INTERNATIONAL STANDARD ON AUDITING

ISA 701 Kommunikation om särskilt betydelsefulla områden i rapport från oberoende revisor

(Gäller vid revision av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som slutar den 15 december 2016 eller senare)

International Standard on Auditing (ISA) 701 Kommunikation om särskilt betydelsefulla områden i rapport från oberoende revisor ska läsas tillsammans med ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing.

Inledning

Denna standards tillämpningsområde

1.Denna International Standard on Auditing (ISA) behandlar revisorns ansvar att kommunicera särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport. Den är avsedd att behandla både revisorns bedömning av vad som ska kommuniceras i revisors rapport samt formen för och innehållet i sådan kommunikation.

2.Syftet med att kommunicera särskilt betydelsefulla områden är att förbättra kommunikationsvärdet i revisors rapport genom att öka transparensen om den utförda revisionen. Att kommunicera särskilt betydelsefulla områden ger avsedda användare av de finansiella rapporterna (”avsedda användare”) ytterligare information som hjälper dem att förstå de frågor som, enligt revisorns professionella bedömning, var de viktigaste i revisionen av de finansiella rapporterna för den aktuella perioden. Att kommunicera särskilt betydelsefulla områden kan också hjälpa avsedda användare att förstå företaget och vilka områden som krävt betydande bedömningar av företagsledningen i de reviderade finansiella rapporterna. (Se punkterna A 1–A 4.)

3.Kommunikationen om särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport kan också ge avsedda användare underlag för ytterligare kontakt med företagsledningen och de som har ansvar för företagets styrning (styrelsen) om vissa frågor som rör företag, de reviderade finansiella rapporterna och den utförda revisionen.

4.Att kommunicera särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport sker mot bakgrund av att revisorn har bildat sig en uppfattning om de finansiella rapporterna som helhet. Kommunikation om särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport är inte

  1. en ersättning för upplysningar i de finansiella rapporterna som det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering kräver att företagsledningen lämnar, eller som på annat sätt är nödvändiga för att uppnå en rättvisande bild,
  2. en ersättning för att revisorn lämnar ett modifierat uttalande när detta krävs med hänsyn till omständigheterna för ett visst revisionsuppdrag enligt ISA 705 (omarbetad) [1] ,
  3. en ersättning för rapportering enligt ISA 570 (omarbetad) [2] när det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor avseende händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om ett företags förmåga att fortsätta verksamheten, eller
  4. ett separat uttalande om enskilda frågor. (Se punkterna A 5–A 8.)

5.Denna ISA gäller för revisioner av fullständiga, generella finansiella rapporter för noterade företag och omständigheter när revisorn annars beslutar att kommunicera särskilt betydelsefulla områden i sin revisors rapport. Denna ISA gäller också när det finns krav i lag eller annan författning på att revisorn ska kommunicera särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport. [3] Men ISA 705 (omarbetad) förbjuder revisorn från att kommunicera särskilt betydelsefulla områden när revisorn avstår från att lämna ett uttalande avseende de finansiella rapporterna, såvida inte sådan rapportering krävs enlig lag eller annan författning. [4]

Ikraftträdande

6.Denna standard gäller vid revision av finansiella rapporter för räkenskapsperioder som slutar den 15 december 2016 eller senare.

Mål

7.Revisorns mål är att fastställa särskilt betydelsefulla områden och, efter att ha bildat sig en uppfattning om de finansiella rapporterna, kommunicera dessa frågor genom att beskriva dem i revisors rapport.

Definition

8.I ISA har nedanstående term följande betydelser:

Särskilt betydelsefulla områden – De områden som enligt revisorns professionella bedömning var de mest betydelsefulla i revisionen av de finansiella rapporterna för den aktuella perioden. Särskilt betydelsefulla områden väljs ut från områden som kommunicerats med styrelsen.

Krav

Fastställa särskilt betydelsefulla områden

9.Revisorn ska utifrån de frågor som kommunicerats med styrelsen fastställa de frågor som krävde betydande uppmärksamhet under utförandet av revisionen. När revisorn fastställer detta ska han eller hon beakta följande: (Se punkterna A 9–A 18.)

  1. Områden med högre bedömda risker för väsentliga felaktigheter, eller betydande risker som identifierats enligt ISA 315 (omarbetad) [5] . (Se punkterna A 19–A 22.)
  2. Betydande bedömningar av revisorn avseende områden i de finansiella rapporterna som innefattade betydande bedömningar av företagsledningen, däribland uppskattningar i redovisningen som har identifierats som att de har en hög osäkerhet i uppskattningen. (Se punkterna A 23–A 24.)
  3. Effekten på revisionen av betydelsefulla händelser eller transaktioner som inträffat under perioden. (Se punkterna A 25–A 26.)

10.Revisorn ska fastställa vilka av de frågor som enligt punkt 9 bestäms vara de mest betydelsefulla under revisionen av de finansiella rapporterna för den aktuella perioden och som därför utgör de särskilt betydelsefulla områdena. (Se punkterna A 9–A 11, A 27–A 30.)

Kommunikation om särskilt betydelsefulla områden

11.Revisorn ska beskriva varje särskilt betydelsefullt område, med lämplig underrubrik, i ett separat avsnitt i revisors rapport med rubriken Särskilt betydelsefulla områden, såvida inte omständigheterna i punkt 14 eller 15 gäller. Den inledande delen i detta avsnitt i revisors rapport ska ange att:

  1. särskilt betydelsefulla områden är de områden som enligt revisorns professionella bedömning var de mest betydelsefulla i revisionen av de finansiella rapporterna [för den aktuella perioden], och
  2. dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av de finansiella rapporterna som helhet, och när revisorn bildade sig en uppfattning om dem, och revisorn lämnar inte något separat uttalande om dessa områden. (Se punkterna A 31–A 33.)

Särskilt betydelsefulla områden är inte en ersättning för att lämna ett modifierat uttalande

12.Revisorn ska inte kommunicera en fråga i avsnittet Särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport när revisorn är skyldig att modifiera sitt uttalande enligt ISA 705 (omarbetad) till följd av frågan. (Se punkt A 5.)

Beskrivningar av enskilda särskilt betydelsefulla områden

13.Beskrivningen av varje särskilt betydelsefullt område i avsnittet Särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport ska innehålla en hänvisning till eventuella upplysningar om området i de finansiella rapporterna och ska behandla (se punkterna A 34–A 41)

  1. varför frågan ansågs vara särskilt betydelsefull under revisionen och därför fastställdes vara ett särskilt betydelsefullt område, och (se punkterna A 42–A 45)
  2. hur frågan behandlades under revisionen. (Se punkterna A 46–A 51.)

Omständigheter när en fråga som fastställts vara ett särskilt betydelsefullt område inte kommuniceras i revisors rapport

14.Revisorn ska beskriva varje särskilt betydelsefullt område i revisors rapport såvida inte (se punkterna A 53–A 56)

  1. lag eller annan författning förhindrar offentlig upplysning om frågan, eller (se punkt A 52)
  2. i ytterst sällsynta fall, revisorn fastställer att frågan inte bör kommuniceras i revisors rapport eftersom de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset för denna kommunikation. Detta gäller inte om företaget har lämnat offentliga upplysningar om frågan.

