Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Alkoholism

Definition

Alkoholism är en sjukdom som innebär att den sjuke är beroende av alkohol och därmed har svårt att kontrollera användningen av alkohol. Det kan leda till att toleransnivån för alkohol ökar och misslyckade försök att avhålla sig från alkohol.

Arbetsgivarens skyldigheter

En arbetsgivare ska behandla eventuella alkoholberoende arbetstagare på samma sätt som han eller hon skulle ha behandlat en arbetstagare med någon annan sjukdom, till exempel cancer eller psykiska sjukdomar.

Det är naturligtvis svårt att dra en tydlig gräns för vad som ska anses vara alkoholsjukdom eller inte. Om en arbetstagare vid enstaka tillfällen av okynne missbrukar alkohol i arbetet, torde en arbetsgivare kunna vidta en disciplinär åtgärd om detta är tillåtet eller medvetandegör arbetstagaren att beteendet inte accepteras. Det torde dock inte vara tillåtet för beteende orsakat av alkoholism.

Eftersom alkoholism är en sjukdom utgör inte onykterhet i tjänsten, som grundar sig på alkoholism, alla gånger saklig grund för uppsägning. Gäller det klara fall av alkoholsjukdom kan det inte anses vara fall av misskötsamhet. Arbetsgivaren ska vid dessa fall fullgöra sin omplaceringsskyldighet liksom sin rehabiliteringsskyldighet inklusive att i förekomna fall upprätta en plan för återgång i arbete. Arbetsgivaren ska dessutom genomföra individinriktade arbetsmiljöinsatser enligt arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ska göra en prognos inför framtiden avseende arbetstagarens möjligheter att arbeta vid arbetsplatsen. Grava fall av onykterhet i tjänsten kan dock leda till avskedande om det till exempel skulle röra sig om framkallande av fara.

Om den anställde beter sig på ett sätt som är avskedsgrundande, det vill säga grovt åsidosätter sina skyldigheter i anställningsavtalet, spelar det dock endast marginell, om ens någon, roll huruvida beteendet som den anställde gjort sig skyldig till är orsakat av sjukdom eller ej. Detta framgår av Arbetsdomstolens rättspraxis.

Exempel 1

En person, Adam, dricker sig kraftigt berusad under en personalfest och uppför sig mycket illa. Personen ifråga hotar att slå ihjäl en av sina kollegor men skyller sedan på berusningen. Skulle arbetsgivaren kunna säga upp eller avskeda Adam? Gör det någon skillnad om Adam är alkoholist?

Vid uppsägning på grund av alkoholism krävs det att arbetsgivaren först har försökt vidtaga flera åtgärder, såsom rehabilitering och omplacering. Alkoholism är en sjukdom och sjukdom kan endast i undantagsfall leda till uppsägning; nämligen endast då arbetstagaren inte kan utföra något arbete över huvud taget av betydelse på arbetsplatsen och denna nedsättning av arbetsförmågan är stadigvarande.

Om en arbetstagare dock hotar en kollega till döden rör det sig om en allvarlig brottslig handling som normalt leder till avskedande. Om grund för avsked föreligger spelar det ingen roll om arbetstagarens beteende beror på alkoholism.

Exempel 2

Johan är anställd av en kommun sedan 25 år. Under ett arbetspass dricker Johan alkohol och i anslutning till arbetets avslutande kör han bil. Alkoholkoncentrationen uppgår till 1,2 promille i blodet. Bilen bär kommunens logotype.

Johans handlande innebär med största sannolikhet att arbetsgivarens förtroende för honom har skadats allvarligt. Handlandet skulle kunna anses innebära att Johan grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren och att handlandet varit av så allvarligt slag att det kan föranleda avskedande. Personliga omständigheter tas normalt inte med i bedömningen när det föreligger laga grund för avsked. Att arbetstagaren utfört sitt arbete utan anmärkning och att han har lång anställningstid saknar relevans vid bedömning av avskedsfrågan.

