Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Korttidsarbete

Definition

Korttidsarbete är ett begrepp som ofta används synonymt med permittering. Enligt lag har arbetsgivare i vissa fall rätt till stöd vid korttidsarbete. Lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete gäller arbetsgivare som är juridiska personer eller som är fysiska personer och bedriver näringsverksamhet.

Lagen gäller dock inte

  1. staten, regioner, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan,

  2. juridiska personer över vilka staten, regioner, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande, såvida inte verksamheten avser affärsverksamhet, och

  3. arbetsgivare i fråga om verksamhet som huvudsakligen är finansierad av allmänna medel och där det enligt en offentligrättslig reglering ankommer på det allmänna att tillhandahålla verksamheten.

Regeringen får meddela föreskrifter om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas. Så kan endast ske i vissa situationer, nämligen om det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller är sannolikt att en sådan är nära förestående, och stödet bedöms inte i beaktansvärd omfattning hindra en samhällsekonomiskt önskvärd strukturomvandling eller medföra andra betydande samhällsekonomiska nackdelar. Stöd kan ges i tolv månader och kan eventuellt förlängas en gång med ytterligare tolv månader.

Preliminärt stöd får endast lämnas till arbetsgivare som var registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket under jämförelsemånaden och som även är registrerad som sådan när ansökan om preliminärt stöd prövas.

För att en arbetsgivare ska ha rätt till preliminärt stöd ska vissa förutsättningar vara uppfyllda. I lagen regleras vilka de förutsättningarna är beroende på om kollektivavtal finns eller inte.

Korttidsarbete

I och med situationen med covid-19 under år 2020 har reglerna om korttidsarbete delvis ändrats. Korttidsarbete eller korttidspermittering innebär att arbetstagaren arbetar en kortare tid än den ordinarie arbetstid som han eller hon vanligtvis arbetar. Den partiella arbetsbefrielsen införs med stöd av kollektivavtal eller avtal med merparten av de anställda. Arbetsgivaren kan få ett ekonomiskt stöd från staten för detta korttidsarbete. De nya reglerna om stöd vid korttidsarbete innebär att arbetstagarens lön blir något lägre än den ordinarie lönen samtidigt som arbetsgivarens lönekostnader minskar. Arbetsgivaren betalar ut det aktuella nedsatta lönebeloppet till arbetstagaren och får sedan stödet från Tillväxtverket. Stödet utgår därmed till arbetsgivaren och inte arbetstagaren. Arbetsgivaren tar beslut om både införande och avslut av korttidsarbete. För rätt till stöd vid korttidsarbete ska det finnas reglerat i tillämpligt kollektivavtal eller, om kollektivavtal saknas, ett avtal med minst 70 procent av arbetstagarna på den driftsenhet där korttidsarbete är tänkt att införas. De 70 procent av de anställda ska både godkänna och delta i korttidsarbetet. Vilka dessa arbetstagare är som ska erbjudas korttidsarbete avgörs av arbetsgivaren. Den avtalade arbetstids- och lönesänkningen ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare på driftsenheten.

Stöd för korttidsarbete

Stöd kan lämnas till en arbetsgivare efter godkännande från Tillväxtverket. Ett sådant godkännande får bara lämnas om

  • arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter,

  • de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll,

  • de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas, och

  • arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.