Samspel mellan beskrivningar av särskilt betydelsefulla områden och andra delar som ska finnas med i revisors rapport

15.En fråga som ger upphov till ett modifierat uttalande enligt ISA 705 (omarbetad), eller en väsentlig osäkerhetsfaktor avseende händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten enligt ISA 570 (omarbetad), är till sin karaktär ett särskilt betydelsefullt område. I dessa situationer ska frågorna inte beskrivas i avsnittet Särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport och kraven i punkterna 13–14 gäller inte. I stället ska revisorn

  1. rapportera om dessa frågor enligt tillämpliga ISA, och
  2. ta med en hänvisning till Grund för uttalande med reservation (med avvikande mening) eller avsnittet Väsentliga osäkerhetsfaktorer avseende antagandet om fortsatt drift i avsnittet Särskilt betydelsefulla områden. (Se punkterna A 6–A 7.)

Form för och innehåll i avsnittet om särskilt betydelsefulla områden vid andra omständigheter

16.Om revisorn fastställer, beroende på fakta och omständigheter för företaget och revisionen, att det inte finns några särskilt betydelsefulla områden att kommunicera eller att de enda särskilt betydelsefulla områden som har kommunicerats är sådana frågor som hanteras enligt punkt 15, ska revisorn ta med en utsaga om detta i ett separat avsnitt i revisors rapport under rubriken Särskilt betydelsefulla områden. (Se punkterna A 57–A 59.)

Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen)

17.Revisorn ska med styrelsen kommunicera

  1. de frågor som revisorn har fastställt vara de särskilt betydelsefulla områdena, eller
  2. i tillämpliga fall, beroende på fakta och omständigheter för företaget och revisionen, att revisorn har fastställt att det inte finns några särskilt betydelsefulla områden att kommunicera i revisors rapport. (Se punkterna A 60–A 63.)

Dokumentation

18.Revisorn ska i revisionsdokumentationen ta med [6] (se punkt A 64)

  1. de frågor som krävde betydande uppmärksamhet av revisorn enligt vad som fastställts enligt punkt 9 och den logiska grunden för att revisorn fastställt om var och en av dessa frågor är ett särskilt betydelsefullt område eller inte, enligt punkt 10,
  2. i tillämpliga fall, den logiska grunden för att revisorn har fastställt att det inte finns några särskilt betydelsefulla områden att kommunicera i revisors rapport eller att de enda särskilt betydelsefulla områden som ska kommuniceras är de frågor som hanteras av punkt 15, och
  3. i tillämpliga fall, den logiska grunden för att revisorn har fastställt att han eller hon i revisors rapport inte ska kommunicera en fråga som fastställts vara ett särskilt betydelsefullt område.

Tillämpning och andra förtydliganden

Denna standards tillämpningsområde (se punkt 2)

A 1.Betydelse kan beskrivas som den relativa vikten för en fråga, sedd i sitt sammanhang. En frågas betydelse bedöms av revisorn i det sammanhang där den övervägs. Betydelse kan övervägas inom ramen för kvantitativa och kvalitativa faktorer, t.ex. relativ storlek samt karaktären på och effekten av förhållandet mellan det som granskas och de uttalade intressena hos de avsedda användarna eller mottagarna. Detta innefattar en objektiv analys av fakta och omständigheter, däribland karaktären på och omfattningen av kommunikationen med styrelsen.

A 2.Användare av finansiella rapporter har uttryckt ett intresse för de frågor om vilka revisorn hade den mest utförliga dialogen med styrelsen, som del av den dialog som krävs enligt ISA 260 (omarbetad) [7] och har uttryckt önskemål om ytterligare transparens när det gäller denna kommunikation. T.ex. har användare uttryckt särskilt intresse för att förstå betydande bedömningar som har gjorts av revisorn när han eller hon bildar sig en uppfattning om de finansiella rapporterna som helhet, eftersom dessa ofta avser områden som krävt betydande bedömningar av företagsledningen vid upprättandet av de finansiella rapporterna.

A 3.Att kräva att revisorer tar upp särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport kan också förbättra kommunikationen mellan revisorn och styrelsen om dessa frågor och kan öka företagsledningens och styrelsens uppmärksamhet på upplysningarna i de finansiella rapporter som revisors rapport hänvisar till.

A 4.ISA 320 förklarar att det är rimligt för revisorn att anta att användare av de finansiella rapporterna [8]

  1. har en rimlig kunskap om affärsverksamhet, ekonomisk verksamhet och redovisning och är beredda att studera informationen i de finansiella rapporterna med rimlig noggrannhet,
  2. förstår att de finansiella rapporterna upprättas, presenteras och revideras efter väsentlighetsnivåer,
  3. accepterar den inneboende osäkerheten i storleksbestämningen av belopp som bygger på uppskattningar, bedömningar och beaktandet av framtida händelser, och
  4. fattar rimliga ekonomiska beslut med grund i informationen i de finansiella rapporterna.

Eftersom revisors rapport bifogas de reviderade finansiella rapporterna antas användarna av revisors rapport vara samma som de avsedda användarna av de finansiella rapporterna.

Förhållande mellan särskilt betydelsefulla områden, revisors uttalande och andra delar i revisors rapport (se punkterna 4, 12, 15)

A 5.ISA 700 (omarbetad) behandlar omständigheter i vilka revisorn drar slutsatsen att det finns en väsentlig felaktighet avseende riktigheten eller tillräckligheten i upplysningarna i de finansiella rapporterna. [9] Kommunikation om särskilt betydelsefulla områden är inte en ersättning för upplysningar i de finansiella rapporterna som det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering kräver att företagsledningen ska ge, eller som på annat sätt är nödvändiga för att uppnå en rättvisande bild. ISA 705 (omarbetad) behandlar omständigheter under vilka revisorn drar slutsatsen att det finns en väsentlig felaktighet avseende riktigheten eller tillräckligheten i upplysningarna i de finansiella rapporterna. [10]

A 6.När revisorn lämnar ett uttalande med reservation eller avvikande mening enligt ISA 705 (omarbetad), och beskriver ett förhållande som ger upphov till ett modifierat uttalande i avsnittet Grund för uttalande med reservation (med avvikande mening) bidrar det till att öka användares förståelse och förmåga att identifiera sådana omständigheter när de inträffar. Skiljs kommunikationen om detta förhållande från andra särskilt betydelsefulla områden i avsnittet Särskilt betydelsefulla områden ger det rätt tyngd i revisors rapport (se punkt 15). Bilagan i ISA 705 (omarbetad) innehåller exempel på hur den inledande texten i avsnittet Särskilt betydelsefulla områden påverkas när revisorn lämnar ett uttalande med reservation eller med avvikande mening och andra särskilt betydelsefulla områden kommuniceras i revisors rapport. Punkt A 58 i denna ISA visar hur avsnittet Särskilt betydelsefulla områden presenteras när revisorn har fastställt att det inte finns några andra särskilt betydelsefulla områden som ska kommuniceras i revisors rapport utöver de frågor som behandlas i avsnittet Grund för uttalande med reservation (med avvikande mening) eller avsnittet Väsentliga osäkerhetsfaktorer avseende antagandet om fortsatt drift i revisors rapport.

A 7.När revisorn lämnar ett uttalande med reservation eller med avvikande mening är det ändå relevant att öka avsedda användares förståelse av revisionen och därför gäller kraven att fastställa särskilt betydelsefulla områden. Men eftersom revisorn lämnar ett uttalande med avvikande mening när han eller hon har dragit slutsatsen att felaktigheter, enskilt eller sammantaget, både är väsentliga och avgörande för de finansiella rapporterna: [11]

  1. Kan revisorn, beroende på betydelsen hos den eller de frågor som ger upphov till ett uttalande med avvikande mening, fastställa att inga frågor är särskilt betydelsefulla områden. I dessa omständigheter gäller kravet i punkt 15. (Se punkt A 58.)
  2. Om en eller flera frågor utöver den eller de som ger upphov till ett uttalande med avvikande mening fastställs vara särskilt betydelsefulla områden, är det särskilt viktigt att beskrivningarna av dessa andra särskilt betydelsefulla områden inte tyder på att de finansiella rapporterna som helhet är mer trovärdiga med avseende på dessa frågor än vad som skulle vara lämpligt med hänsyn till omständigheterna, mot bakgrund av uttalandet med avvikande mening. (Se punkt A 47.)

