Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Arbetsbefrielse

Arbetsbefrielse innebär att arbetstagaren inte behöver arbeta eller i övrigt stå till arbetsgivarens förfogande. Att arbetsbefria en arbetstagare kan till exempel förekomma efter uppsägning från endera parten med anledning av att man vill undvika att arbetstagaren antingen tillskansar sig ytterligare kännedom om företaget, eller att arbetstagaren sprider dålig stämning på arbetsplatsen. Andra anledningar kan vara att underlätta för arbetstagaren att söka arbete eller kanske till och med möjliggöra för den anställde att tillträda annan tjänst redan under uppsägningstiden.

Arbetsbefrielse behöver inte ha någon särskild grund utan det räcker med att arbetstagare och arbetsgivaren är överens om arbetsbefrielsen samt vad den innebär. Om den anställde vill vara kvar i anställning men arbetsgivaren arbetsbefriar honom eller henne, så kan den anställde efter gjord uppsägning föra talan i domstol. Det gäller inte bara om lagligheten av uppsägningen utan även om huruvida den anställde har rätt att återgå i arbete under uppsägningstiden och den eventuellt efterkommande tvistetiden (beroende på om processen förs som en ogiltighetstalan eller en skadeståndstalan). Men oftast har den anställde inget emot att bli arbetsbefriad under dessa omständigheter.

Det är att rekommendera att reglera sådan överenskommelse skriftligen, eller att arbetsgivaren - om arbetsbefrielsen är ensidigt påbjuden av denne - skriftligen intygar att den anställde inte ska infinna sig på arbetsplatsen, och under vilken period detta ska gälla. Detta av skälet att om en anställd stannar hemma från arbetet utan att ha giltig frånvaro så utgör sådan frånvaro ett allvarligt brott mot anställningsavtalet. Tvist kan således uppkomma om huruvida den anställde har rätt att stanna hemma från arbetet eller inte, och då är det bra ur bevissynvinkel om det finns en skriftlig handling som klart utvisar omfattningen av arbetsbefrielsen.

Om en arbetsgivare och en arbetstagare kommer överens om arbetsbefrielse under uppsägningstiden är arbetsgivaren alltjämt skyldig att betala lön och andra anställningsförmåner enligt anställningsskyddslagen. Dock gäller att en arbetsgivare som har förklarat att arbetstagaren inte behöver stå till förfogande under uppsägningstiden eller en del därav, får från förmåner enligt anställningsskyddslagen avräkna inkomster som arbetstagaren under samma tid har förvärvat i annan anställning. Arbetsgivaren har också rätt att avräkna inkomster som arbetstagaren under denna tid uppenbarligen kunde ha förvärvat i annan godtagbar anställning.

Den uppsagde och arbetsbefriade arbetstagaren är alltså skyldig att som ett utflöde av lojalitetsplikten i anställningsavtalet - vilken lever kvar under hela anställningen, det vill säga ända till dess uppsägningstiden har löpt ut - aktivt försöka få annan anställning under en period av arbetsbefrielse, för att om möjligt minska arbetsgivarens kostnad för uppsägningslön. Denna bestämmelse är inte tvingande utan parterna kan komma överens om att den inte ska gälla, det vill säga avtala bort den. Det är också ganska vanligt att så sker.

Rättspraxis

Rättsfallet AD 2008 nr 98, mellan en arbetstagares fackliga organisation och en arbetsgivare, rörde bland annat betydelsen av begreppet ”utan avräkning”. Bakgrunden var att parterna efter förhandlingar avtalat om att arbetstagarens anställning hos arbetsgivaren skulle upphöra på grund av arbetsbrist. Av avtalet framgick att arbetstagaren fram till dess att anställningen avslutades skulle vara arbetsbefriad ”utan avräkning”. Innebar detta att arbetstagaren hade rätt till lön och semesterersättning under hela uppsägningstiden och således även efter det att arbetstagaren tillträtt en anställning hos en annan arbetsgivare?

Arbetsdomstolen gjorde en samlad bedömning av vad parterna redovisat och fann att omständigheterna i detta mål var sådana att arbetstagarsidans uppfattning om innebörden av avtalet fick anses ha mest fog för sig. Avtalets innebörd fick således anses vara att bolaget inte har haft rätt att från uppsägningslön och semesterersättning avräkna vad arbetstagaren hade förvärvat i den anställning denne tillträdde hos annan arbetsgivare under uppsägningstiden. Arbetsgivaren fick därför betala lön och semesterersättning till arbetstagaren avseende den omtvistade perioden.

Exempel

En arbetsgivare är missnöjd med en arbetstagare. Arbetsgivaren kan inte konkretisera på vilket sätt han är missnöjd med arbetstagaren men hänvisar till att det rör sig om personkemin. Parterna kommer inte överens, de verkar inte förstå varandra alls. Arbetsgivaren trivs helt enkelt inte med arbetstagaren. Arbetsgivaren gör sitt yttersta för att hitta några fel att anmärka på och drar bl.a. upp fall där det påstås att arbetstagaren ingått ett avtal muntligen utan att ha fullmakt för det, att arbetstagaren misslyckats med ett par av sina arbetsuppgifter och att arbetstagaren har svårt att leva upp till de krav på kvalitet som arbetsgivaren ställer på sina medarbetare.

Arbetstagaren tillbakavisar påståendena och menar att det inte är han som har ingått något muntligt avtal, och att han inte alls har misslyckats med sina arbetsuppgifter utan att han tvärtom lever upp minst till de krav som ställs på kvalitet och kompetens. Han menar att han kanske till och med är lite bättre än sina kollegor i motsvarande position. Parterna för vissa diskussioner med varandra som slutar med att arbetsgivaren arbetsbefriar arbetstagaren med bibehållen lön och meddelar att arbetstagaren således inte behöver dyka upp på arbetsplatsen innan situationen är utredd.

Om avstängningen är ett led i ett påbörjat uppsägningsförfarande så kan den anställde rättsligen klaga på avstängningen och kräva att få återgå i arbete (jfr AD 1978 nr 92). Avstängning får då bara ske om det föreligger särskilda skäl för en sådan. Man kan även se avstängningen som ett avskedande, om avstängningen ska fortgå under obestämd tid. Den anställde har ju därmed fråntagits alla sina arbetsuppgifter, så som det går till vid ett avskedande, och i stället fått arbetsuppgiften att inte göra någonting alls. Men är arbetsgivaren tydlig med avsikten att avstängningen bara ska föreligga under en begränsad tid, utredningstiden, även om den inte kan på förhand definieras i ett antal dagar, så torde det ej kunna uppfattas som ett avskedande utan i så fall får arbetstagaren, om han eller hon vill, försöka att angripa avstängningen rättsligt (LAS 34 § 2 st.).

En arbetstagare bör dock tänka på att få alla beslut om arbetsbefrielse bekräftade skriftligen, så det inte blir något missförstånd och han eller hon anklagas för att ha arbetsvägrat. Arbetsvägran kan vara saklig grund för uppsägning eller t.o.m. laga grund för avskedande.

Tänk på

Var försiktig med att använda begreppet ”utan avräkning”. Det kan framstå otydligt för parterna vad som verkligen menas, även om Arbetsdomstolen har funnit att det innebär att arbetsgivaren inte får göra avdrag för andra inkomster från det belopp arbetsgivaren har att utge.

Lagrum

7, 13 och 34 §§ anställningsskyddslagen (1982:80)

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...