Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Nattarbete

Arbete på natten är mer påfrestande för kroppen än arbete på dagen. I syfte att skydda arbetstagares hälsa mot alltför mycket nattarbete finns därför bestämmelser i arbetstidslagen som begränsar uttag av arbete på natten. Dessa regler har införts i lagen för att uppfylla kraven i EU:s arbetstidsdirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden).

Definition

Med nattarbetande avses den som regelbundet arbetar nattetid, dvs. den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt, eller som troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt.

Med natt avses perioden mellan klockan 22 och klockan 06.

Uttag av nattarbete kan normalt ske enligt en genomsnittberäkning. I vissa fall får dock någon genomsnittsberäkning inte göras.

Nattarbete med genomsnittsberäkning

Enligt dessa bestämmelser får arbetstiden för en nattarbetande under varje period om 24 timmar inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader.

Bestämmelsen innebär, precis som 48-timmarsregeln som anger den totala arbetstiden, ett tak för den sammanlagda arbetstiden som kan tas ut under beräkningsperioden.

Arbetstidsdirektivet föreskriver i fråga om genomsnittsberäkningen att om veckovilan på minst 24 timmar faller inom den beräkningsperiod som fastställts ska den inte inkluderas vid beräkningen av genomsnittet. Beräkningsperioden om högst fyra månader kan innefatta ett antal hela veckor, och därutöver, beroende på att antalet dygn per månad varierar, ett varierande antal överskjutande dygn. Arbetstidslagens reglering innebär att, för att det maximala antalet timmar som kan tas ut med stöd av nattarbetsregeln inte ska överstiga den absoluta gräns som gäller enligt 48-timmarsregeln, dessa överskjutande dygn beaktas på så sätt att 24 timmar räknas av från beräkningsperioden för varje påbörjad period om sju dagar.

Ett exempel kan belysa avräkningsregeln: Perioden januari - april omfattar 120 dagar eller drygt 17 veckor (dvs. 18 påbörjade perioder om 7 dagar). Det totala arbetstidsmåttet är (120 x 8) - (18 x 8) = 816 timmar. Nästa period maj - augusti omfattar 123 dagar vilket innebär att arbetstidstaket uppgår till (123-18) x 8, eller 840 timmar. Den sista perioden september - december omfattar 122 dagar, vilket medför ett tak om (122-18) x 8, eller 832 timmar.

Semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat ska likställas med fullgjord arbetstid.

Nattarbete utan genomsnittsberäkning

Beträffande visst nattarbete får någon genomsnittsberäkning inte göras. Detta betyder att gränsen är åtta timmar under varje period om 24 timmar som arbetstagaren utför arbete under natt.

Denna speciella regel gäller för nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning. Vilka arbeten som avses framgår inte av lagen men kan fastställas i kollektivavtal.

Avvikelse från regeln får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet.

Nattarbetsförbud

Vid sidan av de ovan angivna reglerna om nattarbete finns i arbetstidslagen ett principiellt nattarbetsförbud som innebär att arbete som huvudregel inte får utföras mellan midnatt och 05. Möjligheter till undantag finns enligt en regel i lagen, till följd av kollektivavtal eller efter dispens av Arbetsmiljöverket.

Undantag

Det finns alltså ett förbud mot nattarbete i 13 § arbetstidslagen. Av paragrafens andra stycke följer att i den dygnsvila som alla arbetstagare har rätt till ska timmarna mellan midnatt och klockan 05 ingå. Det finns dock tre möjligheter att göra undantag från förbudet. Det finns dels det s.k. direktundantaget. Bland annat får avvikelser från förbudet utan krav på tillstånd eller kollektivavtal göras om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas mellan midnatt och klockan 05.

Dessutom får avvikelser göras genom kollektivavtal. För annat än kortvariga avvikelser krävs medverkan av central arbetstagarorganisation. Avvikelser för en tid om högst en månad får ske genom medverkan av lokal arbetstagarorganisation. (Notera dock regeln om den s.k. EU-spärren, under rubriken ”Avvikelse” nedan.)

I avsaknad av kollektivavtal får Arbetsmiljöverket medge avvikelse från nattarbetsförbudet endast om det finns särskilda skäl.

Avvikelse

Avvikelse från reglerna om nattarbete kan ske genom kollektivavtal som träffats eller godkänts på central nivå eller efter dispens av Arbetsmiljöverket. Kollektivavtalsparterna och Arbetsmiljöverket måste iaktta EU-spärren, som innebär att sämre skydd i arbetstidshänseende inte får förekomma än vad som följer av det ovan nämnda EU-direktivet om arbetstidens förläggning.

Tänk på

Många kollektivavtal har speciella regler om arbetstid. Arbetsgivare och arbetstagare bör därför alltid kontrollera i kollektivavtalet om det där finns arbetstidsregler som avviker från lagens. Finns sådana avvikande regler gäller dessa i stället för lagens bestämmelser.

Lagrum

13 § andra stycket och 13 a § arbetstidslagen (1982:673)