A 8.ISA 706 (omarbetad) [12] fastställer mekanismer för revisorer av finansiella rapporter för alla företag att ta med ytterligare kommunikation i revisors rapport genom användning av ett stycke med upplysningar av särskild betydelse eller ett stycke med övriga upplysningar när revisorn anser det nödvändigt att göra detta. I sådana fall presenteras dessa stycken skilt från avsnittet Särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport. När en fråga har fastställts vara ett särskilt betydelsefullt område är användningen av sådana stycken inte en ersättning för beskrivningen av det enskilda särskilt betydelsefulla området enligt punkt 13. [13] ISA 706 (omarbetad) innehåller vidare vägledning om förhållandet mellan särskilt betydelsefulla områden och stycken med upplysningar av särskild betydelse enligt denna ISA. [14]

Fastställa särskilt betydelsefulla områden (se punkterna 9–10)

A 9.Revisorns process för beslutsfattande när han eller hon fastställer särskilt betydelsefulla områden har som mål att välja ut ett mindre antal frågor av de som kommunicerats med styrelsen, baserat på revisorns bedömning av vilka frågor som har den största betydelsen i revisionen av de finansiella rapporterna för den aktuella perioden.

A 10.När revisorn fastställer särskilt betydelsefulla områden är detta begränsat till de frågor som var viktigast i revisionen av de finansiella rapporterna för den aktuella perioden, även när jämförande finansiella rapporter presenteras (dvs. även när revisorns uttalande avser varje period för vilken finansiella rapporter presenteras). [15]

A 11.Trots att revisorns fastställande av särskilt betydelsefulla områden gäller revisionen av de finansiella rapporterna för den aktuella perioden och denna ISA inte kräver att revisorn ska uppdatera särskilt betydelsefulla områden som ingår i den föregående periodens revisors rapport, kan det ändå vara av värde för revisorn att överväga om en fråga som var ett särskilt betydelsefullt område vid revisionen av de finansiella rapporterna för den föregående perioden fortsätter vara ett särskilt betydelsefullt område vid revisionen av de finansiella rapporterna för den aktuella perioden.

Frågor som krävde betydande uppmärksamhet av revisorn (se punkt 9)

A 12.Begreppet betydande uppmärksamhet av revisorn tar hänsyn till att en revision är riskbaserad och inriktad på att identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna, att utforma och utföra granskningsåtgärder som hanterar dessa risker samt inhämta revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för revisorns uttalande. Ju högre en bedömd risk för väsentliga felaktigheter är på påståendenivån för ett visst konto, ett visst transaktionsslag eller en viss upplysning desto mer bedömning krävs normalt vid planering och utförande av granskningsåtgärder och utvärdering av resultatet av dem. När revisorn utformar fortsatta granskningsåtgärder ställs krav på att han eller hon inhämtar mer övertygande revisionsbevis ju högre risken bedöms vara. [16] När revisorn behöver inhämta mer övertygande revisionsbevis på grund av en bedömning att risken är högre, kan han eller hon öka kvantiteten av inhämtade bevis eller inhämta bevis som är mer relevanta eller tillförlitliga, t.ex. genom att lägga större vikt vid att inhämta bevis från externa parter eller genom att inhämta styrkande bevis från ett antal oberoende källor. [17]

A 13.Därför kan frågor som utgör utmaningar när revisorn ska inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis eller utgör utmaningar när revisorn ska bilda sig en uppfattning om de finansiella rapporterna vara särskilt relevanta när revisorn fastställer särskilt betydelsefulla områden.

A 14.Områden som kräver betydande uppmärksamhet av revisorn avser ofta komplexa områden med betydande bedömningar av företagsledningen och innebär därför ofta svåra eller komplicerade bedömningar av revisorn. Det påverkar i sin tur ofta revisorns övergripande revisionsstrategi, fördelningen av resurser och omfattningen av revisionsinsatser med avseende på dessa frågor. Påverkan kan t.ex. innefatta omfattningen av insatsen av personal i ledande ställning på revisionsuppdraget eller att revisorn anlitar en specialist eller enskilda personer med kompetens inom ett specialiserat redovisnings- eller revisionsområde, vare sig de är anlitade av eller anställda på revisionsföretaget för att hantera dessa områden.

A 15.Olika ISA kräver särskild kommunikation med styrelsen och andra som kan ha koppling till områden som kräver betydande uppmärksamhet av revisorn. Exempel:

  1. ISA 260 (omarbetad) kräver att revisorn med styrelsen tar upp eventuella betydande svårigheter som revisorn har stött på under revisionen. [18] ISA nämner möjliga svårigheter avseende t.ex.:
    1. Transaktioner med närstående, [19] särskilt begränsningar avseende revisorns förmåga att inhämta revisionsbevis om att alla övriga aspekter av en transaktion med närstående (utöver priset) motsvarar dem i en liknande transaktion på affärsmässiga grunder.
    2. Begränsningar för koncernrevisionen, t.ex. när koncernrevisionsteamets tillgång till information kan ha begränsats. [20]
  2. ISA 220 fastställer krav för ansvarig revisor avseende de konsultationer som behövs i svåra eller tvistiga frågor. [21] Revisorn kan t.ex. ha konsulterat andra inom eller utanför revisionsföretaget om en betydelsefull teknisk fråga, vilket kan vara ett tecken på att det är ett särskilt betydelsefullt område. Det finns också krav på att ansvarig revisor ska diskutera, bland annat, betydelsefulla frågor som uppkommit under revisionsuppdraget med den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget. [22]

Överväganden när revisorn fastställer frågor som krävde betydande uppmärksamhet (se punkt 9)

A 16.Revisorn kan utarbeta en preliminär åsikt på planeringsstadiet om frågor som sannolikt är områden som kräver betydande uppmärksamhet under revisionen och därför kan vara särskilt betydelsefulla områden. Revisorn kan kommunicera detta med styrelsen när han eller hon diskuterar revisionens planerade omfattning och tidpunkt enligt ISA 260 (omarbetad). Men revisorns fastställande av särskilt betydelsefulla områden är baserad på revisionsresultaten eller bevis som inhämtats under revisionen.

A 17.Punkt 9 innefattar krav på särskilda överväganden när revisorn fastställer de frågor som kräver betydande uppmärksamhet. Dessa överväganden fokuserar på karaktären på de frågor som kommuniceras med styrelsen, som ofta har koppling till frågor som upplysning lämnas om i de finansiella rapporterna, och är avsedda att avspegla områden i revisionen av de finansiella rapporterna som kan vara av särskilt intresse för de avsedda användarna. Det faktum att revisorn ska göra dessa överväganden är inte avsett att antyda att frågor som hänger samman med dem alltid är särskilt betydelsefulla områden utan snarare att frågor som hänger samman med sådana särskilda överväganden är särskilt betydelsefulla områden bara om de fastställs vara av största betydelse i revisionen enligt punkt 10. Eftersom övervägandena kan vara sammanlänkade (t.ex. att frågor som rör omständigheterna som beskrivs i punkterna 9 b–c också kan identifieras som betydande risker), kan sannolikheten för att revisorn identifierar en fråga som ett särskilt betydelsefullt område öka, om revisorn gör mer än ett övervägande avseende en särskild fråga som kommunicerats med styrelsen.

