Begreppet edition innebär normalt att en part har en skyldighet att utge eller åtminstone visa skriftliga handlingar eller annat som kan tjäna som skriftlig bevisning i domstol. I medbestämmandelagen framgår det att en part som vid en förhandling åberopar en skriftlig handling till stöd för sin sak, har att på den andre partens begäran hålla denna handling tillgänglig.
Regeln om editionsplikt syftar till att båda parter ska få bästa möjliga chans att göra en rättvisande helhetsbedömning av tvistefrågan så att tvisten inte drar ut längre än nödvändigt i tiden. Det är således inte meningen att den ena parten som ett överraskningsmoment ska kunna vänta att presentera nya skriftliga bevis för sin sak först i domstol. Alla handlingar ska vara på bordet redan vid tvisteförhandlingen.
Även rättegångsbalken innehåller regler om editionsplikt. Enligt de reglerna kan ett föreläggande om edition av vissa identifierbara handlingar utfärdas av domstol, men normalt räcker det för part som vill få del av motpartens skriftliga bevis i tvisten att åberopa 18 § medbestämmandelagen eftersom skriftliga handlingar normalt åberopas vid de förhandlingar som förs på arbetsmarknaden.
Rättspraxis
I AD 1987 nr 68 åberopade arbetsgivaren aldrig en skriftlig handling utan angav endast en sakuppgift. Editionsplikt förelåg inte.
Tänk på
Regeln om editionsplikt gäller även utanför kollektivavtalsförhållanden. Parter som har förhandlingsrätt enligt medbestämmandelagen är arbetsgivare och deras organisationer (arbetsgivarorganisationer) å ena sidan, och fackföreningar (arbetstagarorganisationer) å andra sidan. Enskilda anställda har inte rätt till förhandling, inte ens i grupp, vilket betyder att en enskild anställd inte enligt denna regel har någon rättighet att få ut skriftliga underlag från arbetsgivaren, såsom till exempel turordningslistor vid en eventuell arbetsbristuppsägning. Däremot kan edition begäras enligt rättegångsbalkens regler därom.
Lagrum
18 § medbestämmandelagen (1976:580)