Lagen om företagshemligheter (2018:558) trädde i kraft den 1 juli 2018 och är delvis ett genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/943/EU. Genom den nya lagen upphävs lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för angrepp på en företagshemlighet som har utförts före ikraftträdandet, dvs. före den 1 juli 2018.

Genom den nya lagen är fler angrepp på företagshemligheter otillåtna och kan förbjudas. Den som angriper en företagshemlighet ska också betala skadestånd i fler fall än enligt den tidigare lagen om företagshemligheter. Sekretesskyddet för företagshemligheter i rättegång i den nya lagen förstärks och straffskalan för företagsspioneri skärps. Skyddet för företagshemligheter stärker företagens konkurrenskraft och ger bättre förutsättningar för innovation och ett kunskapsbaserat företagande.

Tanken med skyddet för företagshemligheter är att det inte ska leda till att arbetstagare känner sig hindrade att byta arbete. Arbetstagarens personliga kunskaper och färdigheter kan användas hos en ny arbetsgivare. Det ställs därmed högre krav på att företagen talar om för arbetstagarna vad företagen håller hemligt.

Den nya lagen syftar till att förhindra att företagshemligheter obehörigen anskaffas, utnyttjas eller röjs. Med företagshemlighet avses information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse eller i en forskningsinstitutions verksamhet som varken som helhet eller i den form dess beståndsdelar ordnats och satts samman är allmänt känd hos eller lättillgänglig för den som normalt har tillgång till information av det aktuella slaget, som innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla och vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren.

Erfarenheter och färdigheter som en arbetstagare har fått i sin yrkesutövning är inte en företagshemlighet. Inte heller är information om något som utgör ett brott eller annat allvarligt missförhållande en företagshemlighet. Ett angrepp på en företagshemlighet är när någon utan innehavarens samtycke bereder sig tillgång till, tillägnar sig eller på något annat sätt anskaffar företagshemligheten, utnyttjar företagshemligheten, eller röjer företagshemligheten.

Utnyttjande av en företagshemlighet ska även avses när någon tillverkar varor vars formgivning, egenskaper, funktion, tillverkning eller marknadsföring gynnas avsevärt av en angripen företagshemlighet. Detsamma gäller då någon bjuder ut sådana varor till försäljning, för ut dem på marknaden eller importerar, exporterar eller lagrar sådana varor för dessa ändamål.

Lagen tar sikte på obehöriga angrepp på företagshemligheter. Att någon angriper en företagshemlighet för att offentliggöra eller inför en myndighet eller ett annat behörigt organ avslöja något som skäligen kan misstänkas utgöra brott med fängelse i straffskalan eller kan anses utgöra något annat missförhållande och offentliggörandet eller avslöjandet sker till skydd för allmänintresset anses inte som ett obehörigt angrepp.

Den som antingen uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighethos en näringsidkare eller en forskningsinstitution som han eller hon i förtroende har fått del av i samband med en affärsförbindelse med näringsidkaren eller forskningsinstitutionen, ska ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet.

En arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet hos arbetsgivaren som han eller hon fått del av i sin anställning och som denne insåg eller borde ha insett att den inte fick avslöjas ska ersätta den skadan som uppkommer. Om förfarandet har ägt rum sedan anställningen upphört uppkommer ersättningsskyldighet endast om det finns synnerliga skäl. Även den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet, som han eller hon i egenskap av part eller partsrepresentant har fått del av på grund av en domstols beslut, ska ersätta den skada som uppkommer.

Den som gör sig skyldig till brott genom företagsspioneri eller olovlig befattning med företagshemlighet ska ersätta den skada som uppkommer genom brottet eller genom att företagshemligheten utnyttjas eller röjs.

Även den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bereder sig tillgång till, tillägnar sig eller på något annat sätt anskaffar en företagshemlighet som inte tidigare har angripits, ska ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet eller genom att han eller hon därefter uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer företagshemligheten.

När storleken på skadeståndet bestäms ska hänsyn tas till samtliga omständigheter, bland annat utebliven vinst och den vinst som den som har utfört angreppet har gjort. Hänsyn ska även tas till intresset hos innehavaren av att företagshemligheten inte obehörigen angrips samt till övriga omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Om det är skäligt kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.

En domstol får förbjuda den som har angripit en företagshemlighet att fortsätta angripa företagshemligheten. Domstolen kan också ge tillstånd för någon att mot ersättning till innehavaren utnyttja en företagshemlighet. Detta får meddelas endast om företagshemligheten tidigare har angripits av någon annan, den som begär tillståndet vid tiden då han eller hon påbörjade angreppet inte kände till, eller inte borde ha känt till, att företagshemligheten tidigare angripits, ett förbud eller en åtgärd enligt skulle innebära en oproportionerligt stor skada för den som begär tillståndet, och ett utnyttjande inte medför att företagshemligheten röjs. Ersättningen får inte överstiga summan av de avgifter, royaltyer eller liknande ersättningar som skulle ha betalats om den som begärt tillståndet hade inhämtat innehavarens medgivande till att utnyttja företagshemligheten.

En talan om skadestånd får endast avse skada som har uppkommit under de fem senaste åren innan talan väcktes. För skada som har uppkommit dessförinnan är rätten till skadestånd förlorad. En talan om förbud eller andra åtgärder ska väckas inom fem år från det att innehavaren fått kännedom eller borde ha fått kännedom om det angrepp eller nära förestående angrepp på en företagshemlighet som talan grundas på. Om talan inte väcks inom denna tid, är rätten att föra talan förlorad (preklusion).

Den som uppsåtligen och olovligen bereder sig tillgång till en företagshemlighet kan dömas för företagsspioneri till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt kan fängelse dömas ut i högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det bland annat beaktas om gärningen har varit av särskilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada. För försök eller förberedelse till företagsspioneri ska det dömas till ansvar enligt brottsbalken.

Den som uppsåtligen anskaffar en företagshemlighet med vetskap om att den som tillhandahåller hemligheten kan dömas för olovlig befattning med företagshemlighet till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt kan fängelse dömas ut i högst fyra år.

Tänk på

Genom den nya lagen är fler angrepp på företagshemligheter otillåtna och kan förbjudas. Den som angriper en företagshemlighet ska också betala skadestånd i fler fall än enligt den tidigare lagen om företagshemligheter. Erfarenheter och färdigheter som en arbetstagare har fått i sin yrkesutövning är inte en företagshemlighet. En talan om skadestånd får endast avse skada som har uppkommit under de fem senaste åren innan talan väcktes.

Rättspraxis

AD 2024 nr 13. En arbetstagare var anställd på ett HVB-hem. Tvisten rörde om en arbetstagare inom ramen för sin anställning på ett så kallat HVB-hem obehörigen angripit företagshemlig information tillhörande arbetsgivare. I tvisten var parterna inte överens om informationen i de dokument som är aktuella i målet utgör företagshemligheter, och om arbetstagaren i så fall har vidtagit åtgärder som utgör angrepp på dessa företagshemligheter. Arbetsdomstolen väljer att först pröva frågan om informationen i de dokument och filer som tvisten omfattar utgör företagshemligheter. Arbetsdomstolen fann, till skillnad från tingsrätten, att det inte var styrkt att någon av de filer som tvisten omfattar innehåller information som utgör företagshemligheter. Arbetsdomstolen redogjorde i sina domskäl noga för vissa rättsliga utgångspunkter.