A 18.Utöver de frågor som hänger samman med kraven på särskilda överväganden i punkt 9 kan det finnas andra frågor som har kommunicerats med styrelsen som krävde betydande uppmärksamhet av revisorn och därför är särskilt betydelsefulla områden enligt punkt 10. Sådana frågor kan t.ex. innefatta frågor som är relevanta för den utförda revisionen men där det inte finns krav på att upplysa om dem i de finansiella rapporterna. T.ex. kan införandet av ett nytt IT-system (eller betydande ändringar i ett befintligt IT-system) under perioden vara ett område som revisorn ägnat betydande uppmärksamhet, särskilt om en sådan förändring hade en betydande effekt på revisorns övergripande revisionsstrategi eller hängde samman med en betydelsefull risk (t.ex. ändringar i ett system som påverkar intäktsredovisningen).

Områden med högre bedömda risker för väsentliga felaktigheter, eller betydande risker som identifieras enligt ISA 315 (omarbetad) (se punkt 9 a)

A 19.ISA 260 (omarbetad) kräver att revisorn med styrelsen kommunicerar de betydelsefulla risker som han eller hon identifierat. [23] Punkt A 13 i ISA 260 (omarbetad) förklarar att revisorn också med styrelsen kan kommunicera hur revisorn planerar att hantera områden med högre bedömda risker för väsentliga felaktigheter.

A 20.ISA 315 (omarbetad) definierar en betydande risk som en identifierad och bedömd risk för väsentliga felaktigheter som enligt revisorn kräver särskilda överväganden. Områden som kräver betydande bedömningar av företagsledningen och betydande ovanliga transaktioner kan ofta identifieras som betydande risker. Betydande risker är därför ofta områden som kräver betydande uppmärksamhet av revisorn.

A 21.Men detta behöver inte vara fallet för alla betydande risker. Exempel: ISA 240 förutsätter att det finns risker för oegentligheter vid intäktsredovisning och kräver att revisorn behandlar dessa bedömda risker för väsentliga felaktigheter på grund av oegentligheter som betydande risker. [24] Dessutom anger ISA 240 att på grund av det oförutsebara sätt som företagsledningen kan åsidosätta kontroller på, är detta en risk för väsentliga felaktigheter på grund av oegentligheter, och därmed en betydande risk. [25] Beroende på riskernas karaktär kanske de inte kräver betydande uppmärksamhet av revisorn och skulle därför inte övervägas när revisorn fastställer särskilt betydelsefulla områden enligt punkt 10.

A 22.ISA 315 (omarbetad) förklarar att revisorns bedömning av väsentliga felaktigheter på påståendenivån kan ändras under revisionens gång när ytterligare revisionsbevis inhämtas. [26] Ändring av revisorns riskbedömning och ny utvärdering av de planerade granskningsåtgärderna med avseende på ett visst område i de finansiella rapporterna (dvs. en betydande ändring i revisionsansatsen, t.ex. om revisorns riskbedömning baserades på en förväntan att vissa kontroller fungerade effektivt och att revisorn har inhämtat revisionsbevis som visar att de inte fungerade effektivt under revisionsperioden, särskilt inom ett område med högre bedömd risk för väsentliga felaktigheter) kan leda till att ett område fastställs vara ett område som kräver betydande uppmärksamhet från revisorn.

Betydande bedömningar av revisorn avseende områden i de finansiella rapporterna som innefattade betydande bedömningar av företagsledningen, däribland uppskattningar i redovisningen som har identifierats som att de har en hög osäkerhet i uppskattningen (se punkt 9 b)

A 23.ISA 260 (omarbetad) kräver att revisorn med styrelsen kommunicerar sina åsikter om betydelsefulla kvalitativa aspekter av företagets redovisningssätt, däribland redovisningsprinciper, uppskattningar i redovisningen och upplysningar i de finansiella rapporterna. [27] I många fall avser detta viktiga uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar som sannolikt är områden som revisorn ägnar betydande uppmärksamhet och också kan identifieras som betydande risker.

A 24.Användare av de finansiella rapporterna har visat intresse för de uppskattningar i redovisningen som i enlighet med ISA 540 [28] har förknippats med stor osäkerhet, även om dessa uppskattningar inte ansetts föranleda en betydande risk. Bland annat är sådana uppskattningar i hög grad beroende av företagsledningens bedömning och är ofta de mest komplicerade delarna av de finansiella rapporterna, och kan kräva både en specialist anlitad av företagsledningen och en specialist anlitad av revisorn. Användare har också tagit upp att redovisningsprinciper som har en betydande effekt på de finansiella rapporterna (och betydande ändringar i dessa principer) är relevanta för deras förståelse av de finansiella rapporterna, särskilt under omständigheter där företagets metoder inte stämmer överens med andra i branschen.

Effekten på revisionen av betydelsefulla händelser eller transaktioner som inträffat under perioden (se punkt 9 c)

A 25.Händelser eller transaktioner som hade en betydande effekt på de finansiella rapporterna eller revisionen kan vara områden som kräver betydande uppmärksamhet av revisorn och kan komma att identifieras som betydande risker. Exempel: Revisorn kan ha fört omfattande diskussioner med företagsledningen och styrelsen vid olika skeden under revisionen om effekten på de finansiella rapporterna av betydande transaktioner med närstående eller betydande transaktioner som inte ingår i företagets normala verksamhet eller som på annat sätt tycks vara ovanliga. [29] Företagsledningen kan ha gjort svåra eller komplexa bedömningar avseende redovisning, värderingar, presentation eller upplysning om sådana transaktioner, vilket kan ha haft en betydande effekt på revisorns övergripande strategi.

A 26.Betydande utveckling i fråga om ekonomi, redovisning, regelverk, bransch eller annat som påverkade företagsledningens antaganden eller bedömningar kan också påverka revisorns övergripande ansats för revisionen och ge upphov till en fråga som kräver betydande uppmärksamhet av revisorn.

De viktigaste frågorna (se punkt 10)

A 27.Frågor som krävde betydande uppmärksamhet av revisorn kan också ha gett upphov till betydande kommunikation med styrelsen. Karaktären på och omfattningen av kommunikationen om sådana frågor med styrelsen ger ofta en indikation om vilka frågor som är mest betydelsefulla för revisionen. Exempel: Revisorn kan ha haft mer fördjupad, frekvent eller utförlig kommunikation med styrelsen om svårare och mer komplexa frågor, som tillämpningen av betydelsefulla redovisningsprinciper som omfattades av betydande bedömningar av revisorn eller företagsledningen.

A 28.Begreppet de mest betydelsefulla frågorna är tillämpbart inom ramen för företaget och den revision som utfördes. I det avseendet är revisorns fastställande av och kommunikation om särskilt betydelsefulla områden avsedda att identifiera frågor som särskilt gäller revisionen och att innefatta en bedömning av deras vikt jämfört med andra frågor i revisionen.