Rättspraxis

Det finns ett antal rättsfall på området som berör frågan om när saklig grund för uppsägning kan anses föreligga i alkoholrelaterade fall. Här nedan nämner vi några vägledande sådana.

AD 1982 nr 121 gällde en arbetstagare som hade mycket hög frånvaro och var onykter på arbetsplatsen. Enligt intyg rörde det sig om kronisk alkoholism, vilket också var orsaken till beteendet. Uppsägningen befanns av Arbetsdomstolen inte vara sakligt grundad.

AD 1982 nr 133 gällde en arbetstagare som varit onykter i tjänsten, haft olovlig frånvaro samt sena ankomster. Enligt den prognos, inklusive de omplaceringsmöjligheter som fanns på arbetsplatsen, och då arbetsgivaren hade vidtagit de åtgärder som kunde krävas, godtogs uppsägningen av Arbetsdomstolen. Orsaken till problemen (alkoholsjukdomen) medförde i princip total arbetsoförmåga och denna nedsättning av arbetsförmågan var stadigvarande.

AD 2005 nr 105 behandlar fallet då en arbetsgivare sade upp en arbetstagare som led av alkoholism av sjukdomskaraktär. Arbetsgivaren ansågs ha uppfyllt sin rehabiliteringsskyldighet eftersom denne på ett professionellt och seriöst sätt bedrivit rehabilitering tillsammans med Försäkringskassan och den lokala fackliga organisationen. Det bedömdes som utrett att arbetstagaren inte kunde omplaceras till några andra arbetsuppgifter. Trots att arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren under en lång tid, sedan 1969, bedömdes uppsägningen som skedde 2004 på grund av personliga skäl vara sakligt grundad.

I AD 2014 nr 3 framkom det som tidigare har slagits fast, nämligen att en arbetstagare som lider av missbruksproblem har ett visst utökat skydd mot uppsägning. Skyddet är dock inte oinskränkt. I fallet rörde frågan bland annat om det förelegat saklig grund för uppsägning av en arbetstagare, som varit alkoholpåverkad på arbetsplatsen, och som avböjt en rekommenderad avvänjande behandling. AD kom fram till att arbetstagarens avböjande i sig inte kan anses utgöra ett brott mot anställningsavtalet som berättigat arbetsgivaren att säga upp arbetstagaren. AD fann således att det inte fanns saklig grund för uppsägning. AD angav i sina domskäl att en arbetstagare har sin fulla rätt att avböja erbjuden behandling. Ett sådant erbjudande kan inte i sig avses utgöra ett brott mot anställningsavtalet. Däremot kan ställningstagandet leda till att arbetstagaren vid fortsatta problem med anledning av sin alkoholkonsumtion - alkoholsjukdom - inte anses har medverkat till sin egen rehabilitering, och att arbetsgivaren då anses ha gjort vad som kan ankomma på arbetsgivaren i fråga om att erbjuda rehabilitering, och att det då kan föreligga sakliga grunder för uppsägning. Vad AD menar med arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet är oklart, eftersom arbetsgivarens ansvar inte är att erbjuda medicinsk rehabilitering utan arbetsgivaren ska vara beredd att anpassa arbetsuppgifterna, tala med den anställde och facket samt lämna information till Försäkringskassan.

Tänk på

Det är endast högst undantagsvis som sjukdom, även alkoholsjukdom, kan utgöra saklig grund för uppsägning. Vid tveksamma fall avseende alkoholrelaterad misskötsamhet bör en arbetsgivare utgå ifrån att det rör sig om alkoholism, det vill säga en sjukdom och inte att den anställde dricker av annan orsak. Observera att vid grund för avsked är sjukdom normalt inte en förmildrande omständighet. Sjukligt alkoholberoende är relativt vanligt förekommande hos den svenska befolkningen, varför sannolikheten att ett nytt oönskat beteende hos en anställd ofta bottnar i sådan sjukdom.

Lagrum

7 § anställningsskyddslagen (1982:80)

3 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160)

29-31 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110)

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...