Rätt Arbetsrätt 2022 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Arbetstagarorganisation

Definition

Med en arbetstagarorganisation menas en part på arbetsmarknaden som företräder arbetstagare. En arbetstagarorganisation är normalt en ideell förening och har stadgar och en styrelse. En sådan organisation är ett självständigt rättssubjekt (juridisk person), dvs. organisationen kan ha rättigheter och skyldigheter i rättslig mening. Detta betyder bl.a. att organisationen kan ingå bindande avtal, exempelvis kollektivavtal, med en motpart på arbetsgivarsidan.

Enligt medbestämmandelagen menas med en arbetstagarorganisation en sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar ska tillvarata arbetstagarnas intressen i förhållande till arbetsgivaren.

Lokala och centrala arbetstagarorganisationer

Arbetstagarnas organisationer på arbetsmarknaden delas sedan lång tid tillbaka in i lokala och centrala organisationer. I medbestämmandelagen finns en definition av begreppen lokal och central arbetstagarorganisation. En lokal arbetstagarorganisation är en sammanslutning av arbetstagare som är part i en lokal förhandling med arbetsgivaren. En central arbetstagarorganisation är ett förbund eller jämförlig sammanslutning av arbetstagare.

Organisationsstrukturen utgörs således av centrala organisationer och underorganisationer till dessa i form av lokala organisationer. Fördelningen av ansvar och uppgifter mellan en lokal och en central arbetstagarorganisation bestäms genom organisationernas stadgar eller andra föreningsrättsliga regler. Stadgarna hos en central arbetstagarorganisation kan innehålla begränsningar avseende den lokala organisationens behörighet att agera gentemot arbetsgivarna.

Exempel på lokala arbetstagarorganisationer är klubbar och avdelningar. Fackförbunden är centrala organisationer i förhållande till de lokala organisationerna. Eftersom arbetstagarorganisationer oftast är självständiga rättssubjekt kan därmed en klubb, exempelvis en verkstadsklubb, träffa ett bindande kollektivavtal med företaget.

Rättspraxis

I rättsfallet AD 1996 nr 114 uppkom frågan huruvida en inför uppsägningar på grund av arbetsbrist överenskommen avtalsturlista, kunde anses strida mot god sed på arbetsmarknaden eller anses otillbörlig på annat sätt. Arbetsdomstolen kom fram till att listan inte kunde frånkännas verkan men gjorde vissa allmänna uttalanden rörande upprättandet av avtalsturlistor. Bland annat anförde Arbetsdomstolen att en avtalsturlista blir utan verkan i den mån den är diskriminerande eller annars innebär att ovidkommande hänsyn tagits eller att annan omständighet föreligger som gör att det skulle te sig stötande att tillämpa listan i det aktuella hänseendet. I det aktuella fallet fann Arbetsdomstolen dock inte att den i avtalsenlig ordning tillkomna avtalsturlistan kunde anses strida mot god sed på arbetsmarknaden eller annars vara otillbörlig i aktuellt hänseende.

Tänk på

När man talar om föreningsrättsliga regler i samband med uppbyggnaden av organisationerna så får detta uttryck inte förväxlas med det arbetsrättsliga uttrycket föreningsrätt. Detta senare begrepp betecknar rätten att tillhöra och arbeta för en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation.

Lagrum

6 § medbestämmandelagen (1976:580)