Nämnden för svensk redovisningstillsyn (”Nämnden”) har granskat den finansiella informationen i Bolaget AB:s (”bolaget”) årsredovisning för 2019 och har med anledning av detta ställt frågor till bolaget den 12 maj och den 17 juni 2020. Nämnden har tagit del av bolagets svar den 29 maj respektive den 2 juli 2020. Baserat på den skriftliga korrespondensen och övrig kommunikation i ärendet bedömer Nämnden att bolaget i vissa avseenden avviker från tillämpliga bestämmelser i IFRS-regelverket på ett sätt som kan påverka bedömningen av den finansiella informationen. Nämndens bedömning och beslut i ärendet framgår nedan. Bolaget har getts möjlighet att kommentera Nämndens preliminära bedömning i en avstämningsskrivelse den 4 september.
1. Intäkter från avtal med kunder – upplysningar om kategorier (IFRS 15)
Enligt IFRS 15, p 114, skall ett företag dela upp intäkter från avtal med kunder i kategorier som beskriver karaktär, belopp, tidpunkt samt osäkerhet beträffande hur intäkter och kassaflöden påverkas av ekonomiska faktorer.
Bolaget redovisar direkt i rapport över resultat och övrigt totalresultat en fördelning av intäkter per kategori, fördelat på kontraktstyp och prestation. I not x framgår en fördelning av bolagets intäktsflöden, fördelat på [anläggningstillgångskategorier] – dock endast på en EBITDA-nivå. Bolaget har i not x och i sitt svar angivit att en uppdelning på EBITDA-nivå ger en mer rättvisande bild av [hela verksamheten] resultat. Nämnden ser positivt på att bolaget lämnar den information som bedöms vara till nytta för användaren, men det ersätter inte upplysningskraven enligt IFRS 15.
IFRS 15 baseras på IAS 1 avseende utformning av rapport över resultat och övrigt totalresultat. I IAS 1, punkt 102–103, anges två alternativa uppställningsformer: kostnadsslagsindelning respektive funktionsindelning. Båda uppställningsformerna har en rad för ”Intäkter” vilket är den total som IFRS 15 sedan behandlar med avseende på kvantitativa och kvalitativa upplysningar.
Enligt Nämnden utgör intäkter per [verksamhetskategori] relevant information för användare, vilket bolagets nuvarande presentation på EBITDA-nivå bekräftar. Nämnden anser därför att bolaget skall komplettera upplysningar med denna kategori enligt IFRS 15 p 114.
Nämnden betraktar den utelämnade informationen som en ringa överträdelse av regelverket enligt 13 § i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2018:18) och avslutar med en uppmaning till bolaget att i kommande finansiella rapporter lämna kompletterande information enligt ovanstående.
2. Materiella anläggningstillgångar – nedskrivningsprövning av [anläggningstillgång] (IAS 36)
Bolaget genomför vid varje halv- och helårsbokslut en nedskrivningsprövning av bolagets bokförda värden på [anläggningstillgång]. I not y och not z ges en beskrivning av nedskrivningstestet. Bolagets nedskrivningsprövning omfattar en beräkning av [anläggningstillgångens] nyttjandevärde och nettoförsäljningsvärde. Det högsta av nyttjandevärde och nettoförsäljningsvärde jämförs med bokfört värde, varvid hela [anläggningstillgången] anses utgöra en kassagenererade enhet (CGU) enligt definitionen i IAS 36, p 6. Detta motiveras med att (a) [anläggningstillgången] sysselsätts i system och pooler där [användningsområde 1] och [användningsområde 2] delas och att (b) [enskilda anläggningstillgångar] i [hela anläggningstillgången] är utbytbara med varandra samt (c) internt följs upp som en enhet.
I årsredovisning sid x finns en förteckning över bolagets sysselsatta [anläggningstillgångar] med fördelning på [storlek] och [klass]. Av denna förteckning framgår en fördelning på tre kategorier av [anläggningstillgång; A/B/C]. Av bolagets beskrivning av marknad och intjäning på sidorna z–y framgår att bolagets [anläggningstillgångar] sysselsätts inom olika segment, vilket likaså framgår av informationen i not x, där upplysningar lämnas om intjäning för olika [verksamhetskategorier]. Av erhållen information rörande [tillgångsvärderingar] och marknadsutsikter framgår att värderingsinstituten kategoriserar [anläggningstillgångarna] och beskriver marknadsscenarios i motsvarande klasser utifrån storlek och användningsområde.
Enligt IAS 36, p 6, definieras en kassagenererande enhet (CGU) som den minsta identifierbara grupp av tillgångar som vid en fortlöpande användning ger upphov till inbetalningar som i allt väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar.
Nämnden ifrågasätter bolagets motivering att betrakta [samtliga anläggningstillgångar] som en CGU. Nämnden noterar att bolaget har intern information om – och beräkningar av nyttjandevärde, nettoförsäljningsvärde och bokfört värde per CGU på [enskild anläggningstillgång] nivå. Nämnden är medveten om att bolagets [anläggningstillgångskategori A] sysselsätts i pooler och att motiv därmed kan finnas att under vissa omständigheter klassificera vissa likvärdiga [anläggningstillgångar] som en CGU vid identifiering av grupp av tillgångar vid nedskrivningsprövning. Nämnden anser det dock inte motiverat att inkludera [anläggningstillgångskategorin C] i samma CGU-kategori som [anläggningstillgångskategori A], då denna kategori primärt har ett annat användningsområde. Nämnden har efterfrågat exemplifiering av pooler där [C] sysselsätts tillsammans med [A] och på vilket sätt [C] är utbytbart mot [A]. De svar som bolaget har lämnat [xyz] anser Nämnden inte vid en samlad bedömning utgör tillräckliga argument för att inkludera [C] i samma CGU som [A].
Bolaget anför vidare som skäl för en gemensam CGU att [samtliga anläggningstillgångar] internt följs upp som en enhet. Enligt Nämnden är detta inte relevant vid fastställande av lägsta CGU utan utgör istället en faktor att beakta vid bestämmande av rörelsesegment enligt IFRS 8.
Av bolagets värderingar framgår att nettoförsäljningsvärdet enligt externa värderingar för kategori [C] på bokslutsdagen understiger bokfört värde, medan internt beräknat nyttjandevärde för en CGU [C] överstiger det bokförda värdet. En nedskrivningsprövning på separat CGU [C]-nivå skulle därför inte påvisa något nedskrivningsbehov per 31 december 2019.
Bolagets metod att inkludera bolagets [anläggningstillgångskategori C] i samma CGU som kategori [A] vid nedskrivningsprövning utgör enligt Nämnden en avvikelse från regelverket enligt IAS 36, men bedöms av Nämnden inte ha medfört en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna för 2019.
Nämnden anser dock att det finns en betydande risk för att avvikelsens påverkan i framtiden kan bli väsentlig, varför Nämnden valt att informera bolaget om denna omständighet.1
Om en oväsentlig avvikelse från det finansiella rapporteringsramverket upptäcks men det finns betydande risk för att avvikelsen i framtiden kan bli väsentlig ska tillsynsutövaren informera emittenten om avvikelsen, punkt 59 i Esmas riktlinjer om tillsyn över finansiell information (ESMA/2014/1293).