A 29.Andra överväganden som kan vara relevanta vid fastställande av den relativa vikten för en fråga som kommuniceras med styrelsen och om en sådan fråga är ett särskilt betydelsefullt område innefattar:

  1. Frågans betydelse för avsedda användares förståelse av de finansiella rapporterna som helhet, särskilt dess väsentlighet för de finansiella rapporterna.
  2. Karaktären på den underliggande redovisningsprincip som hänger samman med frågan eller den komplexitet eller subjektivitet som ingått vid företagsledningens val av lämplig princip, jämfört med andra företag i dess bransch.
  3. Karaktären på och väsentligheten för, kvantitativt eller kvalitativt, rättade och ackumulerade orättade felaktigheter på grund av eventuella oegentligheter eller misstag som avser frågan.
  4. Karaktären på och omfattningen av det revisionsarbete som krävdes för att hantera frågan, däribland:
    1. Omfattningen av specialiserad kompetens eller kunskap som behövdes för att använda granskningsåtgärder för att hantera frågan eller utvärdera resultaten av dessa eventuella åtgärder.
    2. Karaktären på konsultationer utanför uppdragsteamet med avseende på frågan.
  5. Karaktären på och hur svårt det var att använda granskningsåtgärder, att utvärdera resultaten av dessa granskningsåtgärder samt inhämta relevanta och tillförlitliga bevis som revisorn kunde grunda sitt uttalande på, särskilt allteftersom subjektiviteten i revisorns bedömningar ökade.
  6. Hur allvarliga eventuella identifierade brister i kontroller som är relevanta för frågan var.
  7. Om frågan inbegrep ett antal separata, men näraliggande, överväganden av revisorn. T.ex. kan kontrakt med lång avtalstid innefatta betydande uppmärksamhet av revisorn med avseende på intäktsredovisning, rättstvister eller andra förpliktelser, och kan påverka andra uppskattningar i redovisningen.

A 30.Att fastställa vilka och hur många av dessa frågor som krävde betydande uppmärksamhet av revisorn, och som hade störst betydelse vid revisionen av de finansiella rapporterna för den aktuella perioden, är en fråga om professionell bedömning. Hur många särskilt betydelsefulla områden som ska tas med i revisors rapport kan påverkas av företagets komplexitet och storlek, karaktären på dess verksamhet och miljö samt fakta och omständigheter för revisionsuppdraget. Generellt gäller att ju fler frågor som initialt fastställs vara särskilt betydelsefulla områden, desto mer kan revisorn behöva göra nya överväganden om huruvida var och en av dessa frågor uppfyller definitionen av ett särskilt betydelsefullt område. Långa listor med särskilt betydelsefulla områden kan motverka idén att dessa frågor ska vara de mest betydelsefulla under revisionen.

Kommunikation om särskilt betydelsefulla områden

Separat avsnitt om särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport (se punkt 11)

A 31.Att placera avsnittet Särskilt betydelsefulla områden nära revisorns uttalande kan ge informationen en framträdande plats och bekräfta det uppfattade värdet av uppdragsspecifik information till avsedda användare.

A 32.I vilken ordning enskilda frågor presenteras i avsnittet Särskilt betydelsefulla områden är en fråga om professionell bedömning. T.ex. kan sådan information rangordnas efter sin relativa vikt, baserat på revisorns bedömning, eller kan återspegla det sätt på vilket frågorna presenteras i de finansiella rapporterna. Kravet i punkt 11 att ta med underrubriker är avsett att ytterligare särskilja frågorna.

A 33.När jämförande finansiell information presenteras är de inledande delarna av avsnittet Särskilt betydelsefulla områden avsett att fästa uppmärksamheten på det faktum att de särskilt betydelsefulla områden som beskrivs endast har koppling till revisionen av de finansiella rapporterna för den aktuella perioden och kan innehålla hänvisning till den särskilda period som dessa finansiella rapporter omfattar (t.ex. ”för året som slutade den 31 december 20X1”).

Beskrivningar av enskilda särskilt betydelsefulla områden (se punkt 13)

A 34.Huruvida beskrivningen av ett särskilt betydelsefullt område är tillräcklig, är en fråga om professionell bedömning. Beskrivningen av ett särskilt betydelsefullt område är avsedd att ge en koncis och väl avvägd förklaring så att avsedda användare kan förstå varför frågan var en av de mest betydelsefulla under revisionen och hur frågan behandlades under revisionen. Att begränsa användningen av mycket tekniska revisionstermer bidrar också till att ge avsedda användare som inte har skälig kunskap om revision möjlighet att förstå grunden för revisorns fokus på särskilda frågor under revisionen. Karaktären på och omfattningen av informationen som revisorn lämnar är avsedd att vara väl avvägda inom ramen för de respektive parternas ansvar (dvs. att revisorn ska lämna användbar information på ett koncist och begripligt sätt men inte otillbörligt tillhandahålla företagsintern information).

A 35.Företagsintern information är information om företaget som inte på annat sätt har offentliggjorts av företaget (t.ex. inte har tagits med i de finansiella rapporterna eller i annan information som finns tillgänglig per datumet för revisors rapport, eller som kommunicerats i annan muntlig eller skriftlig kommunikation av företagsledningen eller styrelsen, t.ex. i ett preliminärt tillkännagivande av finansiell information eller i information till investerare). Sådan information är företagsledningens och styrelsens ansvar.

A 36.Revisorn bör inte beskriva ett särskilt betydelsefullt område på ett otillbörligt sätt genom att tillhandahålla företagsintern information. Beskrivningen av ett särskilt betydelsefullt område är normalt inte i sig företagsintern information, eftersom den beskriver frågan inom ramen för revisionen. Men revisorn kan anse det vara nödvändigt att ta med ytterligare information för att förklara varför frågan ansågs vara en av de mest betydelsefulla i revisionen och därför fastställdes vara ett särskilt betydelsefullt område, och hur frågan behandlades under revisionen, förutsatt att sådana uppgifter inte är förbjudna enligt lag eller annan författning. När revisorn fastställer att informationen är nödvändig, kan han eller hon uppmuntra företagsledningen eller styrelsen att lämna ytterligare uppgifter i stället för att revisorn tillhandahåller företagsintern information i revisors rapport.

A 37.Företagsledningen eller styrelsen kan besluta att inkludera nya eller förbättrade upplysningar i de finansiella rapporterna eller på annan plats i årsrapporten, avseende ett särskilt betydelsefullt område mot bakgrund av det faktum att frågan kommer att kommuniceras i revisors rapport. Sådana nya eller förbättrade upplysningar kan t.ex. inkluderas för att tillhandahålla mer utförlig information om känsligheten i viktiga antaganden som används i uppskattningar i redovisningen eller företagets logiska grund för en viss redovisningsmetod eller -princip när det finns godtagbara alternativ enligt det tillämpliga ramverket för finansiell rapportering.

A 38.ISA 720 (omarbetad) definierar termen årsrapport och förklarar att dokument som en rapport från företagsledningen, kommentar från företagsledningen eller operativ och ekonomisk översikt eller liknande rapporter från styrelsen (t.ex. en förvaltningsberättelse), ett uttalande från styrelseordförande, bolagsstyrningsrapport eller rapporter om intern kontroll eller riskbedömning kan utgöra en del av årsrapporten. [30] ISA 720 (omarbetad) behandlar revisorns ansvar när det gäller annan information som finns med i årsrapporten. Även om revisorns uttalande avseende de finansiella rapporterna inte omfattar den andra informationen kan revisorn komma att ta hänsyn till denna information samt annan offentligt tillgänglig kommunikation från företaget eller andra trovärdiga källor, i beskrivningen av ett särskilt betydelsefullt område.

