INTERNATIONAL STANDARD ON AUDITING

ISA 300 Planering av revision av finansiella rapporter

(Gäller vid revision av finansiella rapporter för ­räkenskapsperioder som börjar den 15 december 2009 eller senare)

International Standard on Auditing (ISA) 300 Planering av revision av finansiella rapporter ska läsas tillsammans med ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing.

Inledning

Denna standards tillämpningsområde

1.Denna internationella revisionsstandard (ISA) behandlar revisorns ansvar för att planera en revision av finansiella rapporter. Den är utarbetad med tanke på återkommande revisioner. Ytterligare faktorer som måste beaktas vid en förstagångsrevision tas upp separat.

Planeringens funktion och tidpunkt

2.I planeringen av en revision ingår att upprätta en övergripande revisionsstrategi och att utarbeta en granskningsplan. En god planering gagnar revisionen av finansiella rapporter på flera sätt, bland annat följande: (Se punkterna A 1–A 3.)

  1. Den hjälper revisorn att ägna lämplig uppmärksamhet åt viktiga granskningsområden.
  2. Den hjälper revisorn att identifiera och lösa potentiella problem i rätt tid.
  3. Den hjälper revisorn att organisera och leda revisionsuppdraget så att det utförs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.
  4. Den hjälper revisorn att välja ut medlemmar i uppdragsteamet med kunskaper och kompetens på rätt nivå för att kunna hantera förväntade risker, och att fördela arbetet mellan dem på ett riktigt sätt.
  5. Den underlättar vid ledningen och övervakningen av medlemmarna i uppdragsteamet och vid genomgången av deras arbete.
  6. Den hjälper revisorn att där det behövs samordna arbete som utförs av de revisorer som reviderar olika enheter och av specialister.

Ikraftträdande

3.Denna ISA gäller vid revision av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som börjar den 15 december 2009 eller senare.

Mål

4.Revisorns mål är att planera revisionen så att den utförs på ett ändamålsenligt sätt.

Krav

Medverkan av uppdragsteamets nyckelpersoner

5.Den ansvariga revisorn och andra nyckelpersoner i uppdragsteamet ska medverka i planeringen av revisionen och bland annat planera och delta i uppdragsteamets diskussion. (Se punkt A 4.)

Inledande uppdragsarbete

6.I början av det aktuella revisionsuppdraget ska revisorn

  1. genomföra åtgärder som krävs enligt ISA 220 för att pröva om kundrelationen och revisionsuppdraget i fråga ska fortsätta [1] ,
  2. bedöma om relevanta yrkesetiska krav, inklusive oberoende, uppfylls enligt ISA 220 [2] , och
  3. förstå villkoren för uppdraget enligt kraven i ISA 210 [3] . (Se punkterna A 5–A 7.)

Planeringsarbete

7.Revisorn ska upprätta en övergripande revisionsstrategi som fastställer revisionens omfattning, tidpunkt och inriktning och som ger vägledning för arbetet med granskningsplanen.

8.När den övergripande revisionsstrategin upprättas ska revisorn

  1. identifiera de särskilda förhållanden i uppdraget som avgränsar dess omfattning och inriktning,
  2. fastställa uppdragets rapporteringsmål för att kunna planera tidpunkten för revisionen och vilken typ av kommunikation som krävs,
  3. beakta de faktorer som enligt revisorns professionella bedömning har betydelse för ledningen av uppdragsteamets arbete,
  4. beakta resultaten av det inledande uppdragsarbetet och, i tillämpliga fall, om kunskapen från andra uppdrag som den ansvariga revisorn har utfört åt företaget är relevant, och
  5. fastställa vilka och hur omfattande resurser som krävs för att utföra uppdraget samt när arbetet ska utföras. (Se punkterna A 8–A 11.)

9.Revisorn ska utarbeta en granskningsplan som ska innehålla en beskrivning av

  1. Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av planerad riskbedömning, enligt vad som fastställs i ISA 315 [4] .
  2. Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av planerade fortsatta granskningsåtgärder på påståendenivån, enligt vad som fastställs i ISA 330 [5] .
  3. Andra planerade granskningsåtgärder som måste genomföras för att uppdraget ska följa ISA. (Se punkterna A 12–A 14.)