Andra tillgängliga åtgärder kan enligt Tillväxtverket till exempel vara att arbetsgivaren genomför förändringar i skiftläggningen eller avslutar anställningar för de arbetstagare som inte är tillsvidareanställda och även avslutar engagemang med exempelvis uppdragstagare och inhyrd personal, allt i den mån det är rättsligt möjligt och det ej heller avser personer som bedöms vara verksamhetskritiska. I bedömningen ska alltså arbetsgivaren ta hänsyn till personens roll och funktion i verksamheten. Även uppdragstagare och inhyrd personal kan vara verksamhetskritiska och det finns inget generellt krav på att avsluta till exempel konsultavtal och inhyrd personal. Bedömningen får göras i varje enskilt fall utifrån förhållandena hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan beviljas stöd för högst sex kalendermånader i följd med möjlighet till förlängning om tre kalendermånader. Den sammanlagda tiden för stöd får inte överstiga 24 kalendermånader under en period av 36 kalendermånader. Stödet omfattar inte nyanställda utan endast de som var anställda under den så kallade jämförelsemånaden. Jämförelsemånaden är den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då regeringen föreskriver att stöd vid korttidsarbete ska lämnas eller, när Tillväxtverket fattat beslut om godkännande, den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då beslutet fattades. Under undantagsperioden år 2020 kan arbetsgivaren få stöd för både varslade och uppsagda arbetstagare. Om arbetsgivaren söker stöd för både varslad och uppsagd personal ska de inkluderas i avtalet på samma villkor som andra anställda. Enligt undantagsreglerna för 2020 är det möjligt att få stöd även under uppsägningstiden om personal man infört korttidsarbete för sägs upp. På samma sätt är det även möjligt att under 2020 införa korttidsarbete för redan uppsagd personal. Enligt de ordinarie reglerna kan dock stöd inte utges under uppsägningstid. Arbetsgivaren kan ändra korttidsarbetets omfattning. Det ska i sådana fall regleras i ett lokalt kollektivavtal, eller i avtal med de deltagande 70 procent av medarbetarna i de fall kollektivavtal saknas. Arbetsgivaren kan även återgå till ordinarie arbetstid. Ändringar i omfattningen kan påverka stödets storlek. Under permitteringen är arbetstagarna skyldiga att infinna sig på arbetsplatsen när arbetsgivaren beordrar detta. I övrigt förfogar de anställda fritt över ej arbetad tid, såvida inget annat är bestämt i lokala avtal som till exempel avseende kompetensutvecklande insatser eller bisysslor. Under korttidsarbetet får arbetsgivaren inte kräva att arbetstagaren arbetar mer än den avtalade tiden. Bidraget som arbetsgivaren erhåller avser stöd för avser kostnader som arbetsgivaren har för den minskade arbetstiden. Om arbetsgivaren utnyttjar systemet och låter arbetstagare arbeta mer tid än vad som avtalats kan det strida mot regelverket och arbetsgivaren kan då bli återbetalningsskyldig. Om det inträffat något oförutsett som gör att det krävs extra insatser kan dock permitteringen avbrytas för de aktuella personerna tillfälligt. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet som vanligt under arbetstiden. Arbetsgivare och arbetstagare kan avtala om korttidsarbete enligt en av de fasta nivåerna för arbetstidsminskning. De avtalade nivåerna behöver inte följas för varje månad. Arbetstidsminskningen får förläggas fritt under avtalsperioden så länge korttidsarbetet under hela avtalsperioden motsvarar avtalad nivå. Genom kollektivavtal kan man avtala om hur arbetstidsminskningen ska förläggas. Arbetstidslagens bestämmelser om att arbetsgivaren ska lämna arbetstagaren besked om förändringar i arbetstidens ordinarie förläggning gäller, om inte något av lagens undantag är tillämpliga eller annat överenskommits i kollektivavtal. Notera att riksdagen den 27 maj 2020 röstade ja till regeringens förslag om att förstärka systemet ytterligare så att arbetstiden kunde minskas med upp till 80 procent i maj, juni och juli 2020.

Stöd vid korttidsarbete 2021

Arbetsgivaren kan i skrivande stund få stöd totalt sju månader, från 1 december 2020 till 30 juni 2021.

Ansöker arbetsgivaren om senare startdatum blir antalet stödmåna- der färre. För att kunna ta del av det nya stödet behöver arbetsgiva- ren göra en ny ansökan.

