Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen inrättades den 1 januari 1929. Domstolens främsta uppgift var att avgöra tvister om tolkning och tillämpning av kollektivavtal och tvister angående fredsplikt enligt den då gällande kollektivavtalslagen. Dessutom avgjorde domstolen mål om föreningsrättskränkning i sådana fall då parterna var bundna av kollektivavtal som innehöll regler om föreningsrätt. Alla övriga arbetsrättsliga tvister behandlades under denna tid av de allmänna domstolarna, dvs. tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen.

I takt med att den arbetsrättsliga lagstiftningen växte i omfång fick Arbetsdomstolen större befogenhet. Från att ha varit en specialinstans för i huvudsak kollektivavtalstvister utvecklades domstolen till att bli en domstol för arbetsrättliga tvister i allmänhet.

Arbetstvist

Arbetsdomstolens verksamhet regleras i en särskild lag, lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister, vanligen kallad arbetstvistlagen. För att arbetstvistlagen över huvud taget ska vara tillämplig krävs att tvisten är en arbetstvist.

Med arbetstvist avses en tvist om kollektivavtal och andra tvister rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Tvister som inte är arbetstvister omfattas således inte av arbetstvistlagen och kan följaktligen heller inte prövas av Arbetsdomstolen. Arbetstvister är rättstvister.

Fördelningen av mål mellan Arbetsdomstolen och tingsrätten

Arbetsrättsliga mål kan påbörjas antingen i tingsrätten eller i Arbetsdomstolen. Arbetstvistlagen reglerar hur denna fördelning av mål ska ske.

För att ett mål ska påbörjas direkt vid Arbetsdomstolen krävs

  • att talan väcks av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller av arbetsgivare som själv slutit kollektivavtal och

  • att målet gäller en tvist om ett kollektivavtal, en tvist om en bestämmelse i medbestämmandelagen (exempelvis tvister om föreningsrätt, förhandlingsskyldighet och arbetsskyldighets- eller lönetvister) eller en annan arbetstvist under förutsättning att kollektivavtal gäller mellan parterna eller att enskild arbetstagare som berörs av tvisten sysselsätts i arbete som avses med kollektivavtal vilket arbetsgivaren är bunden av.

Andra tvister ska anhängiggöras vid tingsrätten som första instans. Detta gäller exempelvis talan som väcks av enskild arbetstagare eller av arbetsgivare som saknar kollektivavtal.

Överklagande

Tingsrättens dom kan överklagas till Arbetsdomstolen och således överprövas där.

  • Arbetsdomstolen ska meddela prövningstillstånd

  •  om det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, eller

  •  om det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, eller om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller

  •  om det annars finns synnerliga skäl för att pröva överklagandet.

Arbetsdomstolens domar kan inte överklagas. Arbetsdomstolen är således slutinstans i samtliga arbetsrättsliga tvister och domstolens dom innebär således alltid ett slutligt avgörande av tvisten. Detta gäller både när Arbetsdomstolen prövat målet som första instans och när målet överklagats dit från en tingsrätt.

Arbetsdomstolens sammansättning

När Arbetsdomstolen håller förhandling i ett mål består domstolen normalt av en ordförande samt sex andra ledamöter. Detta betyder att det vanligen är sju ledamöter som dömer. Är det fråga om mål av enklare beskaffenhet kan domstolen dock bestå av ordföranden samt två andra ledamöter.

I den vanliga sammansättningen med sju ledamöter ingår fyra ledamöter som är utsedda på förslag av arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och tre ledamöter som inte utsetts på detta sätt. Regeringen utser ledamöterna.

Skälet till att vissa ledamöter utsetts på förslag av arbetsmarknadens parter är att det ansetts angeläget att domstolen på detta sätt tillförs kunskaper om förhållandena på arbetsmarknaden. Dessa ledamöter representerar dock inte den organisation som föreslagit dem utan de deltar i dömandet som domare, precis som de tre övriga ledamöterna.

I mål som rör diskriminering förkommer annan sammansättning, nämligen fem domare varav endast två är sådana ledamöter som utsetts på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Förhandlingar

Förhandlingsordningarna i kollektivavtalen innehåller regler om att förhandlingar ska hållas om det uppstår tvister. Normalt innebär dessa regler att tvisten först ska bli föremål för en lokal förhandling mellan de lokala parterna på arbetsplatsen. Om dessa inte blir eniga kan endera av dem begära en central förhandling, där förbunden å ömse sidor är representerade.

Arbetstvistlagen föreskriver att en talan inte får prövas av Arbetsdomstolen förrän förhandling, som kan påkallas enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet eller som anges i kollektivavtal, har ägt rum rörande tvistefrågan. Finns det en förhandlingsordning får således målet inte prövas av Arbetsdomstolen innan förhandlingsskyldigheten enligt denna fullgjorts. Tvisten kommer därmed att vara ordentligt belyst och diskuterad innan rättegången i Arbetsdomstolen börjar, vilket är viktigt eftersom det i dessa fall inte först skett en prövning i tingsrätten (se ovan om fördelningen av mål mellan Arbetsdomstolen och tingsrätten).

Arbetsdomstolens verksamhet

Enligt arbetstvistlagen ska Arbetsdomstolen sammanträda där den har sitt säte, dvs. i Stockholm. Sedan 1952 har domstolen sina lokaler på Stora Nygatan 2 B i Stockholm. Sammanträde kan dock hållas på annan ort om det är påkallat av särskilda skäl. Detta sker dock mycket sällan.

Antalet domar som Arbetsdomstolen meddelat per år har varierat över tiden men brukar vara mellan 120 och 150 domar. Dessa publiceras bl.a. på domstolens hemsida (www.arbetsdomstolen.se) och vissa av dem publiceras även i en årligen utkommande inbunden bok, ”Arbetsdomstolens domar”.

Lagrum

1 kap. 1 §, 2 kap. 1 § och 4 kap. 1 och 7 §§ lagen om rättegången i arbetstvister (1974:371)

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...