A 39.Revisionsdokumentation som upprättas under revisionen kan också vara användbar för revisorn i beskrivningen av ett särskilt betydelsefullt område. T.ex. utgör skriftlig kommunikation eller revisorns dokumentation av muntlig kommunikation med styrelsen samt annan revisionsdokumentation en användbar grund för revisorns kommunikation i revisors rapport. Det beror på att revisionsdokumentation enligt ISA 230 är avsedd att behandla betydelsefulla frågor som uppkommer under revisionen, de slutsatser som dragits om den och betydelsefulla professionella bedömningar som gjorts för att nå fram till dessa slutsatser och fungerar som en dokumentation av karaktären på, tidpunkten för och omfattningen av utförda granskningsåtgärder, resultaten av dessa granskningsåtgärder samt de inhämtade revisionsbevisen. Denna dokumentation kan hjälpa revisorn när han eller hon utarbetar en beskrivning av särskilt betydelsefulla områden som förklarar frågans betydelse samt även när han eller hon tillämpar kravet i punkt 18.

Hänvisning till var upplysning lämnas om frågan i de finansiella rapporterna (se punkt 13)

A 40.Punkt 13 a–b kräver att beskrivningen av varje särskilt betydelsefullt område behandlar varför revisorn anser att frågan är en av de mest betydelsefulla i revisionen och hur frågan behandlades under revisionen. Därmed är beskrivningen av särskilt betydelsefulla områden inte bara en återuppräkning av upplysningarna i de finansiella rapporterna. Men en hänvisning till eventuella upplysningar om området ger avsedda användare möjlighet att ytterligare förstå hur företagsledningen har behandlat frågan vid upprättandet av de finansiella rapporterna.

A 41.Utöver att hänvisa till upplysningar om området kan revisorn fästa uppmärksamheten på viktiga aspekter av dem. Omfattningen av företagsledningens upplysningar om särskilda aspekter eller faktorer med avseende på hur en viss fråga påverkar de finansiella rapporterna för den aktuella perioden kan hjälpa revisorn att precisera vissa aspekter av hur frågan behandlades under revisionen så att avsedda användare kan förstå varför frågan är ett särskilt betydelsefullt område. Exempel:

  1. När ett företag tar med utförliga upplysningar om uppskattningar i redovisningen kan revisorn fästa uppmärksamheten på upplysningar om viktiga antaganden, upplysningar om intervallet av möjliga utfall samt andra kvalitativa och kvantitativa upplysningar avseende viktiga källor till osäkerhet i uppskattningen eller viktiga uppskattningar i redovisningen som del av att hantera varför frågan var en av de mest betydelsefulla i revisionen och hur frågan behandlades under revisionen.
  2. När revisorn drar slutsatsen enligt ISA 570 (omarbetad) att det inte finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer med avseende på händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten kan revisorn ändå fastställa att en eller flera frågor som avser den här slutsatsen som uppkommit under revisorns arbete enligt ISA 570 (omarbetad) är särskilt betydelsefulla områden. Vid dessa omständigheter skulle revisorns beskrivning av särskilt betydelsefulla områden i revisors rapport kunna innefatta aspekter av de identifierade händelser eller förhållanden som upplysning lämnats om i de finansiella rapporterna, t.ex. betydande rörelseförluster, tillgängliga lånefaciliteter och möjlig refinansiering av skulder, eller överträdelse av villkoren för lån samt tillhörande motverkande faktorer. [31]

Varför revisorn ansåg att frågan var en av de viktigaste under revisionen (se punkt 13 a)

A 42.Beskrivningen av ett särskilt betydelsefullt område i revisors rapport är avsedd att ge kunskap om varför frågan ansågs vara ett särskilt betydelsefullt område. Därmed kan kraven i punkterna 9–10 och tillämpningsmaterialet i punkterna A 12–A 29 som rör fastställande av särskilt betydelsefulla områden också vara till hjälp för revisorn vid övervägandet av hur sådana frågor ska kommuniceras i revisors rapport. Det är t.ex. sannolikt av intresse för avsedda användare att förklara vilka faktorer som fick revisorn att dra slutsatsen att en viss fråga krävde betydande uppmärksamhet och var av störst betydelse under revisionen.

A 43.Revisorn överväger informationens relevans för avsedda användare när han eller hon fastställer vad som ska tas med i beskrivningen av ett särskilt betydelsefullt område. Detta kan innefatta huruvida beskrivningen skulle ge möjlighet till en bättre förståelse av revisionen och revisorns bedömningar.

A 44.Att direkt koppla en fråga till företagets särskilda omständigheter kan också bidra till att minimera risken för att sådana beskrivningar blir överdrivet standardiserade och med tiden mindre användbara. T.ex. kan vissa frågor fastställas vara särskilt viktiga områden i en viss bransch för ett antal företag på grund av omständigheterna i branschen eller den underliggande komplexiteten i finansiell rapportering. När revisorn beskriver varför han eller hon ansåg att frågan var en av de mest betydelsefulla kan det vara till nytta om revisorn lyfter fram vissa aspekter som är specifika för företaget (t.ex. omständigheter som påverkade de underliggande bedömningarna i de finansiella rapporterna för den aktuella perioden) för att göra beskrivningen mer relevant för avsedda användare. Detta kan också vara viktigt vid beskrivning av ett särskilt betydelsefullt område som återkommer under flera perioder.

A 45.Beskrivningen kan också hänvisa till de huvudsakliga överväganden som fick revisorn, utifrån uppdragets omständigheter, att fastställa att frågan var en av de mest betydelsefulla, t.ex.:

  1. Ekonomiska förutsättningar som påverkade revisorns förmåga att inhämta revisionsbevis, t.ex. illikvida marknader för vissa finansiella instrument.
  2. Nya eller framväxande redovisningsprinciper, t.ex. företagsspecifika eller branschspecifika frågor som uppdragsteamet har konsulterat om inom revisionsföretaget.
  3. Ändringar i företagets strategi eller affärsmodell som hade en väsentlig inverkan på de finansiella rapporterna.

Hur frågan behandlades under revisionen (se punkt 13 b)

A 46.Hur mycket detaljer som ska tillhandahållas i revisors rapport för att beskriva hur ett särskilt betydelsefullt område hanterades under revisionen, är en fråga om professionell bedömning. Enligt punkt 13 b kan revisorn beskriva

  1. aspekter av revisorns åtgärder eller metoder som var mest relevanta för frågan eller särskilda för den bedömda risken för väsentliga felaktigheter,
  2. en kort översikt över utförda åtgärder,
  3. en indikation på resultatet av revisorns åtgärder, eller
  4. viktiga observationer med avseende på frågan,

eller en kombination av dessa komponenter.

Lag, annan författning eller nationella revisionsstandarder kan föreskriva en viss form eller ett visst innehåll för beskrivningen av ett särskilt betydelsefullt område eller kan precisera att en eller flera av dessa komponenter ska inkluderas.

A 47.För att avsedda användare ska kunna förstå betydelsen av ett särskilt betydelsefullt område inom ramen för revisionen av de finansiella rapporterna som helhet, samt relationen mellan särskilt betydelsefulla områden och andra komponenter i revisors rapport, däribland revisors uttalande, kan det krävas omsorg så att det språk som används i beskrivningen av ett särskilt betydelsefullt område

  1. inte antyder att frågan inte har lösts på tillfredsställande sätt av revisorn när han eller hon har bildat sig en uppfattning om de finansiella rapporterna,
  2. kopplar frågan direkt till företagets särskilda omständigheter, samtidigt som ett allmänt eller standardiserat språk undviks,
  3. beaktar hur frågan hanteras i eventuella tillhörande upplysningar i de finansiella rapporterna, och
  4. inte innehåller eller antyder separata uttalanden om separata delar i de finansiella rapporterna.