Permitteringsnivåerna är 20, 40 eller 60 procent. Under januari till och med juni kan arbetsgivaren också söka stöd för korttidsarbete upp till 80 procent av arbetstiden. Staten står för 75 procent av kostnaden för arbetstidsminskningen under hela perioden.

I skrivande stund (maj 2021) har ett förslag om att förlänga stödet för korttidspermitteringar lagts fram. Förslaget som lagts fram av regeringen och samarbetspartierna innebär att stödet för korttids- permitteringar förlängs i ytterligare tre månader; juli, augusti och september. Möjligheten till stöd vid korttidsarbete enligt den tillfäl- liga lagen skulle då gälla fram till och med 30 september 2021. April 2021 blir en jämförelsemånad för de stödmånader som infaller under förlängningen, det vill säga juli, augusti och september.

Möjligheten att permittera arbetstagare upp till 80 procent kommer att finnas kvar. I dessa fall står staten för 75 procent av kostnaden.

Förslaget föreslås träda ikraft den 29 juni 2021.

Läs mer om stöd vid korttidsarbete på Tillväxtverkets hemsida.

Tänk på

Det är arbetsgivaren som bestämmer om korttidsarbete ska införas, hur länge det ska pågå och när korttidsarbetet ska upphöra. Om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal ska avtal ingås med minst 70 procent av arbetstagarna på den driftsenhet där korttidsarbete är tänkt att införas. Den avtalade arbetstids- och lönesänkningen ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare på driftsenheten.

Lagrum

lag (2020:207) om ändring i lagen om stöd vid korttidsarbetelag (2013:948) om stöd vid korttidsarbeteförordning (2020:208) om stöd vid korttidsarbete

Se även

permittering

Covid 19

I skrivande stund föreligger det tillfälliga regler med anledning av coronaviruset. Dessa regler avser bland annat läkarintyg, sjuklönekostnader och ersättning för karens. Vi vill uppmärksamma om att dessa regler gäller i skrivande stund. De kan komma att ändras ytterligare eller inte längre vara aktuella när boken är tryckt. Följ därför utvecklingen på regeringen.se. Försäkringskassan uppdaterar också med aktuell information om deras ersättningar och vad som gäller med anledning av coronaviruset. Nedan följer vissa tillfälliga regler.

Ersättning till riskgrupper

Regeringen har beslutat om tillfällig ersättning för personer i riskgrupper som riskerar att bli allvarligt sjuka av covid-19. Beslutet gäller den som har en anställning eller är egenföretagare och som helt eller delvis måste avstå från att arbeta för att undvika att smittas på jobbet. Ersättningen betalas ut med ett schablonbelopp på som mest 804 kronor före skatt per dag för högst 184 dagar under perioden 1 juli-31 december. Ersättningen gäller även den som är behovsanställd och varit tvungen att avstå inbokade arbetspass på grund av smittrisk. Riskgrupp är personer som till exempel har en cancersjukdom, kronisk lungsjukdom med väsentligt minskad lungkapacitet, samtidig förekomst av mer än en av diagnoserna hjärt-kärlsjukdom eller diagnosen fetma och body mass index (BMI) 40 och däröver. Att enbart vara 70 år eller äldre ger inte rätt till ersättning.

Om arbetstagaren måste avstå från arbete för att undvika att smitta en närstående

Regeringen har även beslutat om tillfällig ersättning för den som måste avstå från arbete för att undvika att smitta en närstående som ingår i en riskgrupp för covid-19.

Beslutet gäller personer som

är anhörig och som till viss del arbetar som personlig assistent till en vuxen person i riskgrupp som har beviljats personlig assistans enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller som har beviljats assistansersättning, eller

är anhörig och till viss del får närståendepenning för vård av en vuxen person i riskgrupp.

Smittbärarpenning

För att ha rätt till smittbärarpenning måste en läkare ha beslutat att arbetstagaren inte får arbeta eftersom han eller hon är eller kan vara smittad av en samhällsfarlig sjukdom, dit coronavirussjukdomen covid-19 räknas.

