Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Närståendevård

En anställd har under vissa förutsättningar rätt till ledighet från sitt arbete och rätt till ersättning från Försäkringskassan för att vårda en svårt sjuk närstående.

Det krävs att vården ges här i landet och att den sjuke omfattas av socialförsäkringslagen. Ersättningen är en s.k. arbetsbaserad försäkring, vilket betyder att den anställde som vårdar den sjuke måste arbeta i Sverige för att kunna erhålla ersättning.

Närstående

Med närstående menas inte bara anhöriga. Begreppet innefattar var och en som har nära personliga relationer med den sjuke. Den som är beredd att avstå från förvärvsarbete för att vårda den sjuke har genom detta visat att han eller hon har nära personliga relationer med den sjuke.

Svårt sjuk

Med vård av svårt sjuk avses vård i livets slutskede. Men även den som behöver vård och stöd i en hastigt uppkommen situation, såsom hjärnblödning eller hjärtinfarkt, anses svårt sjuk i lagens mening. Till svåra sjukdomstillstånd räknas också tillstånd som medfört ett omedelbart överhängande livshot eller ett allvarligt överlevnadshot på någon tids sikt. Som exempel kan anges olika former av cancer i ett sent skede av sjukdomen.

Vården av den sjuke kan ske i hemmet, på sjukhus eller annan sjukvårdsinrättning.

Ersättningen

Ersättningen från Försäkringskassan utges med ett belopp som motsvarar arbetstagarens sjukpenning och utges under förutsättning att arbetstagaren avstår från förvärvsarbete för att vårda den sjuke. Ersättningen utges sammanlagt under högst 60 dagar under den vårdades livstid utom i vissa fall då den som vårdas har smittats av hiv (humant immunbristvirus) då ersättning utges under sammanlagt högst 240 dagar.

Den tid under vilken ersättning längst kan utges är således knuten till den sjuke och inte till arbetstagaren som utnyttjar sin rätt till ersättning och ledighet. Antalet dagar kan delas mellan fler arbetstagare.

Arbetstagaren ska göra en skriftlig ansökan om ersättning hos Försäkringskassan. Till ansökan ska bifogas ett läkarintyg som utvisar den sjukes sjukdomstillstånd. Det ska också framgå att den sjuke har gett sitt samtycke till vården.

Ersättningen kan tas ut som hel, halv eller en fjärdedels ersättning beroende på om arbetstagaren är helt ledig eller arbetar högst hälften respektive högst tre fjärdedelar av den tid han skulle ha arbetat om han inte vårdat den sjuke. Vid beräkning av antalet dagar med rätt till ersättning anses två dagar med halv eller fyra dagar med fjärdedels ersättning som en dag.

Om någon vårdar mer än en person under samma tid berättigar det inte till ytterligare ersättning. Ersättning kan heller inte utges till flera vårdare för samma tid.

Ledigheten

Enligt lagen har en arbetstagare rätt till ledighet från sitt arbete under tid, och i den omfattning, han eller hon uppbär ersättning för närståendevård.

Denna rätt till ledighet är tvingande till arbetstagarens förmån. Detta innebär att avtal som upphäver eller inskränker en arbetstagares rätt till ledighet enligt lagen är ogiltiga. Avtal som ger arbetstagaren bättre förmåner än lagen är dock tillåtna.

En arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet ska så snart som möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Om det är möjligt ska arbetstagaren i samband med underrättelsen tala om hur länge han eller hon avser att vara ledig.

Arbetstagare får avbryta en påbörjad ledighet och återuppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten.

Steglös avräkning

Arbetstagare som har rätt till sjukersättning och arbetar enligt ett system med så kallad steglös avräkning har rätt till ledighet enligt både föräldraledighetslagen och lagen om ersättning och ledighet för närståendevård även om han eller hon inte har rätt till tillfällig föräldrapenning eller ersättning vid närståendevård. Arbetstagaren saknar med andra ord rätt till föräldrapenning och ersättning vid närståendevård om han eller hon arbetar under det systemet, men har rätt till frånvaro från sitt arbete.

Systemet med steglös avräkning från sjukersättning av inkomst som arbetstagaren förvärvar i arbete finns för att underlätta återgång till arbetet. Beroende på vilken grad arbetstagaren uppbär sjukersättning med, får han eller hon olika fribelopp som denne får förtjäna lön för utfört arbete inom, innan den steglösa avräkningen börjar, med 50 % av all intjänad lön över fribeloppet per år. Fribeloppen är olika beroende på vilken grad av sjukersättning som den försäkrade uppbär, där fribeloppet ökar ju lägre grad av sjukersättning personen uppbär.

Reglerna om steglös avräkning började gälla den 1 januari 2009 och omfattar endast personer som har icke tidsbegränsad sjukersättning vilken beslutats om före den 1 juli 2008. Den som arbetar under det systemet har ej heller rätt till sjukersättning.

Uppsägning, avsked m.m.

Uppsägning eller avsked är förbjudet om åtgärden vidtas enbart på grund av att arbetstagaren begär eller tar ledigt med stöd av lagen. Sker detta ska uppsägningen eller avskedandet förklaras ogiltigt av domstol om arbetstagaren för talan om detta. Om uppsägningen eller avskedandet däremot vidtas av andra skäl än ledigheten gäller samma regler som för övriga arbetstagare som är i tjänst.

Arbetstagare som begär eller tar ledigt med stöd av lagen får inte ges annan försämring av anställningsförmåner eller arbetsvillkor än sådana som är en nödvändig följd av ledigheten. Arbetstagaren får heller inte omplaceras i annan mån än som är nödvändigt på grund av ledigheten.

Om någon väcker talan mot arbetsgivaren på grund av att han eller hon blivit uppsagd eller avskedad i strid mot lagen gäller vissa regler i anställningsskyddslagen (34 och 35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39-42 §§ samt 43 § första stycket andra meningen och andra stycket) för sådana mål. Gäller talan vid domstol något annat som grundas på lagen ska vissa regler (64-66 och 68 §§) i medbestämmandelagen tillämpas. De angivna lagreglerna innehåller bl.a. viktiga regler om preskription.

Skadestånd

En arbetsgivare som bryter mot lagen om ersättning och ledighet för närståendevård ska betala skadestånd till arbetstagaren, såväl för den kränkning som arbetsgivarens lagbrott innebär som för eventuell ekonomisk förlust som arbetstagaren lider.

Tänk på

Enligt lagen har arbetstagaren inte rätt till lön från arbetsgivaren. Däremot utgör ledigheten semesterlönegrundande frånvaro i högst 45 dagar under intjänandeåret.