Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Hängavtal

Kollektivavtalet utgör vid sidan av lagstiftningen den främsta metoden för att tillskapa generella regler för arbetsgivare och arbetstagare och deras organisationer.

I medbestämmandelagen anges vad som menas med kollektivavtal. Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan förhandlingsberättigade parter (arbetsgivare, arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer) om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Medbestämmandelagens definition av ett kollektivavtal tillåter att en arbetsgivare kan träffa ett kollektivavtal med en arbetstagarorganisation. Lagen kräver således inte att arbetsgivaren ska vara medlem i en arbetsgivarorganisation. Även en oorganiserad arbetsgivare kan således teckna kollektivavtal. Ett sådant kollektivavtal brukar kallas hängavtal. Ibland benämns det även direktavtal.

Innehåll

Normalt är ett hängavtal kortfattat och innehåller endast en utfästelse av arbetsgivaren gentemot den fackliga organisationen att tilllämpa det i branschen gällande kollektivavtalet (branschavtalet) på de berörda arbetstagarna i sin verksamhet. Arbetsgivaren lovar så att säga att ”hänga på” branschavtalet. Ibland kan emellertid hängavtalet innehålla speciella regler utöver dem som finns i branschavtalet. Inom byggbranschen har det varit vanligt att hängavtalen också innehållit en organisationsklausul.

Innebörd

En arbetsgivare som träffat ett hängavtal är kollektivavtalsbunden i lagstiftningens mening. Detta betyder att olika lagregler, som för sin giltighet förutsätter att det finns ett kollektivavtal, är tillämpliga på arbetsgivaren. Ett exempel på sådana lagregler är 11 § medbestämmandelagen och bestämmelserna i förtroendemannalagen, dvs. den lag som reglerar rätten för fackliga förtroendemän att vara lediga från sitt arbete för att arbeta fackligt.

Kollektivavtalsbundenheten innebär vidare att arbetsgivaren blir skadeståndsskyldig mot den fackliga organisationen om han bryter mot någon bestämmelse i branschavtalet. I och med att hängavtalet träffats inträder också fredsplikt i enlighet med reglerna i medbestämmandelagen. Den viktigaste följden av detta är att varken arbetsgivaren eller den fackliga organisationen kan utlösa stridsåtgärder om syftet är att åstadkomma ändring i gällande avtal.

Giltighetstid

Giltighetstiden för ett hängavtal kan bestämmas på olika sätt. Antingen löper hängavtalet med en egen giltighetstid eller också, vilket är vanligare, är hängavtalets giltighetstid kopplad till branschavtalets.

Lagrum

23 § medbestämmandelagen (1976:580)