För att få smittbärarpenning krävs fortfarande ett läkarintyg från första dagen som visar att arbetstagaren inte får arbeta på grund av risken för smitta.

Om arbetstagaren är så sjuk att han eller hon inte kan arbeta ska arbetstagaren inte ansöka om smittbärarpenning. Arbetstagaren ska då istället sjukanmäla sig till sin arbetsgivare eller ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.

Ersättning för karens

Regeringen har beslutat om tillfällig ersättning för karens från och med 11 mars 2020 till och med 31 december 2020. Det innebär att arbetstagaren kan ansöka retroaktivt om ersättning för karens för tid från 11 mars.

Om personen är anställd och har fått karensavdrag på sin sjuklön gör arbetsgivaren karensavdrag som vanligt. Sedan ansöker arbetstagaren om ersättning för karens. Arbetsgivaren gör inte något nytt karensavdrag om arbetstagaren blir sjuk igen inom 5 kalenderdagar. Om den anställde har flera arbetsgivare som gör karensavdrag inom 5 kalenderdagar har han eller hon bara rätt till ersättning för det första karensavdraget.

Om personen är egenföretagare och har karens i sjukperiodens början ansöker han eller hon om ersättning för karens när dagarna med karensavdrag har passerat.

Om personen är arbetslös, föräldraledig eller anställd utan sjuklön ansöker personen om sjukpenning som vanligt. Om personen har rätt till sjukpenning betalar Försäkringskassan ut ersättning utan karensavdrag. Är personen egenföretagare och just nu föräldraledig ska han eller hon ansöka om ersättning för karens.

Om personen har ett aktiebolag ansöker han eller hon om ersättning för karens som anställd. Personen får ersättning för sjuklönekostnaderna i efterhand precis som alla andra arbetsgivare. Det sker via skattekontot efter att personen redovisat sjuklönekostnaderna i arbetsgivardeklarationen.

Ersättnings för sjuklönekostnader

På grund av coronaviruset har regeringen infört tillfälliga regler för sjuklönekostnader. Det innebär att alla arbetsgivare får ersättning för hela sjuklönekostnaden som de redovisar i arbetsgivardeklarationen. Det gäller för månaderna april, maj, juni och juli. För redovisningsperioden augusti till och med december gäller en annan beräkning. Kostnaden för sjuklön ersätts enligt olika procentsatser beroende på hur höga kostnader arbetsgivaren haft. Arbetsgivaren ska betala ut sjuklön till sina anställda precis som vanligt. Försäkringskassan ersätter sedan arbetsgivaren via skattekontot.

Läkarintyg

Om arbetstagarens första sjukdag är 1 november eller senare behöver Försäkringskassan ett läkarintyg från arbetstagaren från dag 15 i sjukperioden. Det gäller oavsett om personen är anställd, arbetssökande eller föräldraledig.

Om den första sjukdagen inträffar före den 1 november 2020 behöver den anställde inte ha läkarintyg förrän efter dag 21 när han eller hon ansöker om sjukpenning.

I vanliga fall behöver arbetstagaren lämna läkarintyg från dag 8 till sin arbetsgivare eller Försäkringskassan. Men det kravet har regeringen beslutat att tillfälligt ta bort. Detta gäller inte om arbetstagaren redan är deltidssjukskriven och blir sjukskriven i en högre omfattning. Då behöver arbetstagaren fortfarande ett läkarintyg från och med dag 8 i den nya ökade sjukskrivningen.

Uppskjuten vård och behandling

Regeringen har beslutat om att tillfälligt utöka möjligheterna att skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete efter dag 181 och dag 365 om planerad vård eller rehabilitering blir inställd eller skjuts upp på grund av orsaker som beror på coronapandemin. De tillfälliga bestämmelserna gällde från och med den 2 april till och med den 31 december 2020.