A 48.Att beskriva aspekter av revisorns hantering eller metoder avseende en fråga, särskilt när revisionsansatsen krävde betydande anpassning av fakta och omständigheter för företaget, kan hjälpa avsedda användare att förstå ovanliga omständigheter och att betydande bedömning krävdes av revisorn för att hantera risken för väsentliga felaktigheter. Dessutom kan revisionsansatsen under en viss period ha påverkats av företagsspecifika omständigheter, ekonomiska förutsättningar eller utveckling i branschen. Det kan också vara till nytta för revisorn att hänvisa till karaktären på och omfattningen av kommunikation med styrelsen om frågan.

A 49.När revisorn t.ex. beskriver sin revisionsansats avseende en uppskattning i redovisningen som har identifierats som att den har hög osäkerhet i uppskattningen, som värderingen av komplicerade finansiella instrument, kan han eller hon vilja lyfta fram att en specialist anlitats. En sådan hänvisning till användningen av en specialist anlitad av revisorn minskar inte revisorns ansvar för uttalandet avseende de finansiella rapporterna och är därför inte oförenlig med punkterna 14–15 i ISA 620. [32]

A 50.Det kan finnas problem med att beskriva revisorns åtgärder, särskilt vid komplicerade områden av revisionen som kräver bedömning. Det kan i synnerhet vara svårt att sammanfatta de utförda åtgärderna på ett koncist sätt som adekvat kommunicerar karaktären på och omfattningen av revisorns hantering av de bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter samt de betydande bedömningar som revisorn har gjort. Men revisorn kan ändå anse det vara nödvändigt att beskriva vissa utförda åtgärder för att informera om hur frågan behandlades under revisionen. En sådan beskrivning kan normalt göras på en hög nivå, och inte innehålla en utförlig beskrivning av åtgärder.

A 51.Som noterat i punkt A 46 kan revisorn också tillhandahålla en indikation på resultatet av revisorns hantering i beskrivningen av det särskilt betydelsefulla området i revisors rapport. Men om detta sker krävs omsorg för att undvika att revisorn ger intrycket att beskrivningen förmedlar ett separat uttalande om ett enskilt betydelsefullt område eller på något sätt ifrågasätter revisorns uttalande om de finansiella rapporterna i sin helhet.

Omständigheter när en fråga som fastställts vara ett särskilt betydelsefullt område inte kommuniceras i revisors rapport (se punkt 14)

A 52.Lag eller annan författning kan förbjuda offentlig upplysning av antingen företagsledningen eller revisorn om en viss fråga som fastställts vara ett särskilt betydelsefullt område. Exempel: Lag eller annan författning kan särskilt förbjuda all offentlig kommunikation som kan skada en utredning av en behörig myndighet om en faktisk eller misstänkt olaglig handling (t.ex. frågor som är eller förefaller ha koppling till penningtvätt).

A 53.Enligt vad som anges i punkt 14 b är det oerhört sällsynt att en fråga som har fastställts vara ett särskilt betydelsefullt område inte kommuniceras i revisors rapport. Detta beror på att det förutsätts finnas ett allmänintresse i att öka transparensen om revisionen för avsedda användare. Därför är bedömningen att inte kommunicera ett särskilt betydelsefullt område riktig endast i fall när de negativa följderna för företaget eller allmänheten på grund av sådan kommunikation ses som så betydelsefulla att de rimligen skulle väntas vara större än allmänintresset av att informera om frågan.

A 54.När revisorn bestämmer sig för att inte kommunicera ett särskilt betydelsefullt område beaktar han eller hon de fakta och omständigheter som rör frågan. Kommunikation med företagsledningen och styrelsen hjälper revisorn att förstå företagsledningens syn på betydelsen av negativa följder som kan uppstå som resultat av att informera om en fråga. I synnerhet bidrar kommunikation med företagsledningen och styrelsen till revisorns bedömning när han eller hon fastställer om frågan ska kommuniceras, genom att:

  1. Hjälpa revisorn att förstå varför företaget inte har upplyst offentligt om frågan (t.ex. om lag, annan författning eller vissa ramverk för finansiell rapportering tillåter att upplysning om frågan skjuts upp eller inte lämnas) och företagsledningens syn på de eventuella negativa följderna av att upplysa om frågan. Företagsledningen kan peka på vissa aspekter av lagar, andra författningar eller andra auktoritativa källor kan vara relevanta för övervägandet av negativa konsekvenser (t.ex. kan sådana aspekter innefatta menlig inverkan på företagets affärsförhandlingar eller konkurrensställning). Men enbart företagsledningens syn på de negativa konsekvenserna minskar inte behovet av att revisorn fastställer huruvida de negativa konsekvenserna rimligen skulle väntas överstiga allmänintresset för kommunikation enligt punkt 14 b.
  2. Lyfta fram om det har skett kommunikation med tillämpliga tillsynsmyndigheter, övervakningsmyndigheter eller andra myndigheter med avseende på frågan, i synnerhet om sådana diskussioner verkar stödja företagsledningens påstående om varför det inte är lämpligt med offentlig upplysning om frågan.
  3. Ge revisorn möjlighet, i tillämpliga fall, att uppmuntra företagsledningen och styrelsen att offentligt tillhandahålla relevant information om frågan. I synnerhet kan det vara möjligt om företagsledningen och styrelsen är bekymrade när det gäller vissa aspekter av frågan, och viss information om frågan kan därmed vara mindre känslig och kan tillhandahållas.

Revisorn kan också anse att det är nödvändigt att inhämta ett skriftligt uttalande från företagsledningen om varför det inte är lämpligt med offentlig upplysning om frågan, däribland företagsledningens syn på betydelsen av de negativa konsekvenser som kan bli följden av sådan kommunikation.

A 55.Det kan också vara nödvändigt att revisorn överväger effekterna av att informera om en fråga som fastställts vara ett särskilt betydelsefullt område mot bakgrund av relevanta yrkesetiska krav. Dessutom kan det finnas krav i lag eller annan författning på att revisorn ska kommunicera med tillämpliga tillsynsmyndigheter, övervakningsmyndigheter eller andra myndigheter med avseende på frågan, oavsett om frågan har kommunicerats i revisors rapport. Sådan kommunikation kan också användas vid revisorns övervägande av de negativa konsekvenser som kan uppstå till följd av kommunikation om frågan.

A 56.De frågor som revisorn överväger avseende ett beslut att kommunicera en fråga eller inte är komplexa och innefattar betydande bedömning av revisorn. Därför kan revisorn anse att det är lämpligt att rådfråga juridisk expertis.

Form för och innehåll i avsnittet om särskilt betydelsefulla områden vid andra omständigheter (se punkt 16)

A 57.Kravet i punkt 16 gäller vid tre omständigheter:

  1. Revisorn fastställer enligt punkt 10 att det inte finns några särskilt betydelsefulla områden. (Se punkt A 59.)
  2. Revisorn fastställer enligt punkt 14 att information om ett särskilt betydelsefullt område inte kommer att lämnas i revisors rapport och att inga andra frågor har fastställts vara särskilt betydelsefulla områden.
  3. De enda frågor som fastställts vara särskilt betydelsefulla områden är de som upplysning lämnas om enligt punkt 15.

A 58.Nedan följer ett exempel på presentation i revisors rapport om revisorn har fastställt att det inte finns några särskilt betydelsefulla områden att informera om:

Särskilt betydelsefulla områden

[Förutom för den fråga som beskrivs i avsnittet Grund för uttalande med reservation (med avvikande mening) eller avsnittet Väsentlig osäkerhetsfaktor avseende antagandet om fortsatt drift] har vi fastställt att det inte finns några [andra] särskilt betydelsefulla områden som vi behöver kommunicera i vår rapport.