10.Revisorn ska under revisionens gång vid behov uppdatera och ändra den övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen. (Se punkt A 15.)

11.Revisorn ska planera karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av ledning och övervakning av uppdragsteamets medlemmar samt genomgång av deras arbete. (Se punkterna A 16–A 17.)

Dokumentation

12.Revisorn ska i revisionsdokumentationen innefatta följande: [6]

  1. Den övergripande revisionsstrategin.
  2. Granskningsplanen.
  3. Alla betydelsefulla ändringar av den övergripande revisionsstrategin eller granskningsplanen som görs under revisionsuppdraget och orsakerna till dessa ändringar. (Se punkterna A 18–A 21.)

Ytterligare faktorer att beakta vid förstagångsrevisioner

13.Före en förstagångsrevision ska revisorn

  1. genomföra åtgärder som krävs enligt ISA 220 för att pröva om kundrelationen och revisionsuppdraget i fråga ska accepteras [7] , och
  2. kommunicera med den tidigare revisorn, om det är fråga om ett byte av revisor, enligt relevanta yrkesetiska krav. (Se punkt A 22.)

Tillämpning och andra förtydliganden

Planeringens funktion och tidpunkt (se punkt 2)

A 1.Planeringsarbetets karaktär och omfattning varierar med företagets storlek och komplexitet, den tidigare erfarenhet av företaget som nyckelpersoner i uppdragsteamet har samt förhållanden som ändras under revisionsuppdragets gång.

A 2.Planering är ingen separat del av en revision, utan snarare en ständigt återkommande process som ofta börjar strax efter (eller i samband med) att den tidigare revisionen avslutas och som fortsätter ända till dess att det aktuella revisionsuppdraget är klart. I planering ingår dock att överväga tidpunkten för vissa aktiviteter och granskningsåtgärder som måste vara klara innan granskningsåtgärder utförs. Exempel på sådana frågor som måste övervägas, som en del av planeringen, innan revisorn identifierar och bedömer risken för väsentliga felaktigheter är:

  1. Vilken analytisk granskning som ska utföras som del av riskbedömningen.
  2. Hur man ska få en övergripande förståelse av det juridiska ramverk som gäller för företaget och hur företaget följer detta ramverk.
  3. Hur väsentlighet ska fastställas.
  4. I vilken utsträckning specialister ska anlitas.
  5. Vilka andra åtgärder som behöver genomföras för riskbedömningen.

A 3.Revisorn kan välja att diskutera delar av planeringen med företagsledningen för att underlätta utförandet och ledningen av revisionsuppdraget (t.ex. för att samordna vissa delar av de planerade granskningsåtgärderna med företagets arbete). Även om dessa diskussioner är vanliga, är det ändå alltid revisorn som har ansvaret för den övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen. Vid diskussion av frågor om den övergripande revisionsstrategin eller granskningsplanen krävs försiktighet, så att revisionen kan utföras på avsett sätt. Genom att t.ex. diskutera karaktären på och tidpunkten för detaljerna i granskningen med företagsledningen kan man försämra revisionen genom att granskningsåtgärderna blir alltför förutsägbara.

Medverkan av uppdragsteamets nyckelpersoner (se punkt 5)

A 4.Genom att den ansvariga revisorn och andra nyckelpersoner i uppdragsteamet medverkar i planeringen av revisionen drar revisionen nytta av deras erfarenheter och insikter, vilket ger en effektivare planeringsprocess. [8]

Inledande uppdragsarbete (se punkt 6)

A 5.Att genomföra det inledande uppdragsarbete som anges i punkt 6 i början av det aktuella revisionsuppdraget hjälper revisorn att identifiera och bedöma händelser eller förhållanden som kan inverka negativt på möjligheten att planera och utföra revisionsuppdraget.

A 6.Det inledande uppdragsarbetet gör det möjligt för revisorn att planera ett revisionsuppdrag för vilket t.ex.

