Med föreningsrätt menas en rätt för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation, att utnyttja medlemskapet i en sådan organisation och att verka för en sådan organisation eller för att en sådan organisation bildas. Detta brukar kallas den positiva föreningsrätten och regleras i medbestämmandelagen.
Den motsatta situationen, dvs. rätten att stå utanför den organiserade arbetsmarknaden, har kommit att tilldra sig allt större uppmärksamhet under senare tid. Denna sida av föreningsrätten brukar kal-las för den negativa föreningsrätten.
Medbestämmandelagen innehåller inget skydd för den negativa föreningsrätten. Ett visst skydd finns dock i artikel 11 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (europakonventionen).
Rättspraxis
Det får dock sägas vara oklart hur omfattande detta skydd är. I en dom år 1996 förklarade Europadomstolen att stridsåtgärder riktade mot en oorganiserad arbetsgivare i syfte att tvinga denne att skriva på ett kollektivavtal inte utgjorde brott mot den negativa föreningsrätten enligt konventionen (det s.k. Gustafsson-målet). En annan fråga som tilldragit sig uppmärksamhet är skyldigheten för oorganiserade arbetstagare att tvingas acceptera löneavdrag motsvarande granskningsarvode som tillfaller den etablerade, avtalsbundna arbetstagarorganisationen.