Semesterlagen reglerar rätten till semester, dvs. semesterledighet och semesterlön. En utgångspunkt i lagen är att semesterlönen måste tjänas in, till skillnad från ledigheten. Arbetstagaren tjänar in semesterlönen genom anställning hos arbetsgivaren året före det år då semestern tas ut.
Huvudregeln är att semesterlönen tjänas in endast under sådan tid av anställningen för vilken arbetstagaren får lön av arbetsgivaren. Obetald ledighet grundar därför normalt inte rätt till semesterlön.
Emellertid finns det vissa former av obetald ledighet som ansetts vara så speciella att frånvaron ska medföra rätt till semesterlön. Lagen talar om semesterlönegrundande frånvaro. Med semesterlönegrundande frånvaro menas således vissa former av frånvaro som räknas som avlönad tid i semesterhänseende och som följaktligen ger rätt till semesterlön.
Lagen anger vilka former av frånvaro som är semesterlönegrundande samt hur många dagars frånvaro som är semesterlönegrundande för de olika frånvaroanledningarna. Som semesterlönegrundande frånvaro räknas följande.
Ledighet på grund av sjukdom, under högst 180 dagar under intjänandeåret. Denna begränsning gäller dock inte om frånvaron beror på arbetsskada.
Ledighet enligt föräldraledighetslagen, dels under tid för vilken graviditetspenning utges, dels under tid för vilken föräldrapenning utges i anledning av barns födelse eller adoption, i den mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbarnsbörd sammanlagt, inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges.
Ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren är berättigad till smittbärarersättning enligt 46 kap. socialförsäkringsbalken, under högst 180 dagar under intjänandeåret.
Ledighet för utbildning (studieledighet), som inte medför rätt till semesterlön enligt någon annan lag, om arbetstagaren får ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) eller om utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor, under högst 180 dagar under intjänandeåret.
Ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repetitionsutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar.
Ledighet enligt lagen om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare.
Ledighet enligt lagen om ersättning och ledighet för närståendevård, under högst 45 dagar under intjänandeåret.
Frånvaro som beror på sjukdom eller arbetsskada är inte semesterlönegrundande hur länge som helst. Om arbetstagaren har varit frånvarande från arbetet av något av dessa skäl utan längre avbrott i frånvaron än fjorton dagar i en följd under ett helt intjänandeår, ger frånvaro som infaller därefter inte rätt till semesterlön.