.ISA 220 (omarbetad) innehåller krav och vägledning om uppdragsresurser och uppdragsprestation (inklusive ledning och övervakning av medlemmarna i uppdragsteamet och genomgång av deras arbete).

A 9.I bilagan finns exempel på faktorer som kan beaktas när den övergripande revisionsstrategin upprättas.

A 10.När den övergripande revisionsstrategin väl har upprättats, kan en granskningsplan utarbetas med inriktning på de olika frågor som har identifierats i den övergripande revisionsstrategin och med hänsyn tagen till behovet av att nå revisionsmålen genom att utnyttja revisorns resurser på ett ändamålsenligt sätt. Att upprätta den övergripande revisionsstrategin och den detaljerade granskningsplanen är inte nödvändigtvis separata eller på varandra följande processer utan de är snarare nära förknippade med varandra, eftersom ändringar i strategin kan innebära att även planen måste ändras och vice versa.

Överväganden som särskilt gäller mindre företag

A 11.Vid revisioner av små företag kan hela revisionen utföras av ett mycket litet uppdragsteam. I många revisioner av små företag medverkar den ansvariga revisorn (som kan vara en enmansbyrå) som arbetar tillsammans med en medlem i uppdragsteamet (eller utan några teammedlemmar). Med ett mindre uppdragsteam är samordning av och kommunikation mellan olika medlemmar av teamet lättare. Det behöver inte vara komplicerat eller tidskrävande att upprätta en övergripande revisionsstrategi, utan det varierar beroende på företagets storlek, revisionens komplexitet och uppdragsteamets storlek. En kortfattad promemoria som har skrivits efter det att den föregående revisionen har avslutats utifrån en genomgång av arbetspapperen, som lyfter fram frågor som har identifierats under den just avslutade revisionen och som har uppdaterats under den innevarande perioden utifrån diskussioner med ägaren-företagsledaren kan t.ex. duga som den dokumenterade revisionsstrategin för det aktuella revisionsuppdraget om den täcker de frågor som anges i punkt 8.

Granskningsplanen

(se punkt 9)

A 12.Granskningsplanen är mer detaljerad än den övergripande revisionsstrategin i den meningen att den innefattar karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de granskningsåtgärder som uppdragsteamets medlemmar ska genomföra. Planeringen av dessa granskningsåtgärder sker under revisionens gång allt eftersom granskningsplanen för uppdraget utarbetas. Så planeras t.ex. revisorns riskbedömning i början av revisionsprocessen. Men planeringen av karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av andra särskilda fortsatta granskningsåtgärder beror på resultatet av denna riskbedömning. Dessutom kan revisorn börja med att genomföra fortsatta granskningsåtgärder för vissa typer av transaktioner, konton och upplysningar innan alla andra fortsatta granskningsåtgärder har planerats.

A 13.Det är viktigt att fastställa karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av den planerade riskbedömningen och de fortsatta granskningsåtgärderna med avseende på upplysningar mot bakgrund av både olika typer av information och detaljnivån i dessa upplysningar. Dessutom kan vissa upplysningar innehålla information som inte är inhämtad från huvudbok med undersystem, vilket också kan påverka de bedömda riskerna och karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av granskningsåtgärder för att hantera dem.

A 14.Att överväga upplysningar tidigt under revisionen bistår revisorn i att ge rätt uppmärksamhet till och planera lämplig tidsåtgång för hanteringen av upplysningar på samma sätt som för transaktionsslag, händelser och konton. Tidigt övervägande kan också hjälpa revisorn att fastställa effekterna av revisionen på:

  • Betydande nya eller ändrade upplysningar som krävs till följd av ändringar eller förändringar i företagets miljö, ekonomi eller verksamhet (t.ex. en ändring i identifiering av segment och rapportering av segmentinformation till följd av ett betydande rörelseförvärv).

  • Betydande nya eller ändrade upplysningar till följd av ändringar i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.

  • Behovet av en specialist anlitad av revisorn för att bistå med granskningsåtgärder avseende vissa upplysningar (t.ex. upplysningar avseende pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning).