  1. revisorn bibehåller det oberoende och den förmåga att utföra uppdraget som krävs,
  2. det inte finns några problem med företagsledningens hederlighet som kan påverka revisorns vilja att fortsätta med uppdraget, och
  3. det inte finns några missförstånd med kunden när det gäller villkoren för uppdraget.

A 7.Under hela revisionsuppdraget överväger revisorn om kundrelationen ska fortsätta och överväger också relevanta yrkesetiska krav, inklusive kravet på oberoende, allteftersom förhållanden och omständigheter ändras. Att det inledande arbetet när det gäller såväl frågan om fortsatt kundrelation som bedömningen av relevanta yrkesetiska krav (inklusive kravet på oberoende) utförs i början av det aktuella revisionsuppdraget, innebär att det är avslutat innan andra aktiviteter av betydelse genomförs inom ramen för det aktuella revisionsuppdraget. Vid fortsatta revisionsuppdrag vidtas sådana inledande åtgärder vanligtvis strax efter (eller i anslutning till) det att den tidigare revisionen avslutas.

Planeringsarbete

Den övergripande revisionsstrategin (se punkterna 7–8)

A 8.Processen med att upprätta den övergripande revisionsstrategin hjälper revisorn att, förutsatt att revisorn är klar med sin riskbedömning, avgöra sådana frågor som:

  1. Hur resurser ska fördelas på särskilda granskningsområden, t.ex. att teammedlemmar med tillräcklig erfarenhet ska användas för områden med hög risk eller att specialister ska anlitas för komplicerade frågor.
  2. Hur stora resurser som ska användas för särskilda granskningsområden, t.ex. antalet teammedlemmar som ska övervaka lagerinventeringen på viktiga platser, omfattningen på genomgången av andra revisorers arbete vid koncernrevisioner eller antalet timmar som ska anslås i revisionsbudgeten till områden med hög risk.
  3. När dessa resurser ska användas, t.ex. i den löpande granskningen eller vid viktiga avklippsdatum.
  4. Hur dessa resurser ska ledas, instrueras och övervakas, t.ex. när informations- och rapporteringsmöten med teammedlemmarna förväntas hållas, hur den ansvariga revisorns och uppdragsledarens genomgångar ska gå till (t.ex. hos kunden eller någon annanstans) och om uppdragsanknutna kvalitetskontroller ska genomföras.

A 9.I bilagan finns exempel på faktorer som kan beaktas när den övergripande revisionsstrategin upprättas.

A 10.När den övergripande revisionsstrategin väl har upprättats, kan en granskningsplan utarbetas med inriktning på de olika frågor som har identifierats i den övergripande revisionsstrategin och med hänsyn tagen till behovet av att nå revisionsmålen genom att utnyttja revisorns resurser på ett ändamålsenligt sätt. Att upprätta den övergripande revisionsstrategin och den detaljerade granskningsplanen är inte nödvändigtvis separata eller på varandra följande processer utan de är snarare nära förknippade med varandra, eftersom ändringar i strategin kan innebära att även planen måste ändras och vice versa.

Överväganden som särskilt gäller mindre företag

A 11.Vid revisioner av små företag kan hela revisionen utföras av ett mycket litet uppdragsteam. I många revisioner av små företag medverkar den ansvariga revisorn (som kan vara en enmansbyrå) som arbetar tillsammans med en medlem i uppdragsteamet (eller utan några teammedlemmar). Med ett mindre uppdragsteam är samordning av och kommunikation mellan olika medlemmar av teamet lättare. Det behöver inte vara komplicerat eller tidskrävande att upprätta en övergripande revisionsstrategi, utan det varierar beroende på företagets storlek, revisionens komplexitet och uppdragsteamets storlek. En kortfattad promemoria som har skrivits efter det att den föregående revisionen har avslutats utifrån en genomgång av arbetspapperen, som lyfter fram frågor som har identifierats under den just avslutade revisionen och som har uppdaterats under den innevarande perioden utifrån diskussioner med ägaren-företagsledaren kan t.ex. duga som den dokumenterade revisionsstrategin för det aktuella revisionsuppdraget om den täcker de frågor som anges i punkt 8.

