Genom lagstiftning och kollektivavtal har arbetstagarsidan fått ett omfattande medinflytande över hur arbetsgivaren driver sin verksamhet. Medinflytandet kan utövas på många olika sätt och av olika parter på arbetstagarsidan. Den vanligaste formen innebär att medinflytandet utövas av en facklig organisation. Detta inflytande kan bestå i en rätt till förhandling, en rätt att få information eller en rätt att vara representerad i något beslutande organ, exempelvis som arbetstagarrepresentant i bolagets styrelse enligt reglerna om styrelserepresentation.
Den vanligaste formen av inflytande är förhandlingen. I många situationer är arbetsgivaren skyldig att begära förhandling innan han fattar vissa beslut. Enligt 11 § medbestämmandelagen gäller detta inför beslut om viktigare förändring av verksamheten eller enskildas arbets- eller anställningsförhållanden. Detta kallas för arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet och motsvaras omvänt av en förhandlingsrätt för den berörda fackliga organisationen.
Enligt 12 § medbestämmandelagen har en facklig organisation en förhandlingsrätt i form av en rätt att själv begära förhandling med arbetsgivaren som då är skyldig att medverka i förhandlingen. Detta kallas för en sekundär förhandlingsskyldighet.
Medbestämmandelagen ger också förhandlingsrätt till fackliga organisationer i en lönetvist och i samband med utläggning av arbete.
Förutom dessa former av förhandlingsrätt har en facklig organisation rätt att påkalla förhandling enligt 10 § medbestämmandelagen i alla frågor som organisationen anser bör bli föremål för en förhandling, den allmänna förhandlingsrätten. För avtalslösa fackliga organisationer finns dessutom särskilda regler om förhandlingsrätt i 13 § medbestämmandelagen.
En förhandlingsrätt finns också enligt de regler om tvistelösning som finns i kollektivavtalens förhandlingsordning.
Tänk på
Förhandlingsrätten enligt lag och avtal tillkommer på arbetstagarsidan endast fackliga organisationer, inte enskilda arbetstagare.