  • Frågor som rör upplysningar som revisorn kan vilja diskutera med styrelsen.10

ISA 260 (omarbetad) Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning, punkt A 13.

Ändringar i planeringsbeslut under revisionens gång

(se punkt 10)

A 15.Till följd av oväntade händelser, ändrade omständigheter eller de revisionsbevis som granskningen har resulterat i kan revisorn behöva ändra den övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen och som följd därav den planerade karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av fortsatta granskningsåtgärder utifrån sin reviderade riskbedömning. Detta kan bli fallet när revisorn får kännedom om information som skiljer sig betydligt från den information som var tillgänglig när han eller hon planerade granskningsåtgärderna. Revisionsbevis som inhämtas genom substansgranskning kan t.ex. motsäga de revisionsbevis som har inhämtats genom granskning av kontroller.

Ledning, övervakning och genomgång av revisionsarbete

(se punkt 11)

A 16.ISA 220 (omarbetad) hanterar den ansvarige revisorns ansvar för karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av ledningen och övervakningen av uppdragsteamets medlemmar samt genomgången av deras arbete.11

ISA 220 (omarbetad), punkterna 2931.

A 17.Upphävd.

Dokumentation

(se punkt 12)

A 18.Dokumentationen av den övergripande revisionsstrategin är en redogörelse för de viktigaste besluten som fattats avseende hanteringen av kvalitet på uppdragsnivån och ett medel för att ta upp betydelsefulla frågor med uppdragsteamet. Revisorn kan t.ex. sammanfatta den övergripande revisionsstrategin i form av en promemoria som innehåller viktiga beslut om revisionens omfattning och inriktning, tidpunkt och utförande.

A 19.Dokumentationen av granskningsplanen är en redogörelse för den planerade karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av riskbedömning och fortsatta granskningsåtgärder på påståendenivån för att hantera de bedömda riskerna. Den tjänar också som en dokumentation av att granskningsåtgärderna har planerats på ett riktigt sätt, som kan gås igenom och godkännas innan åtgärderna genomförs. Revisorn kan använda standardgranskningsprogram eller checklistor för slutgenomgång av revisionen, anpassade med hänsyn till de särskilda omständigheterna för uppdraget.

A 20.Dokumentation av mer betydande ändringar som har gjorts i den övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen, och konsekvensändringar av granskningsåtgärdernas planerade karaktär, tidpunkt och omfattning, förklarar varför ändringarna har gjorts och de slutliga versionerna av den övergripande strategin och granskningsplanen som har godkänts för revisionen. Dokumentationen avspeglar också hur man har hanterat de mer betydande händelser som har inträffat under revisionen.

A 20A.Dokumentation av ledning och övervakning av uppdragsteamets medlemmar och genomgången av deras arbete i enlighet med ISA 220 (omarbetad) kan också tjäna som dokumentation över betydande förändringar av den planerade karaktären, tidpunkten och omfattningen av inriktningen, övervakningen och genomgången.

Överväganden som särskilt gäller mindre företag

A 21.Enligt vad som behandlas i punkt A 11 kan en ändamålsenlig och kortfattad promemoria räcka som dokumenterad strategi vid revision av ett mindre företag. För granskningsplanen kan standardgranskningsprogram eller checklistor (se punkt A 19) som har utarbetats med antagandet om att endast ett fåtal kontroller12 finns, vilket oftast är fallet i mindre företag, användas förutsatt att de anpassas till de förhållanden som gäller för uppdraget, däribland revisorns riskbedömningar.

ISA 315 (omarbetad 2019), punkt 26 a.

Ytterligare faktorer att beakta vid förstagångsrevisioner

(se punkt 13)

A 22.Syftet och målet med att planera revisionen är desamma vare sig det gäller en förstagångsrevision eller ett återkommande uppdrag. Men vid en förstagångsrevision kan revisorn behöva utvidga planeringsarbetet, eftersom han eller hon vanligtvis inte har den tidigare erfarenhet av företaget som beaktas när återkommande uppdrag planeras. Kompletterande frågor som revisorn kan överväga när han eller hon upprättar den övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen för en förstagångsrevision är bland annat:

  • Överenskommelse med den tidigare revisorn, t.ex. om att gå igenom den tidigare revisorns arbetspapper, om inte detta är förbjudet enligt lag eller annan författning.

