Företagsbot

Tillämpningsområdet

Företagsbot kan tillämpas vid:

1. Näringsverksamhet.

2. Offentlig verksamhet som är jämställd med näringsverksamhet.

3. Annan verksamhet som företag bedriver för få ekonomisk fördel.

Företaget är föremålet för regleringen om företagsbot. Med företag avses både juridiska personer och enskilda näringsidkare, det är alltså utan betydelse vilken form näringsverksamheten har. Det kan till exempel röra sig om en ideell förening som utövar näringsverksamhet. Brottet måste vara ett led i att utöva näringsverksamheten. Det finns inget krav på att det ursprungliga brottet som föranleder företagsboten ska ha gått till åtal, utan företagsbot kan utdömas även om någon enskild gärningsperson inte åtalats eller ens identifierats. Det blir dock ofta svårt i praktiken att styrka att ett brott har begåtts utan gärningsperson, eftersom brotten måste täckas av ett subjektivt uppsåt eller oaktsamhet.

Utvidgningen mot näringsverksamhet inom offentlig verksamhet ska ses i ljuset mot pågående privatisering och outsorcing av olika tidigare offentliga uppgifter, till exempel vägunderhåll, vård, skola och omsorg. På grund av lagändringen saknas i detta sammanhang alltså betydelse om verksamheten drivs i offentlig eller privat regi.

Företagsboten drabbar dock inte ett företag om brottet varit riktat mot företaget självt. Företagsbot mot brott som inte kan ge strängare straff än böter döms bara ut om det finns särskild anledning på grund av allmän synpunkt.

Särskilda förutsättningar

För att företaget ska dömas till företagsbot krävs dessutom:

• att företaget inte gjort vad som är skäligt för att förebygga brottet, eller

• att brottet begåtts av antingen en person i ledande ställning eller med kontrollansvar.

Företagsboten är alltså en konsekvens av att företaget underlåtit åtgärder eller inte gjort tillräckliga åtgärder för att undvika brottet. Företagsboten skärper företags incitament för att efterleva olika typer av regler för verksamheter och att hantera risker i verksamheten. Underlåtenheten kan uppstå i form av olika organisatoriska brister i företaget, exempelvis att instruktionerna till medarbetarna är bristfälliga eller inte följs upp.

Det anses att brott i näringsverksamhet endast kan begås av näringsidkare, ställföreträdare, anställda eller uppdragstagare. Om brottet begåtts av vissa kvalificerade befattningshavare så bortfaller förutsättningen om underlåtenhet. Kvalificerade befattningshavare är en person i ledande ställning i företaget på basis av en befogenhet att företräda företaget eller att fatta beslut för företaget samt en person som haft särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Om gärningspersonen är en sådan kvalificerad befattningshavare har det alltså ingen betydelse om företaget vidtagit skäliga åtgärder för att förhindra brottet.

Rättspraxis

Hovrätten för Övre Norrland, mål 255-17, dom 24 maj 2018. Hovrätten fastställde tingsrättens dom om att fälla företaget Nordkalk AB för grovt arbetsmiljöbrott efter arbetsplatsolyckorna på företagets kalkbrott i Luleå, där en person avled och fyra personer skadades. Företaget ålades att betala företagsbot om 3 miljoner kronor utöver skadestånd till arbetstagare och anhöriga. Domstolarna var av uppfattningen att olyckorna kunna undvikas om riskbedömning genomförts och arbetsmiljölagstiftning efterlevts.

I NJA 1991 s 783 fastställer Högsta domstolen att ommärkning av julskinkor inte var en sådan allvarlig förseelse att företagsbot skulle utdömas. Gärningen var ett brott mot livsmedelslagen och innebar att gärningsmännen dömdes till 30 dagsböter.

Sanktioner

Sanktionssystemet för företagsbot skiljer på mindre och större företag. I den första bedömningen ska det grundläggande sanktionsvärdet bestämmas. Sanktionsvärdet kan vara lägst 5 tusen kronor och högst 10 miljoner kronor.

För större företag (se Redovisa Rätt, Större företag) gäller en särskild regel om förhöjd företagsbot. Är sanktionsvärdet mer än 500 tusen kronor och företaget är ett större företag så ska företagsboten sättas högre än det grundläggande sanktionsvärdet. Förhöjd företagsbot sätts i förhållande till företagets finansiella ställning. Den förhöjda företagsboten får dock som högst uppgå till 500 miljoner kronor. Förhöjd företagsbot kan inte utdömas för stat, kommuner och regioner.

Företagsboten kan även sättas lägre än det grundläggande sanktionsvärdet eller förhöjd företagsbot. Det kan ske om någon av följande förutsättningar är uppfyllda:

• Brottet medför annan sanktion för företaget så att påföljden sammantaget blir oproportionerligt sträng.

• Brottet medför annan sanktion för ägare och innehavare i företaget så att påföljden sammantaget blir oproportionerligt sträng.

• Företaget har efter förmåga försökt att förebygga, avhjälpa eller begränsa skadeverkningarna av brottet.

• Företaget har frivilligt angett brottet.

• Det har funnits andra skäl för att jämka påföljden.

Om det finns särskilda omständigheter, med hänsyn till omtalade förutsättningar till mildrad påföljd, kan företagsboten helt efterges.

Det är åklagare som kan yrka på företagsbot. Näringsidkaren kan ha rätt till offentlig försvarare.