Rätt Arbetsrätt 2020 – Louise D'Oliwa & Stefan Flemström

Skadestånd

Definition

Ett skadestånd är en summa pengar som ska ersätta liden skada hos en arbetstagare eller arbetsgivare. Skadeståndet storlek kan bestämmas av en domstol i en dom. Parterna i en tvist kan dock själva enas om en lösning på tvisten och då komma överens om skadeståndets storlek.

Inom arbetsrätten finns två sorters skadestånd, allmänt och ekonomiskt skadestånd. Skadestånd är den vanligaste påföljden om någon bryter mot skyldigheter inom arbetsrätten. En annan vanlig påföljd är ogiltighet.

I diskrimineringslagen finns en annan ersättning för kränkning, diskrimineringsersättning som i mångt och mycket liknar skadestånd.

Allmänt skadestånd

Med allmänt skadestånd menas en ersättning i pengar som kompensation för en kränkning som någon lidit på grund av att någon annan begått ett lag- eller kollektivavtalsbrott. Ett annat uttryck, som används inom skadeståndsrätten, är ideellt skadestånd. Under senare tid har också uttrycket kränkningsskadestånd blivit vanligt.

Syftet med ett allmänt skadestånd är dels att avskräcka parter från att bryta mot regler och dels att kompensera för en kränkning som uppstått på grund av ett sådant brott.

För att en domstol ska kunna döma ut allmänt skadestånd krävs att det finns en lagregel som anger att allmänt skadestånd kan utdömas som påföljd för det aktuella lagbrottet. I de flesta arbetsrättsliga lagar finns en sådan regel. Som exempel kan anges anställningsskyddslagen, som i 38 § bl.a. anger att en arbetsgivare som bryter mot lagen ska betala ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär. Finns ingen sådan lagregel kan allmänt skadestånd inte utdömas.

Medbestämmandelagen säger att vid brott mot lagens regler eller mot kollektivavtal ska såväl allmänt som ekonomiskt skadestånd utgå.

Ofta anger de arbetsrättsliga lagarna att ett allmänt skadestånd kan jämkas (dvs. minskas) eller helt falla bort om omständigheterna talar för det. En domstol kan exempelvis komma fram till att en uppsägning av en arbetstagare inte varit sakligt grundad men, när det gäller att bestämma storleken på det allmänna skadeståndet, kanske domstolen konstaterar att arbetstagaren genom sitt agerande framkallat den situation som ledde till uppsägningen och därför jämkar det allmänna skadeståndet. En arbetsgivare som brutit mot ett kollektivavtal har kanske gjort det på grund av en ursäktlig felbedömning, vilket kan verka jämkande på det allmänna skadeståndet.

Ett allmänt skadestånd är inte avdragsgillt i arbetsgivarens rörelsedeklaration men beskattas trots detta som inkomst hos en arbetstagare som tilldömts ett sådant skadestånd.

Rättspraxis

AD 2016 nr 41. En arbetstagare sades upp från sin anställning på grund av arbetsbrist, trots att det vid uppsägningstillfället fanns andra lediga befattningar som arbetstagaren var kvalificerad för. Parterna var ense om att uppsägningen inte var sakligt grundad eftersom arbetsgivaren inte fullgjort sin omplaceringsskyldighet. Tvisten avsåg storleken på det allmänna skadestånd som ska utgå till arbetstagaren.

En arbetsgivare som bryter mot anställningsskyddslagen ska, enligt 38 § samma lag, betala inte bara lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan ha rätt till, utan även ersättning för skada som uppkommer. Sådant skadestånd kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer, dvs. ekonomiskt skadestånd, och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär, s.k. allmänt skadestånd.

Det allmänna skadeståndet vid fall av uppsägning utan saklig grund har på senare år brukat bestämmas till omkring 75 000 kr. I praxis finns exempel på att skadeståndet har satts lågt eller uteblivit i fall där arbetstagaren själv har medverkat till den situation som ledde till uppsägningen. I praxis finns också exempel på motsatt situation där ett högre belopp än vad som är normalt har dömts ut.

Arbetsdomstolen ansåg att ett allmänt skadestånd om 75 000 kr var skäligt med hänsyn till den kränkning som arbetstagaren utsattes för.