Arbetsskada

Covid-19 är en smittsam sjukdom som kan orsaka en arbetsskada. Om arbetstagaren har smittats av coronavirus i arbetet och fått sjukdomen covid-19 kan det vara en arbetsskada. Det gäller personer som arbetar vid en sjukvårdsinrättning eller i annat arbete där arbetstagaren behandlat, vårdat eller tagit hand om personer, djur eller material som är smittförande eller i ett laboratorium där coronaviruset hanteras.

Vård av barn

Om barn till arbetstagaren är sjukt eller är smittbärare kan den anställde få ersättning för vab om han eller hon måste vara hemma för att ta hand om sitt barn.

Arbetstagaren kan också få ersättning om det finns en konkret misstanke om att barnet sprider smitta. En konkret misstanke kan till exempel vara att en läkare eller en sjuksköterska har bedömt att barnet sprider smitta.

Arbetstagaren kan i skrivande stund inte få ersättning för vab om han eller hon håller sitt barn hemma i syfte att barnet inte ska bli smittad av andra.

Från och med den 25 april kan arbetstagaren få ersättning om förskolan eller skolan är stängd på grund av covid-19 fastän barnet inte är sjukt eller sprider smitta. Ersättningen blir cirka 90 procent av den ersättning den anställde brukar få om han eller hon vabbar när barnet är sjukt. Regeringen beslutade under 2020 om en tillfällig regeländring som skulle gälla som längst till 31 december 2020.

Arbetstagaren kan få ersättning för vab om huvudmannen beslutar om att barnets förskola/skola ska stängas.

Det gäller:

  • på smittskyddsläkares eller Folkhälsomyndighetens rekommendation eller

  • när verksamheten ligger i ett riskområde som Folkhälsomyndigheten har spärrat av eller

  • när verksamheten inte kan bedrivas på grund av att stora delar av personalen är sjuk.

Om arbetstagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program får han eller hon behålla sin ersättning i form av aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning om arbetstagaren måste vara hemma. När den anställde ansöker om sin ersättning anger han eller hon vård av barn i sin ansökan.

Korttidsarbete

I och med situationen med Covid-19 under år 2020 har reglerna om korttidsarbete delvis ändrats. Korttidsarbete eller korttidspermittering innebär att arbetstagaren arbetar en kortare tid än den ordinarie arbetstid som han eller hon vanligtvis arbetar. Den partiella arbetsbefrielsen införs med stöd av kollektivavtal eller avtal med merparten av de anställda. Arbetsgivaren kan få ett ekonomiskt stöd från staten för detta korttidsarbete. De nya reglerna om stöd vid korttidsarbete innebär att arbetstagarens lön blir något lägre än den ordinarie lönen samtidigt som arbetsgivarens lönekostnader minskar. Arbetsgivaren betalar ut det aktuella nedsatta lönebeloppet till arbetstagaren och får sedan stödet från Tillväxtverket. Stödet utgår därmed till arbetsgivaren och inte arbetstagaren. Arbetsgivaren tar beslut om både införande och avslut av korttidsarbete. För rätt till stöd vid korttidsarbete ska det finnas reglerat i tillämpligt kollektivavtal eller, om kollektivavtal saknas, ett avtal med minst 70 procent av arbetstagarna på den driftsenhet där korttidsarbete är tänkt att införas. De 70 procent av de anställda ska både godkänna och delta i korttidsarbetet. Vilka dessa arbetstagare är som ska erbjudas korttidsarbete avgörs av arbetsgivaren. Den avtalade arbetstids- och lönesänkningen ska vara densamma för alla deltagande arbetstagare på driftsenheten.

Stöd för korttidsarbete

Stöd kan lämnas till en arbetsgivare efter godkännande från Tillväxtverket. Ett sådant godkännande får bara lämnas om

  • arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter,

  • de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll,

  • de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas, och

  • arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.

Andra tillgängliga åtgärder kan enligt Tillväxtverket till exempel vara att arbetsgivaren genomför förändringar i skiftläggningen eller avslutar anställningar för de arbetstagare som inte är tillsvidareanställda och även avslutar engagemang med exempelvis uppdragstagare och inhyrd personal, allt i den mån det är rättsligt möjligt och det ej heller avser personer som bedöms vara verksamhetskritiska. I bedömningen ska alltså arbetsgivaren ta hänsyn till personens roll och funktion i verksamheten. Även uppdragstagare och inhyrd personal kan vara verksamhetskritiska och det finns inget generellt krav på att avsluta till exempel konsultavtal och inhyrd personal. Bedömningen får göras i varje enskilt fall utifrån förhållandena hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan beviljas stöd för högst sex kalendermånader i följd med möjlighet till förlängning om tre kalendermånader. Den sammanlagda tiden för stöd får inte överstiga 24 kalendermånader under en period av 36 kalendermånader. Stödet omfattar inte nyanställda utan endast de som var anställda under den så kallade jämförelsemånaden. Jämförelsemånaden är den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då regeringen föreskriver att stöd vid korttidsarbete ska lämnas eller, när Tillväxtverket fattat beslut om godkännande, den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då beslutet fattades. Under undantagsperioden år 2020 kan arbetsgivaren få stöd för både varslade och uppsagda arbetstagare. Om arbetsgivaren söker stöd för både varslad och uppsagd personal ska de inkluderas i avtalet på samma villkor som andra anställda. Enligt undantagsreglerna för 2020 är det möjligt att få stöd även under uppsägningstiden om personal man infört korttidsarbete för sägs upp. På samma sätt är det även möjligt att under 2020 införa korttidsarbete för redan uppsagd personal. Enligt de ordinarie reglerna kan dock stöd inte utges under uppsägningstid. Arbetsgivaren kan ändra korttidsarbetets omfattning. Det ska i sådana fall regleras i ett lokalt kollektivavtal, eller i avtal med de deltagande 70 procent av medarbetarna i de fall kollektivavtal saknas. Arbetsgivaren kan även återgå till ordinarie arbetstid. Ändringar i omfattningen kan påverka stödets storlek. Under permitteringen är arbetstagarna skyldiga att infinna sig på arbetsplatsen när arbetsgivaren beordrar detta. I övrigt förfogar de anställda fritt över ej arbetad tid, såvida inget annat är bestämt i lokala avtal som till exempel avseende kompetensutvecklande insatser eller bisysslor. Under korttidsarbetet får arbetsgivaren inte kräva att arbetstagaren arbetar mer än den avtalade tiden. Bidraget som arbetsgivaren erhåller avser stöd för avser kostnader som arbetsgivaren har för den minskade arbetstiden. Om arbetsgivaren utnyttjar systemet och låter arbetstagare arbeta mer tid än vad som avtalats kan det strida mot regelverket och arbetsgivaren kan då bli återbetalningsskyldig. Om det inträffat något oförutsett som gör att det krävs extra insatser kan dock permitteringen avbrytas för de aktuella personerna tillfälligt. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet som vanligt under arbetstiden. Arbetsgivare och arbetstagare kan avtala om korttidsarbete enligt en av de fasta nivåerna för arbetstidsminskning. De avtalade nivåerna behöver inte följas för varje månad. Arbetstidsminskningen får förläggas fritt under avtalsperioden så länge korttidsarbetet under hela avtalsperioden motsvarar avtalad nivå. Genom kollektivavtal kan man avtala om hur arbetstidsminskningen ska förläggas. Arbetstidslagens bestämmelser om att arbetsgivaren ska lämna arbetstagaren besked om förändringar i arbetstidens ordinarie förläggning gäller, om inte något av lagens undantag är tillämpliga eller annat överenskommits i kollektivavtal. Notera att riksdagen den 27 maj 2020 röstade ja till regeringens förslag om att förstärka systemet ytterligare så att arbetstiden kunde minskas med upp till 80 procent i maj, juni och juli 2020.