  • Alla större frågor (inklusive tillämpningen av redovisningsprinciper eller standarder för revision och redovisning) som diskuterades med företagsledningen i samband med valet av revisor, kommunikationen om dessa frågor med dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen) och hur dessa frågor påverkar den övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen.

  • De granskningsåtgärder som behövs för att få fram tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för ingående balanser.13

  • Andra motåtgärder som utformats och implementerats av revisionsföretaget för förstagångsrevisioner (företagets kvalitetsstyrningssystem kan innefatta en motåtgärd som kräver att en annan revisor eller person med rätt befogenhet anlitas för att gå igenom den övergripande revisionsstrategin innan betydelsefulla granskningsåtgärder inleds eller för att granska rapporter innan de utfärdas).

ISA 510 Förstagångsrevisioner – ingående balanser.

Bilaga Faktorer att beakta när den övergripande revisionsstrategin upprättas

(se punkterna 78 samt punkterna A 8A 11)

Denna bilaga innehåller exempel på frågor som revisorn kan ta hänsyn till när han eller hon hanterar kvaliteten på uppdragsnivån. Många av dessa påverkar också revisorns detaljerade granskningsplan. De exempel som ges täcker en rad olika frågor som är tillämpliga på många uppdrag. Samtidigt som några av de frågor som tas upp nedan kan omfattas av krav i andra ISA, är inte alla relevanta för alla revisionsuppdrag och förteckningen är inte nödvändigtvis uttömmande.

Uppdragets egenskaper

  • Det ramverk för finansiell rapportering inom vilket den finansiella information som ska revideras har utarbetats, inklusive eventuellt behov av avstämning mot annat ramverk för finansiell rapportering.

  • Branschspecifika rapporteringskrav såsom rapporter som är obligatoriska enligt branschens tillsynsmyndigheter.

  • Förväntad inriktning av revisionen, däribland de enheter för vilka revisionsarbete förväntas utföras för en koncernrevisions syfte och i vilken utsträckning enhetsrevisorer kommer att vara involverade.

  • Karaktären på kontrollrelationerna mellan ett moderbolag och dess företag eller affärsenheter, vilket avgör hur koncernredovisningen upprättas.

  • Karaktären på de rörelsegrenar som ska revideras och behovet av specialistkunskaper.

  • Vilken rapportvaluta som används och behovet av valutaomräkning av den finansiella information som ska revideras.

  • Kravet på en revision av finansiella rapporter av lagstadgade, regulatoriska eller andra skäl utöver revisionsarbete utfört i syfte för en koncernrevision.

  • Om företaget har en internrevisionsfunktion, och om så är fallet, inom vilka områden och i vilken omfattning funktionens arbete kan användas, eller internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp kan användas, för revisionens syften.

  • Företagets användning av servicebyråer och hur revisorn kan få revisionsbevis som avser utformningen eller användandet av de kontroller som de har utfört.

  • Förväntad användning av revisionsbevis som har inhämtats vid tidigare revisioner, t.ex. revisionsbevis som avser riskbedömningar och granskning av kontroller.

  • Informationsteknikens effekt på granskningsåtgärderna, inklusive tillgänglighet till information och den förväntade användningen av datorstödda revisionsmetoder.

  • Samordningen av den förväntade täckningen och tidpunkten för revisionsarbetet med eventuella översiktliga granskningar av finansiell delårsinformation och effekten på revisionen av den information som har inhämtats vid sådana granskningar.

  • Tillgängligheten till personal och uppgifter hos kunden.

Rapporteringsmål, tidpunkt för revisionen och typ av kommunikation

  • Företagets tidsplan för rapportering, som t.ex. tidpunkter för delårs- och helårsrapportering.

  • Möten med företagsledningen och styrelsen för att diskutera karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av revisionsarbetet.

