Avtalsförhandlingar handlar typiskt sett om hur stor löneökningen ska vara under den kommande kollektivavtalsperioden. Dessa förhandlingar gäller många anställda och flera branscher kan förhandla samtidigt. Förhandlingarna brukar uppmärksammas mycket i massmedia, särskilt om de brutit samman (man säger att de strandat) och det finns risk för stridsåtgärder.

Det typiska för avtalsförhandlingar är att de syftar till att åstadkomma ett avtal för framtiden. Parterna vill reglera löner och andra anställningsförmåner i ett nytt kollektivavtal. Självklart kan de förhandlande parterna å ömse sidor ha olika uppfattningar under förhandlingen hur detta avtal ska se ut. En sådan oenighet, eller tvist, om hur framtida förhållanden ska regleras brukar kallas för en intressetvist. En sådan tvist löses ytterst genom stridsåtgärder.

Privata sektorn

Inom den privata sektorn hålls avtalsförhandlingar på det centrala planet, dvs. mellan arbetsgivar- och arbetstagarförbund. Därefter brukar det centrala avtalet omsättas i lokala avtal mellan de lokala parterna, dvs. företaget och den lokala arbetstagarorganisationen. Avtalsförhandlingar förekommer således både centralt och lokalt. Några löneförhandlingar förs dock inte mellan huvudorganisationerna, dvs. Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

Offentliga sektorn

Inom den offentliga sektorn sker förhandlingarna delvis på ett annat sätt. För statligt anställda sker förhandlingarna mellan Arbetsgivarverket som förhandlande part på arbetsgivarsidan och de centrala fackförbunden. De kommunala förhandlingarna förs mellan Sveriges Kommuner och Regioner å ena sidan och de olika centrala fackförbunden å den andra sidan.

Lagrum

14, 15 §§ medbestämmandelagen (1976:580)