Rätt Arbetsrätt 2022 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Beredskap

Definition

Med beredskap menas tid då en arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete utan att behöva befinna sig på arbetsplatsen. Arbetstagaren kan vara hemma eller någon annanstans men anträffbar om arbetsgivaren behöver få arbete utfört.

Beredskap är vanligt inom många verksamheter, exempelvis inom industrin, elinstallationsbranschen, sjuk- och hälsovården samt IT-branschen. Syftet med beredskap är att ha arbetskraft tillgänglig vid oförutsedda störningar i verksamheten.

Jourtid

Beredskap och jourtid är inte samma sak. Jourtid är tid då arbetstagaren befinner sig på arbetsplatsen, beredd att rycka in för att utföra arbete vid behov. Jourtid regleras i arbetstidslagen, som anger att jourtid får tas ut under högst 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Om arbetstagaren behöver utföra arbete under jourtiden är denna tid inte jourtid utan ordinarie arbetstid, övertid eller eventuellt mertid.

Lag och kollektivavtal

Hur mycket beredskapstid som får tas ut av arbetstagaren är inte reglerat i arbetstidslagen. Däremot följer av lagen att beredskap inte ska inräknas i veckovilan.

Under beredskapstjänstgöring erhåller arbetstagaren normalt särskild ersättning som regleras i kollektivavtalet. Ersättningen varierar beroende på när under dygnet, och under vilka veckodagar, beredskapen fullgörs. Många kollektivavtal innehåller regler om schemaläggning av beredskap eller andra regler om förläggningen.

Tänk på

Många kollektivavtal har speciella regler om arbetstid. Arbetsgivare och arbetstagare bör därför alltid kontrollera i kollektivavtalet om det där finns arbetstidsregler som avviker från lagens. Finns sådana avvikande regler gäller dessa i stället för lagens bestämmelser.

Lagrum

6 och 14 §§ arbetstidslagen (1982:673)