Rätt Bolagsrätt 2021 – Robert Sevenius

Aktieägare

Definition

En aktieägare är en fysisk eller juridisk person som äger en eller flera aktier i ett aktiebolag. Det är möjligt, men inte vanligt, att bolaget bara har en enda aktieägare och en enda aktie.

I vissa utländska rättsordningar används istället uttrycket aktieinnehavare (shareholders), vilket betonar att aktieägarna inte är ägare till bolaget som sådant utan bara innehar vissa rättigheter gentemot till aktiebolaget. Samma förhållande gäller i Sverige.

Tänk på

Aktieägarna äger aktierna i bolaget, de äger inte bolaget, dess tillgångar eller verksamhet. Aktieägaren och bolaget är två olika subjekt (jfr Juridisk person). Inte ens en aktieägare som har samtliga aktier har rätt att fritt förfoga över bolagets tillgångar. En aktieägare måste alltid ta hänsyn till bland annat aktiebolagslagens regler i sina förbindelser med bolaget.

Vem kan vara aktieägare?

Både fysiska och juridiska personer kan vara aktieägare. Aktieägare kan vara medborgare eller registrerade i vilket land som helst. Förr i tiden fanns dock så kallade Bundna aktier, vilka endast kunde ägas av svenska medborgare. Det råder inga särskilda kvalifikationsgrunder för att vara aktieägare. En aktieägare kan till exempel vara under 18 år, ha näringsförbud eller vara underställd god man. Om en aktieägare däremot ska inta en position som funktionär i bolaget, till exempel verkställande direktör, krävs att normala kriterier för rättslig handlingsförmåga är uppfyllda. Därför kan inte någon som är underårig, har förvaltare enligt föräldrabalken, är satt i konkurs eller har näringsförbud delta i bolagsstyrningen.

Hur blir man aktieägare?

Aktieägarna väljs inte som bolagsfunktionärer av någon part. Aktieägarna väljer så att säga sig själva när de tecknar eller förvärvar aktier, antingen på aktiemarknaden eller genom privata överlåtelser. Aktieförvärv kan även ske genom andra typer av rättsliga transaktionsformer, till exempel bodelning eller arvskifte. En aktieägare väljer sedan själv från tid till annan hur mycket han eller hon vill engagera sig i bolagsstyrningen.

Olika typer av aktieägare

Det är vanligt att aktieägare beskrivs som tillhörande olika kategorier. En grundläggande skiljelinje i aktiebolagslagen är mellan de ägare som innehar en majoritet av rösterna på bolagstämman och de som är i minoritet.

  • Majoritetsaktieägare har ofta ett avgörande inflytande på bolaget eftersom de flesta beslut på bolagsstämman tas med Enkel majoritet.

  • Minoritetsaktieägare skyddas av aktiebolagslagen genom särskilda bestämmelser som ger aktieägare med mindre röstinnehav inflytande i vissa situationer.

I praktiska sammanhang kan man skilja på olika typer av minoritetsaktieägares inflytande i börsbolag:

  • Kontrollaktieägare är ofta majoritetsaktieägare, men i praktiska sammanhang kan kontroll baseras på ett mindre innehav av röster (ofta 20-30 %) om det övriga aktieägandet är spritt på många små aktieinnehav (som i noterade bolag).

  • Institutionella aktieägare är svenska institutioner av varierande slag, till exempel pensionsfonder, som förvaltar kapital bland annat genom aktieägande. Institutionella aktieägare brukar beskyllas för att vara passiva, men de har i Sverige visst inflytande vid förankring av kontrollaktieägarnas mer kontroversiella beslut.

  • Utländska aktieägare är institutioner och privatpersoner från andra länder än Sverige. De karakteriseras ofta av sitt relativt formella och distanserade engagemang i bolagsstyrningen. På bolagstämman representeras de vanligen av ett ombud ( Röstningsfullmakt).

  • Aktieägaraktivister är företag, ibland med en uppmärksammad förgrundsperson, som köper en minoritetspost genom successiva och ofta dolda köp för att utnyttja sitt relativa inflytande till att skapa avkastning.

  • Privata aktieägare är privatpersoner och privatägda företag som sparar eller spekulerar med privat kapital, antingen direkt i aktier eller via fonder. Privata aktieägare har sällan något avgörande inflytande i börsbolag.