Granskningsplanen (se punkt 9)

A 12.Granskningsplanen är mer detaljerad än den övergripande revisionsstrategin i den meningen att den innefattar karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av de granskningsåtgärder som uppdragsteamets medlemmar ska genomföra. Planeringen av dessa granskningsåtgärder sker under revisionens gång allt eftersom granskningsplanen för uppdraget utarbetas. Så planeras t.ex. revisorns riskbedömning i början av revisionsprocessen. Men planeringen av karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av andra särskilda fortsatta granskningsåtgärder beror på resultatet av denna riskbedömning. Dessutom kan revisorn börja med att genomföra fortsatta granskningsåtgärder för vissa typer av transaktioner, konton och upplysningar innan alla andra fortsatta granskningsåtgärder har planerats.

A 13.Det är viktigt att fastställa karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av den planerade riskbedömningen och de fortsatta granskningsåtgärderna med avseende på upplysningar mot bakgrund av både olika typer av information och detaljnivån i dessa upplysningar. Dessutom kan vissa upplysningar innehålla information som inte är inhämtad från huvudbok med undersystem, vilket också kan påverka de bedömda riskerna och karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av granskningsåtgärder för att hantera dem.

A 14.Att överväga upplysningar tidigt under revisionen bistår revisorn i att ge rätt uppmärksamhet till och planera lämplig tidsåtgång för hanteringen av upplysningar på samma sätt som för transaktionsslag, händelser och konton. Tidigt övervägande kan också hjälpa revisorn att fastställa effekterna av revisionen på:

  1. Betydande nya eller ändrade upplysningar som krävs till följd av ändringar eller förändringar i företagets miljö, ekonomi eller verksamhet (t.ex. en ändring i identifiering av segment och rapportering av segmentinformation till följd av ett betydande rörelseförvärv).
  2. Betydande nya eller ändrade upplysningar till följd av ändringar i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.
  3. Behovet av en specialist anlitad av revisorn för att bistå med granskningsåtgärder avseende vissa upplysningar (t.ex. upplysningar avseende pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning).
  4. Frågor som rör upplysningar som revisorn kan vilja diskutera med styrelsen. [9]

Ändringar i planeringsbeslut under revisionens gång (se punkt 10)

A 15.Till följd av oväntade händelser, ändrade omständigheter eller de revisionsbevis som granskningen har resulterat i kan revisorn behöva ändra den övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen och som följd därav den planerade karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av fortsatta granskningsåtgärder utifrån sin reviderade riskbedömning. Detta kan bli fallet när revisorn får kännedom om information som skiljer sig betydligt från den information som var tillgänglig när han eller hon planerade granskningsåtgärderna. Revisionsbevis som inhämtas genom substansgranskning kan t.ex. motsäga de revisionsbevis som har inhämtats genom granskning av kontroller.

Ledning, övervakning och genomgång av revisionsarbete (se punkt 11)

A 16.Karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av ledningen och övervakningen av uppdragsteamets medlemmar samt genomgången av deras arbete varierar beroende på många olika faktorer, däribland:

  1. Företagets storlek och komplexitet.
  2. Granskningsområdet.
  3. De bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter (så t.ex. kräver en ökning av den bedömda risken för väsentliga felaktigheter inom ett visst granskningsområde vanligtvis en motsvarande ökning av omfattningen och en tidigareläggning av ledning och övervakning av uppdragsteamets medlemmar samt en mer detaljerad genomgång av deras arbete).
  4. Förmågan och kompetensen hos de enskilda teammedlemmar som utför revisionen.

ISA 220 ger ytterligare vägledning i fråga om ledning, övervakning och genomgång av revisionsarbete. [10]

Överväganden som särskilt gäller mindre företag

A 17.Om en revision helt och hållet utförs av den ansvariga revisorn uppstår inga frågor om ledning och övervakning av uppdragsteamets medlemmar och genomgång av deras arbete. I sådana situationer är den ansvariga revisorn, som själv har utfört alla delar av arbetet, medveten om alla väsentliga frågor. Att bilda sig en objektiv uppfattning om ändamålsenligheten i de bedömningar som har gjorts under revisionens gång kan innebära praktiska svårigheter när samma person också utför hela revisionen. Om det finns särskilt komplicerade eller ovanliga frågor i revisionen och den utförs av en enmansbyrå kan det vara önskvärt att samråda med andra revisorer med lämplig erfarenhet eller med revisorns yrkesorganisation.

