Rätt Arbetsrätt 2021 – Louise D'Oliwa och Stefan Flemström

Vikt

I vissa fall kan en persons vikt vara av betydelse för anställningen. Så kan till exempel vara fallet om det rör sig om arbete i trånga utrymmen, om vikten sammanfaller med stor kroppsvolym och/eller med minskad rörlighet (så behöver inte alltid vara fallet). Tung vikt kan även komma av att en person är hårt tränad och har stor muskelmassa, och då även kan vara väldigt rörlig och smidig.

Offentlig anställning

Arbetsgivare inom offentlig verksamhet ska vara sakliga vid bedömningen om vilka sökande till en tjänst som är lämpliga. Statliga arbetsgivare ska enbart ta hänsyn till förtjänst och skicklighet, och kommuner och regioner ska beakta regeringsformens stadgande om iakttagande av saklighet (och även opartiskhet) vid myndighetsutövning, vilket det är när beslut fattas om tillsättande av tjänst och om avslag av ansökan om tjänst.

Varken offentliga eller privata arbetsgivare får naturligtvis agera diskriminerande. Privata arbetsgivare har dock en vidare möjlighet att fästa avseende vid helt andra faktorer vid ett anställningsförfarande. Även om det kan framstå som självklart att utbildning och erfarenhet borde vara avgörande, kan även andra aspekter få betydelse. En sådan aspekt kan vara vikt. Att ha en viss vikt är ännu ingen diskrimineringsgrund och det står således en privat arbetsgivare fritt att välja en sökande som väger lite eller mycket. En persons vikt kan därför få betydelse i själva rekryteringsförfarandet men torde inte kunna vara grund för uppsägning för en redan anställd person; åtminstone inte i normalfallet.

Rättspraxis

Frågan om viss vikt är avgörande för att kunna behålla en viss typ av anställning är ännu inte prövad av Arbetsdomstolen. Möjligen kan vikten spela sådan viktig roll för arbetsgivare som har skådespelare eller modeller eller liknande yrkesgrupper anställda, det vill säga yrken där utseendet utgör en viktig eller till och med avgörande yrkesegenskap. Det är dock inte alltid som en persons vikt återspeglas i utseendet, i allt fall inte med arbetskläder påtagna.

För vissa tjänster kan en god hälsa eller en normal vikt vara en förutsättning för anställning. Så skulle till exempel möjligen kunna vara fallet avseende arbetstagare som marknadsför och säljer hälsokost och bantningskurer, eller arbetar på ett träningsinstitut. Men frågan är som sagt rättsligt oprövad.

Övervikt innebär att en person väger så mycket så att det är ohälsosamt. Om övervikten är kraftig kallas det fetma. Frågan om övervikt/fetma kan utgöra diskriminering har behandlats i ett mål från Arbetsdomstolen, AD 2018 nr 11.

Målet rörde en arbetstagare tillika arbetssökande som sökte en grundutbildning till kriminalvårdare. Under utbildningen skulle kursdeltagarna även vara tidsbegränsat anställda som kriminalvårdare. Arbetstagaren hade tidigare haft flera tidsbegränsade anställningar som kriminalvårdare. Han ansökte om att komma med i utbildningen men fick beskedet att han inte antagits. Arbetstagaren var vid tiden kraftigt överviktig. Frågan i målet var om arbetstagaren utsatts för diskriminering då han nekades plats på grundutbildningen till kriminalvårdare. Frågan var också om arbetsgivaren felaktigt förmodat att hans övervikt/fetma inneburit en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen och om beslutet att neka honom utbildningsplats haft något samband med hans fetma.

Arbetstagarorganisationen ansåg att kriminalvården utsatt arbetstagaren för diskriminering och ansåg att arbetstagaren var i en jämförbar situation med de övriga sökande som antagits till utbildningen. Arbetstagaren var visserligen kraftigt överviktig men han hade ingen funktionsnedsättning. Missgynnandet hade enligt förbundet dock haft samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning. Arbetsgivaren hade som skäl för beslutet att neka honom en utbildningsplats att den övervikt han hade medförde att han inte kunde klara av en del av utbildningen.

Kriminalvården uttalande att arbetstagaren inte skulle klara av det fysiska utbildningsmomentet på grund av hans övervikt. Kommentaren fälldes i samband med att arbetstagaren fick beskedet att inte anta honom till utbildningen. Arbetsdomstolen kom fram till att Kriminalvården antagit att hans fetma innebar en begränsning av hans fysiska funktionsförmåga. Därför ansågs Kriminalvården felaktigt ha förmodat att arbetstagaren hade en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. Arbetsdomstolen kom dock fram till att de personer som antagits till utbildningen var bättre meriterade än arbetstagaren och därför förelåg inget samband mellan arbetstagarens förmodade funktionsnedsättning och beslutet att neka honom utbildningsplatsen. Diskriminering förelåg därför inte.

Tänk på

Om en arbetssökandes eller anställds vikt beror på, eller utgör, en funktionsnedsättning så kan beslutet att inte anställa eller att säga upp personen eller att inte befordra eller på annat sätt negativt särbehandla honom eller henne angripas utifrån diskrimineringslagens förbud för arbetsgivare att diskriminera personer på denna grund.

Fetma kan anses vara en funktionsnedsättning om den begränsning som fetman medför varar under en lång tid. För diskriminering krävs ett samband mellan missgynnandet och någon av de sju diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen.

Lagrum

diskrimineringslagen (2008:567)

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...