Ekonomiskt skadestånd

Ett ekonomiskt skadestånd ska ersätta den drabbade för en ekonomisk förlust som en motparts felaktiga beteende orsakat denne. Ett sådant skadestånd har således ett utpräglat reparativt syfte.

Ett exempel är om en uppsägning underkänts av en domstol och den f.d. anställde således går miste om lön för tiden efter anställningens upphörande. Arbetsgivaren kan då dömas att betala ekonomiskt skadestånd motsvarande den förlorade arbetsinkomsten.

Anställningsskyddslagen innehåller en takregel (38 och 39 §§) för hur stort ett ekonomiskt skadestånd motsvarande utebliven lön efter anställningens upphörande kan bli. Maximalt skadestånd är beroende av anställningstidens längd och varierar normalt mellan 16 och 32 månadslöner.

På samma sätt kan en arbetsgivare, som tillämpat en betalningsregel i ett kollektivavtal på ett felaktigt sätt, dömas att betala ekonomiskt skadestånd motsvarande arbetstagarens ekonomiska förlust.

Det förekommer ytterst sällan att en domstol jämkar ett ekonomiskt skadestånd. Huvudregeln är således att jämkning av ett sådant skadestånd inte ska ske. Ett exempel där Arbetsdomstolen har jämkat ett ekonomiskt skadestånd är om en felaktigt uppsagd arbetstagare inte anstränger sig att minska skadan genom att vara tillräckligt aktiv för att skaffa sig ett nytt arbete.

Hos en arbetstagare som tilldöms ett ekonomiskt skadestånd ska detta beskattas som lön och skadeståndet ska i skatte- och avgiftshänseende betraktas som lön hos den utbetalande arbetsgivaren. Detta betyder bl.a. att skadeståndet är avdragsgillt i arbetsgivarens rörelsedeklaration.

Rättspraxis

AD 2016 nr 27. En lärare vid ett universitet har haft en tidsbegränsad anställning enligt högskoleförordningen. Universitetet har ansetts skyldigt att lämna besked om att läraren inte kommer att få fortsatt anställning på sätt som anges i 15 § anställningsskyddslagen, samt varsla arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation på sätt som anges i 30 a § anställningsskyddslagen.

Arbetsdomstolen fann att en arbetsgivare, som är myndighet under regeringen, är skyldig att lämna en arbetstagare som är anställd enligt 4 kap. 10 § högskoleförordningen besked på det sätt som anges i 15 § anställningsskyddslagen, samt varsla arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation på det sätt som anges i 30 a § anställningsskyddslagen. Om arbetsgivaren inte gör detta, är arbetsgivaren skyldig att betala skadestånd enligt 38 § anställningsskyddslagen.

Genom att inte lämna läraren besked och inte varsla förbundet har skadeståndsskyldighet uppkommit för staten. Arbetsdomstolen finner att skäligt belopp för underlåtenhet att meddela underrättelse respektive varsel uppgår till 15 000 kr.

Uppsägning på grund av arbetsbrist

Rättspraxis

AD 2016 nr 15. En högskola har sagt upp två lektorer i sociologi på grund av arbetsbrist. Samtidigt har det vid högskolan funnits två lediga lektorat i ämnet omvårdnad/vårdvetenskap. Fråga om arbetstagarna har haft tillräckliga kvalifikationer för de lediga befattningarna.

Arbetsdomstolen fann att det var utrett att arbetstagarna inte har sådana akademiska kvalifikationer som kan jämställas med en doktorsexamen inom omvårdnad/vårdvetenskap. Att arbetstagarna saknade doktorsexamen inom omvårdnad/vårdvetenskap eller akademiska kvalifikationer som kunde jämställas med en sådan examen innebar enligt Arbetsdomstolens mening att de inte uppfyllde grundläggande allmänna kvalifikationer för befattningarna. Kvalifikationerna kunde inte uppfyllas genom t.ex. allmän akademisk och pedagogisk skicklighet och lång akademisk erfarenhet.

Arbetsdomstolens slutsats var att arbetstagarna trots sina akademiska meriter, inte hade tillräckliga kvalifikationer för de lediga befattningarna som lektor i omvårdnad/vårdvetenskap.

Lagrum

54 § medbestämmandelagen (1976:580)

38 och 39 §§ anställningsskyddslagen (1982:80)

diskrimineringslagen (2008:567)

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%