Dokumentation (se punkt 12)

A 18.Dokumentationen av den övergripande revisionsstrategin är en redogörelse för de viktigaste besluten som har ansetts nödvändiga för att på ett riktigt sätt kunna planera revisionen och för att ta upp betydelsefulla frågor med uppdragsteamet. Revisorn kan t.ex. sammanfatta den övergripande revisionsstrategin i form av en promemoria som innehåller viktiga beslut om revisionens omfattning och inriktning, tidpunkt och utförande.

A 19.Dokumentationen av granskningsplanen är en redogörelse för den planerade karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av riskbedömning och fortsatta granskningsåtgärder på påståendenivån för att hantera de bedömda riskerna. Den tjänar också som en dokumentation av att granskningsåtgärderna har planerats på ett riktigt sätt, som kan gås igenom och godkännas innan åtgärderna genomförs. Revisorn kan använda standardgranskningsprogram eller checklistor för slutgenomgång av revisionen, anpassade med hänsyn till de särskilda omständigheterna för uppdraget.

A 20.Dokumentation av mer betydande ändringar som har gjorts i den övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen, och konsekvensändringar av granskningsåtgärdernas planerade karaktär, tidpunkt och omfattning, förklarar varför ändringarna har gjorts och de slutliga versionerna av den övergripande strategin och granskningsplanen som har godkänts för revisionen. Dokumentationen avspeglar också hur man har hanterat de mer betydande händelser som har inträffat under revisionen.

Överväganden som särskilt gäller mindre företag

A 21.Enligt vad som behandlas i punkt A 11 kan en ändamålsenlig och kortfattad promemoria räcka som dokumenterad strategi vid revision av ett mindre företag. För granskningsplanen kan standardgranskningsprogram eller checklistor (se punkt A 19) som har utarbetats med antagandet om att endast ett fåtal relevanta kontrollaktiviteter finns, vilket oftast är fallet i mindre företag, användas förutsatt att de anpassas till de förhållanden som gäller för uppdraget, däribland revisorns riskbedömningar.

Ytterligare faktorer att beakta vid förstagångsrevisioner (se punkt 13)

A 22.Syftet och målet med att planera revisionen är desamma vare sig det gäller en förstagångsrevision eller ett återkommande uppdrag. Men vid en förstagångsrevision kan revisorn behöva utvidga planeringsarbetet, eftersom han eller hon vanligtvis inte har den tidigare erfarenhet av företaget som beaktas när återkommande uppdrag planeras. Kompletterande frågor som revisorn kan överväga när han eller hon upprättar den övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen för en förstagångsrevision är bland annat:

  1. Överenskommelse med den tidigare revisorn, t.ex. om att gå igenom den tidigare revisorns arbetspapper, om inte detta är förbjudet enligt lag eller annan författning.
  2. Alla större frågor (inklusive tillämpningen av redovisningsprinciper eller standarder för revision och redovisning) som diskuterades med företagsledningen i samband med valet av revisor, kommunikationen om dessa frågor med dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen) och hur dessa frågor påverkar den övergripande revisionsstrategin och granskningsplanen.
  3. De granskningsåtgärder som behövs för att få fram tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för ingående balanser. [11]
  4. Andra åtgärder som enligt revisionsföretagets kvalitetskontrollsystem krävs för förstagångsrevisioner (företagets kvalitetskontrollsystem kan t.ex. kräva att en annan delägare eller annan erfaren person anlitas för att gå igenom den övergripande revisionsstrategin innan betydelsefulla granskningsåtgärder inleds eller för att granska rapporter innan de utfärdas).