A 59.Att fastställa särskilt betydelsefulla områden innefattar att göra en bedömning av den relativa vikten av frågor som krävde betydande uppmärksamhet av revisorn. Därför är det troligen sällsynt att revisorn av fullständiga generella finansiella rapporter för ett noterat företag inte skulle fastställa minst ett särskilt betydelsefullt område, baserat på de frågor som kommuniceras med styrelsen, som han eller hon behöver kommunicera i revisors rapport. Men under vissa begränsade omständigheter (t.ex. för ett noterat företag som har mycket begränsad verksamhet) kanske revisorn fastställer att det inte finns några särskilt betydelsefulla områden enligt punkt 10 eftersom det inte finns några frågor som krävde betydande uppmärksamhet av revisorn.

Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning (styrelsen) (se punkt 17)

A 60.ISA 260 (omarbetad) kräver att revisorn kommunicerar med styrelsen utan onödigt dröjsmål. [33] Den lämpliga tidpunkten för kommunikation om särskilt betydelsefulla områden kommer att variera med omständigheterna för uppdraget. Men revisorn kan kommunicera preliminära åsikter om särskilt betydelsefulla områden när han eller hon diskuterar revisionens planerade inriktning och omfattning och kan ytterligare diskutera sådana frågor när han eller hon kommunicerar om iakttagelser i revisionen. Att göra det kan bidra till att minska de praktiska problemen med att försöka ha en utförlig dialog om särskilt betydelsefulla områden vid tidpunkten när de finansiella rapporterna slutförs för utfärdande.

A 61.Kommunikation med styrelsen ger styrelsemedlemmarna möjlighet att få kännedom om särskilt betydelsefulla områden som revisorn avser att kommunicera i revisors rapport, och ger dem möjlighet att vid behov inhämta ytterligare förtydligande. Revisorn kan anse det vara användbart att ge styrelsen ett utkast till revisors rapport för att underlätta denna diskussion. Kommunikation med styrelsen bekräftar dess viktiga roll vid tillsynen över processen för finansiell rapportering och ger styrelsen möjlighet att förstå grunden för revisorns beslut med avseende på särskilt betydelsefulla områden och hur dessa frågor kommer att beskrivas i revisors rapport. Det ger också styrelsen möjlighet att överväga om nya eller förbättrade upplysningar kan vara användbara mot bakgrund av att dessa frågor kommer att kommuniceras i revisors rapport.

A 62.Den kommunikation med styrelsen som krävs enligt punkt 17 a behandlar också de ytterst sällsynta omständigheter i vilka en fråga som fastställts vara ett särskilt betydelsefullt område inte kommuniceras i revisors rapport. (Se punkterna 14 och A 54.)

A 63.Kravet i punkt 17 b om att med styrelsen diskutera när revisorn har fastställt att det inte finns några särskilt betydelsefulla områden att kommunicera i revisors rapport kan vara en möjlighet för revisorn att ytterligare diskutera med andra som har kunskap om revisionen och de betydelsefulla frågor som kan ha uppkommit (däribland den särskilda kvalitetsgranskaren för uppdraget, i de fall en sådan har utsetts). Dessa diskussioner kan få revisorn att göra en ny bedömning av sitt fastställande att det inte finns några särskilt betydelsefulla områden.

Dokumentation (se punkt 18)

A 64.Punkt 8 i ISA 230 kräver att revisorn upprättar revisionsdokumentation som är tillräckligt uttömmande för att en erfaren revisor, som tidigare inte har varit inblandad i revisionen, ska kunna förstå, bland annat, betydande professionella bedömningar. I sammanhanget särskilt betydelsefulla områden innefattar dessa professionella bedömningar, fastställande av, utifrån de frågor som kommunicerats med styrelsen, de frågor som krävde betydande uppmärksamhet av revisorn, samt om var och en av dessa frågor är ett särskilt betydelsefullt område eller inte. Revisorns bedömningar i det här avseendet kommer sannolikt att underbyggas av dokumentationen av revisorns kommunikation med styrelsen och den revisionsdokumentation som avser varje enskild fråga (se punkt A 39) samt viss annan revisionsdokumentation av de betydelsefulla frågor som uppkom under revisionen (t.ex. en granskningssammanfattning). Men denna ISA kräver inte att revisorn dokumenterar varför andra frågor som kommunicerats med styrelsen inte var frågor som krävde betydande uppmärksamhet av revisorn.

  • [1]

    ISA 705 Modifierat uttalande i rapport från oberoende revisor (omarbetad).

  • [2]

    ISA 570 Fortsatt drift (omarbetad), punkterna 22–23.

  • [3]

    ISA 700 Bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter (omarbetad), punkterna 30–31.

  • [4]

    ISA 705 (omarbetad), punkt 29.

  • [5]

    ISA 315 Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter genom att förstå företaget och dess miljö (omarbetad).

  • [6]

    ISA 230 Dokumentation av revisionen, punkterna 8–11 samt A 6.

  • [7]

    ISA 260 Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning (omarbetad).

  • [8]

    ISA 320 Väsentlighet vid planering och utförande av en revision, punkt 4.

  • [9]

    ISA 700 (omarbetad), punkterna 10–15 och A 1–A 15.

  • [10]

    Se punkt A 7 i ISA 705 (omarbetad).

  • [11]

    ISA 705 (omarbetad), punkt 8.

  • [12]

    ISA 706 Stycken med upplysningar av särskild betydelse och stycken med övriga upplysningar i rapport från oberoende revisor (omarbetad).

  • [13]

    Se punkterna 8 b och 10 b i ISA 706 (omarbetad).

  • [14]

    ISA 706 (omarbetad), punkterna A 1–A 3.

  • [15]

    Se ISA 710 Jämförande information – jämförelsetal och jämförande finansiella rapporter.

  • [16]

    ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker, punkt 7 b.

  • [17]

    ISA 330, punkt A 19.

  • [18]

    ISA 260 (omarbetad), punkterna 16 b och A 21.

  • [19]

    ISA 550 Närståendeförhållanden, punkt A 42.

  • [20]

    ISA 600 Särskilda överväganden – revision av koncernredovisningar (däribland arbete som utförs av revisorer för delar av koncernen), punkt 49 d.

  • [21]

    ISA 220 Kvalitetskontroll för revision av finansiella rapporter, punkt 18.

  • [22]

    ISA 220, punkt 19.

  • [23]

    ISA 260 (omarbetad), punkt 15.

  • [24]

    ISA 240 Revisorns ansvar avseende oegentligheter i en revision av finansiella rapporter, punkterna 27–28.

  • [25]

    ISA 240, punkt 32.

  • [26]

    ISA 315 (omarbetad), punkt 31.

  • [27]

    ISA 260 (omarbetad), punkt 16 a.

  • [28]

    Se punkterna 10–11 i ISA 540 Granskning av uppskattningar i redovisningen, däribland av verkligt värde, samt upplysningar om uppskattningar.

  • [29]

    Se punkterna 16 a, 16 c och A 22 samt bilaga 2 i ISA 260 (omarbetad).

  • [30]

    ISA 720 Revisorns ansvar avseende annan information (omarbetad), punkterna 12 a och A 1–A 3.

  • [31]

    Se punkt A 3 i ISA 570 (omarbetad).

  • [32]

    ISA 620 Användning av en specialist i revisionsarbetet.

  • [33]

    ISA 260 (omarbetad), punkt 21.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer