Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Ledighet

Ett anställningsavtal innebär i korthet att arbetstagaren ska utföra ett arbete åt arbetsgivaren som ska betala arbetstagaren en ersättning för arbetsinsatsen. Avtalet reglerar således en prestation och en motprestation.

Arbetstagaren har i flera situationer rätt att vara ledig från arbetet, dvs. avstå från att utföra sin prestation enligt anställningsavtalet, utan att detta betyder att han bryter mot avtalet. Anställningen består under ledigheten och utgångspunkten för båda parter är att arbetstagaren ska återgå i arbete igen hos arbetsgivaren efter ledigheten.

Rättsläget är annorlunda om arbetstagaren är ledig utan att ha rätt till det, alltså en olovlig ledighet. Detta utgör ett brott mot anställningsavtalet och kan under vissa förutsättningar utgöra saklig grund för uppsägning.

När det gäller den lovliga frånvaron kan rätten till ledighet ha olika grunder. Sålunda kan ledigheten grundas på lag, kollektivavtal, enskild överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller ett ensidigt beslut av arbetsgivaren.

Lagstadgade ledigheter

Det finns ett förhållandevis stort antal situationer när en arbetstagare har rätt att vara ledig från arbetet på grund av en lagregel. Ledighetslagstiftningen har kommit att bli både svåröverskådlig och omfattande. Utmärkande för denna lagstiftning är att olika lagar har tillkommit vid olika tidpunkter och innehåller olika lösningar på likartade problem. Det har genomförts utredningar i syfte att förenkla ledighetslagstiftningen, dock utan att det lett till något resultat.

Rätten till föräldraledighet har sin bakgrund i en lag från 1940-talet som förbjöd arbetsgivaren att säga upp en kvinna på grund av havandeskap. Den nu gällande föräldraledighetslagen har ändrats vid flera tillfällen, delvis mot bakgrund i lagstiftningen om rätt till föräldrapenning.

Lagen om rätt till ledighet för utbildning ger anställda rätt till studieledighet. En särskild lag ger invandrare rätt att vara lediga från arbetet för att delta i svenskundervisning för invandrare, sfi.

Fackliga förtroendemän har rätt att vara lediga från arbetet för att arbeta fackligt, i stor utsträckning med betalning från arbetsgivaren. Semesterlagen ger arbetstagare rätt till 25 dagars semester varje semesterår, normalt med semesterlön.

Slutligen kan här nämnas rätt till ledighet av trängande familjeskäl samt rätt att vara ledig för att bedriva näringsverksamhet.

Vidare kan nämnas att anställda med olika former av politiska uppdrag har en lagreglerad rätt att vara ledig för dessa uppdrag. Offentligt anställda har en särskild förordning om tjänsteledighet som innehåller regler för olika former av ledighet. Under uppsägningstiden har en uppsagd arbetstagare rätt att vara ledig med bibehållna anställningsförmåner för att söka nytt arbete och medbestämmandelagen anger att anställda som har utsetts att företräda sin fackliga organisation vid förhandlingar med arbetsgivaren enligt lagen har rätt till skälig ledighet för att delta i förhandlingen.

Ledighet enligt kollektivavtal

Kollektivavtalen innehåller en mångfald av ledighetsformer. Ett exempel är permission, som innebär en rätt till kortare ledighet för olika ändamål med bibehållen lön. Kompensationsledighet vid övertidsarbete samt olika former av arbetstidsförkortning och rätt till vissa i avtalen angivna lediga dagar är andra exempel på kollektivavtalsreglerade ledigheter.

Det förekommer också att det i kollektivavtalen finns regler som på olika sätt kompletterar regler i de olika ledighetslagarna. Dessa lagar är i vissa delar dispositiva, dvs. de kan ersättas av regler i kollektivavtal, normalt endast på central nivå. Avvikelserna gäller oftast formalia i samband med ledighet, exempelvis tidsfrister och former för att ansöka om ledighet.

Enskild överenskommelse

Utöver de former av ledighet som regleras i lag eller kollektivavtal kan naturligtvis arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren sinsemellan komma överens om att arbetstagaren har rätt att vara ledig för vilket ändamål som helst.

Eftersom det inte finns någon lag eller kollektivavtal som reglerar ledigheten bör parterna tänka igenom och eventuellt skriftligen reglera olika frågor som brukar vara förknippade med en ledighet. Det kan exempelvis gälla frågan om den anställde ska ha rätt att avbryta ledigheten i förväg och återuppta arbetet. Likaså kanske parterna bör diskutera om arbetsgivaren ska kunna tillfälligt avbryta ledigheten, om oförutsedda händelser i verksamheten skulle kräva det. Vid kortare ledigheter, för några timmar eller några dagar, uppkommer dock normalt inte något behov av att diskutera sådana frågor.

De former av ledighet som regleras i lagstiftningen är normalt av tvingande karaktär. Detta betyder att arbetsgivaren och arbetstagaren inte med rättsligt bindande verkan kan avtala om inskränkningar i den rätt till ledighet som lagen i fråga ger den anställde.

Ensidigt beslut

Slutligen kan arbetsgivaren ensidigt, dvs. utan att vara skyldig till det enligt lag, kollektivavtal eller enskilt avtal med en anställd, medge ledighet i olika situationer. Som exempel kan nämnas rätt att vara ledig s.k. klämdagar eller rätt att gå hem några timmar tidigare på fredagar eller liknande.

Ibland kan det uppstå osäkerhet huruvida en viss ledighet utgör en avtalad förmån, som alltså grundas på det enskilda anställningsavtalet, eller en ensidigt utgiven förmån. I det senare fallet, men inte i det förra, har arbetsgivaren rätt att utan vidare dra in ledighetsförmånen.

Frågan om en viss ledighet är en avtalad förmån eller ensidigt utgiven sådan kan inte besvaras generellt. En bedömning måste göras i varje enskild situation. Det förhållandet att ledigheten anges i anställningsavtalet kan, men behöver inte, betyda att det är en avtalad förmån. En del av vad som står i ett anställningsavtal är ren upplysning utan rättsligt bindande verkan.

Vikariat

Vid åtminstone längre ledigheter behöver arbetsgivaren vanligen en ersättare för den ledige. Anställningsskyddslagen tillåter för sådana situationer att arbetsgivaren anställer en vikarie.

Av ett vikariatsavtal ska det framgå att det är ett vikariat, vem som ska ersättas samt hur länge vikariatet ska pågå. Normalt bestäms vikariatet för en relativt bestämd tid, dvs. längden på vikariatet görs beroende av när den ordinarie återgår i tjänst även om detta sker i förtid.

Så kallade rullande vikariat är i och för sig tillåtna. Med rullande vikariat menas att en person får upprepade vikariat hos en och samma arbetsgivare. Det finns dock en gräns för hur långa, eller hur många, vikariat en person kan ha hos en arbetsgivare. Om personen har haft vikariatsanställningar hos arbetsgivaren som sammanlagt uppgår till mer än två år under den senaste femårsperioden övergår anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...