Bilaga Faktorer att beakta när den övergripande revisionsstrategin upprättas (se punkterna 7–8 samt punkterna A 8–A 11)

Denna bilaga innehåller exempel på frågor som revisorn kan ta hänsyn till när han eller hon upprättar den övergripande revisionsstrategin. Många av dessa påverkar också revisorns detaljerade granskningsplan. De exempel som ges täcker en rad olika frågor som är tillämpliga på många uppdrag. Samtidigt som några av de frågor som tas upp nedan kan omfattas av krav i andra ISA, är inte alla relevanta för alla revisionsuppdrag och förteckningen är inte nödvändigtvis uttömmande.

Uppdragets egenskaper

  1. Det ramverk för finansiell rapportering inom vilket den finansiella information som ska revideras har utarbetats, inklusive eventuellt behov av avstämning mot annat ramverk för finansiell rapportering.
  2. Branschspecifika rapporteringskrav såsom rapporter som är obligatoriska enligt branschens tillsynsmyndigheter.
  3. Vad revisionen förväntas täcka, däribland antal enheter och deras belägenhet.
  4. Karaktären på kontrollrelationerna mellan ett moderbolag och dess enheter, vilket avgör hur koncernredovisningen upprättas.
  5. I vilken omfattning enheter revideras av andra revisorer.
  6. Karaktären på de rörelsegrenar som ska revideras och behovet av specialistkunskaper.
  7. Vilken rapportvaluta som används och behovet av valutaomräkning av den finansiella information som ska revideras.
  8. Behovet av en lagstadgad revision av fristående finansiella rapporter utöver en revision för koncernredovisningen.
  9. Om företaget har en internrevisionsfunktion, och om så är fallet, inom vilka områden och i vilken omfattning funktionens arbete kan användas, eller internrevisorer som tillhandahåller direkt hjälp kan användas, för revisionens syften.
  10. Företagets användning av servicebyråer och hur revisorn kan få revisionsbevis som avser utformningen eller användandet av de kontroller som de har utfört.
  11. Förväntad användning av revisionsbevis som har inhämtats vid tidigare revisioner, t.ex. revisionsbevis som avser riskbedömningar och granskning av kontroller.
  12. Informationsteknikens effekt på granskningsåtgärderna, inklusive tillgänglighet till information och den förväntade användningen av datorstödda revisionsmetoder.
  13. Samordningen av den förväntade täckningen och tidpunkten för revisionsarbetet med eventuella översiktliga granskningar av finansiell delårsinformation och effekten på revisionen av den information som har inhämtats vid sådana granskningar.
  14. Tillgängligheten till personal och uppgifter hos kunden.

Rapporteringsmål, tidpunkt för revisionen och typ av kommunikation

  1. Företagets tidsplan för rapportering, som t.ex. tidpunkter för delårs- och helårsrapportering.
  2. Möten med företagsledningen och styrelsen för att diskutera karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av revisionsarbetet.
  3. Diskussionen med företagsledningen och styrelsen om den förväntade typen av och tidpunkten för rapporter som ska utfärdas och annan kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, inklusive revisors rapport, samt revisors brev till företagsledningen med iakttagelser och rekommenderade åtgärder samt kommunikation med styrelsen.
  4. Diskussionen med företagsledningen om den förväntade kommunikationen om revisionsarbetets status under uppdragets gång.
  5. Kommunikation med revisorer för olika enheter om de förväntade typerna av och tidpunkten för rapporter som ska utfärdas och annan kommunikation i samband med revisionen av enheterna.
  6. Den förväntade karaktären på och tidpunkten för kommunikation bland uppdragsteamets medlemmar, bland annat karaktären på och tidpunkten för teammöten samt tidpunkten för genomgången av det arbete som har utförts.
  7. Om någon annan kommunikation förväntas med externa parter, däribland eventuellt lagstadgad eller avtalsenligt rapporteringsansvar som revisionen ger upphov till.