  • Diskussionen med företagsledningen och styrelsen om den förväntade typen av och tidpunkten för rapporter som ska utfärdas och annan kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, inklusive revisors rapport, samt revisors brev till företagsledningen med iakttagelser och rekommenderade åtgärder samt kommunikation med styrelsen.

  • Diskussionen med företagsledningen om den förväntade kommunikationen om revisionsarbetets status under uppdragets gång.

  • Kommunikation med enhetsrevisorerna om de förväntade typerna och tidpunkter för kommunikation i samband med revisionsarbetet som utförs för koncernrevisionens syfte.

  • Den förväntade karaktären på och tidpunkten för kommunikation bland uppdragsteamets medlemmar, bland annat karaktären på och tidpunkten för teammöten samt tidpunkten för genomgången av det revisionsarbete som har utförts.

  • Om någon annan kommunikation förväntas med externa parter, däribland eventuellt lagstadgad eller avtalsenligt rapporteringsansvar som revisionen ger upphov till.

Betydelsefulla faktorer, inledande uppdragsarbete och kunskap från andra uppdrag

  • Fastställandet av väsentlighet enligt ISA 32014 och, i tillämpliga fall

    • fastställande av en enhets arbetsväsentlighet och kommunikation av denna till enhetsrevisorerna enligt ISA 600 (omarbetad)15, och

    • de inledande förväntningarna om de transaktionsslag, konton och upplysningar som kan vara väsentliga.

  • Preliminär identifiering av områden där risken för väsentliga felaktigheter kan vara högre.

  • Effekten av den bedömda risken för väsentliga felaktigheter på den övergripande nivån för de finansiella rapporterna på ledning, övervakning och genomgång av utfört arbete.

  • Det sätt på vilket revisorn betonar vikten för uppdragsteamets medlemmar av att ifrågasätta och vara professionellt skeptiska när de samlar in och bedömer revisionsbevis.

  • Resultat från tidigare revisioner som har inbegripit en bedömning av den interna kontrollens funktion, bland annat karaktären på identifierade brister och hur de åtgärdats.

  • Diskussionen av frågor som kan påverka revisionen med personal hos revisionsföretaget som utför andra tjänster åt företaget.

  • Bevis på företagsledningens engagemang i utformningen, införandet och upprätthållandet av en sund intern kontroll och bevis på att sådan intern kontroll dokumenteras på lämpligt sätt.

  • Ändringar i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, t.ex. ändringar i redovisningsstandarder, vilket kan inbegripa nya eller ändrade upplysningar.

  • Transaktionsvolym, utifrån vilken revisorn kan avgöra om det vore mer effektivt att förlita sig på intern kontroll.

  • Vilken betydelse som fästs vid intern kontroll i hela företaget för att verksamheten ska bedrivas framgångsrikt.

  • Den eller de processer som företagsledningen använder för att identifiera och upprätta de upplysningar som krävs av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, däribland upplysningar med information som inte hämtats från huvudbok med undersystem.

  • Betydelsefulla frågor som påverkar företaget, bland annat förändringar i fråga om informationsteknik och affärsprocesser, byte av personer i högsta ledningen samt förvärv, samgåenden och avyttringar.

  • Betydelsefull utveckling i branschen, t.ex. ändrade branschföreskrifter och nya rapporteringskrav.

  • Annan betydelsefull och relevant utveckling, som förändringar i den rättsliga miljö som påverkar företaget.

ISA 320 Väsentlighet vid planering och utförande av en revision.

ISA 600 (omarbetad) Särskilda överväganden – revision av koncernredovisningar (däribland arbete som utförs av enhetsrevisorer), punkterna 3536.

Resursernas karaktär, fördelning i tiden och omfattning

  • De personella, tekniska och intellektuella resurserna som tilldelats eller gjorts tillgängliga för uppdraget (t ex. tilldelning av och fördelningen av revisionsarbetet mellan teammedlemmarna, bland annat att teammedlemmar med tillräcklig erfarenhet tilldelas områden där risken för väsentliga felaktigheter kan vara större).

  • Budgetering av uppdraget, däribland beaktande av den tid som ska anslås för områden där risken för väsentliga felaktigheter kan vara större.