Arbetstagarsidan har genom lagstiftning fått olika sorters inflytande över hur verksamheten bedrivs. Den främsta lagen för sådant inflytande är medbestämmandelagen. Enligt medbestämmandelagen är förhandling en viktig form för arbetstagarinflytande. I övrigt är det inom arbetsrätten arbetsgivaren som utövar bestämmanderätten.
Rättspraxis
Arbetsdomstolen har intolkat bestämmanderätt i kollektivavtalen, även om rätten inte omnämns i avtalstexten (s.k. tyst reglering). Arbetstagarinflytandet enligt svensk rätt finns således reglerat i flera lagar, bland annat i medbestämmandelagen. Medinflytande eller medbestämmande är de vanliga svenska benämningarna på just arbetstagarinflytande. I internationella förhållanden är det termen arbetstagarinflytande som alltmer används.
Särskilt om europabolag
Vad gäller europabolag (även kallat SE-bolag), som är en enhetlig europeisk aktiebolagsform för gränsöverskridande verksamhet, fanns under lång tid olika åsikter mellan flera medlemsländer om hur arbetstagarinflytandet skulle ordnas. Direktivet (2001/86/EG) om arbetstagarinflytande har införlivats i svensk rätt genom lagen (2004:559) om arbetstagarinflytande i europabolag.
Genom lagen säkerställs att arbetstagare ges rätt till information och samråd i frågor som beslutas av ett europabolag. En grundläggande princip är att de rättigheter beträffande medinflytande, som arbetstagarna förvärvar före bildandet av ett europabolag, ska överföras till det bildade europabolaget.
Lagen reglerar inflytandet för arbetstagarna på i allt väsentligt samma sätt som gäller för inflytandet i europeiska företagsråd. Detta betyder i korthet att en förhandlingsdelegation ska bildas för arbetstagarna som ska förhandla med de företag som deltar i bildandet av europabolaget om ett avtal om arbetstagarinflytande. Träffas inget avtal träder vissa tilläggsregler i lagen (s.k. stupstocksregler) i kraft som innebär att ett arbetstagarråd ska bildas för information och samråd.
Enligt lagen om arbetstagarinflytande i europabolag får de deltagande bolagen eller europabolaget besluta om tystnadsplikt för ledamöter i förhandlingsdelegationen eller arbetstagarrådet samt för de experter som biträder dessa organ, om det är nödvändigt med hänsyn till bolagets bästa. Under samma förutsättning får europabolaget besluta om tystnadsplikt även för övriga arbetstagarrepresentanter som fullgör uppgifter inom ett informations- och samrådsförfarande enligt lagen.
Den som har fått information under tystnadsplikt får trots tystnadsplikten föra informationen vidare till andra ledamöter i samma förhandlingsdelegation eller arbetstagarråd och deras experter. Rätten att föra informationen vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för mottagaren. (Motsvarande regler om tystnadsplikt finns enligt lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ.) Det finns även en lag om arbetstagarinflytande i europakooperativ.
Lagrum
44 § medbestämmandelagen (1976:580)
lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativlagen (2004:559) om arbetstagarinflytande i europabolag