Betydelsefulla faktorer, inledande uppdragsarbete och kunskap från andra uppdrag

  1. Fastställandet av väsentlighet enligt ISA 320 [12] och, i tillämpliga fall
    1. fastställande av väsentlighet för enheter och kommunikation av denna till revisorerna för enheterna enligt ISA 600 [13] , och
    2. den preliminära identifieringen av betydande enheter och väsentliga transaktionsslag, konton och upplysningar.
  2. Preliminär identifiering av områden där risken för väsentliga felaktigheter kan vara högre.
  3. Effekten av den bedömda risken för väsentliga felaktigheter på den övergripande nivån för de finansiella rapporterna på ledning, övervakning och genomgång av utfört arbete.
  4. Det sätt på vilket revisorn betonar vikten för uppdragsteamets medlemmar av att ifrågasätta och vara professionellt skeptiska när de samlar in och bedömer revisionsbevis.
  5. Resultat från tidigare revisioner som har inbegripit en bedömning av den interna kontrollens funktion, bland annat karaktären på identifierade brister och hur de åtgärdats.
  6. Diskussionen av frågor som kan påverka revisionen med personal hos revisionsföretaget som utför andra tjänster åt företaget.
  7. Bevis på företagsledningens engagemang i utformningen, införandet och upprätthållandet av en sund intern kontroll och bevis på att sådan intern kontroll dokumenteras på lämpligt sätt.
  8. Ändringar i det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, t.ex. ändringar i redovisningsstandarder, vilket kan inbegripa nya eller ändrade upplysningar.
  9. Transaktionsvolym, utifrån vilken revisorn kan avgöra om det vore mer effektivt att förlita sig på intern kontroll.
  10. Vilken betydelse som fästs vid intern kontroll i hela företaget för att verksamheten ska bedrivas framgångsrikt.
  11. Den eller de processer som företagsledningen använder för att identifiera och upprätta de upplysningar som krävs av det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering, däribland upplysningar med information som inte hämtats från huvudbok med undersystem.
  12. Betydelsefulla frågor som påverkar företaget, bland annat förändringar i fråga om informationsteknik och affärsprocesser, byte av personer i högsta ledningen samt förvärv, samgåenden och avyttringar.
  13. Betydelsefull utveckling i branschen, t.ex. ändrade branschföreskrifter och nya rapporteringskrav.
  14. Annan betydelsefull och relevant utveckling, som förändringar i den rättsliga miljö som påverkar företaget.

Resursernas karaktär, fördelning i tiden och omfattning

  1. Valet av uppdragsteam (och, där det behövs, den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget) och fördelningen av revisionsarbetet mellan teammedlemmarna, bland annat att teammedlemmar med tillräcklig erfarenhet tilldelas områden där risken för väsentliga felaktigheter kan vara större.
  2. Budgetering av uppdraget, däribland beaktande av den tid som ska anslås för områden där risken för väsentliga felaktigheter kan vara större.

  • [1]

    ISA 220 Kvalitetskontroll för en revision av finansiella rapporter, punkterna 12–13.

  • [2]

    ISA 220, punkterna 9–11.

  • [3]

    ISA 210 Villkor för revisionsuppdrag, punkterna 9–13.

  • [4]

    ISA 315 Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter genom att förstå företaget och dess miljö.

  • [5]

    ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker.

  • [6]

    ISA 230 Dokumentation av revisionen, punkterna 8–11 samt punkt A 6.

  • [7]

    ISA 220, punkterna 12–13.

  • [8]

    ISA 315, punkt 10, fastställer krav och ger vägledning för uppdragsteamets diskussion om risken för att det finns väsentliga felaktigheter i företagets finansiella rapporter. ISA 240 Revisorns ansvar avseende oegentligheter i en revision av finansiella rapporter, punkt 16, ger vägledning om betoningen under denna diskussion av risken för att det finns väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter i företagets finansiella rapporter.

  • [9]

    ISA 260 Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning (omarbetad), punkt A 13.

  • [10]

    ISA 220, punkterna 15–17.

  • [11]

    ISA 510 Förstagångsrevisioner – ingående balanser.

  • [12]

    ISA 320 Väsentlighet vid planering och utförande av en revision.

  • [13]

    ISA 600 Särskilda överväganden – revision av koncernredovisningar (däribland arbete som utförs av revisorer för delar av koncernen), punkterna 21–23 och 40 c.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%