Definition
Företagskapning betyder i de flesta sammanhang att en eller flera personer felaktigt utger sig för att vara behöriga företrädare för ett aktiebolag och anmäler oriktiga uppgifter till Bolagsverket för att ta kontroll över bolaget. Det förkommer andra definitioner på företagskapning, som ibland kallas bolagskapning. Det kan även förekomma kapningar av bland annat stiftelser och bostadsrättsföreningar.
Företagskapningar används av illvilliga personer bland annat för att tömma bolaget på tillgångar, men också för att ta upp lån eller förvärva egendom. Det förekommer även att företagskapningar är ett led i penningtvätt, kreditbedrägerier eller andra ekonomiska brott.
Aktiebolagslagens bestämmelser för ändring av bolagets adress och företrädare är utformade för att underlätta bland annat för företagsöverlåtelser, men de möjliggör samtidigt företagskapning. En tillträdande styrelseledamot, styrelsesuppleant, styrelsens ordförande, verkställande direktör, vice verkställande direktör eller särskild delgivningsmottagare har rätt att själv anmäla tillträdet för registrering hos Bolagsverket. Han eller hon kan samtidigt även anmäla föregående bolagsfunktionärs avgång. Anmälan ska enligt reglerna göras genast vid förändringen. Ändring för styrelse, verkställande direktör och särskild firmatecknare får sin verkan från den tidpunkt som ändringsanmälan inkom till Bolagsverket (eller en senare tidpunkt om det bestämts i ändringsbeslutet).
Anmälan som rör styrelseledamot eller verkställande direktör vilken har registrerats i bolagsregistret och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar ger ett godtrosskydd för tredjeperson. Bolaget kan enligt skyddsregeln inte hävda felaktigheten mot ett företag eller fysisk person som ingått ett i övrigt korrekt avtal med bolaget genom den falska företrädaren. Det gäller dock inte om bolaget kan visa att tredjeperson kände till felaktigheten.
Lagstiftaren och Bolagsverket har infört flera rutiner för att stävja företagskapning. Bolagsverket ska skicka en underrättelse till den som berörs av en registreringsåtgärd. Detsamma gäller för ekonomiska föreningar, handelsbolag och stiftelser. Bolagsverket skickar meddelandet redan när anmälningar om adressändringar eller ändring av företrädare inkommer till myndigheten. Det innebär att företagskapning kan upptäckas snabbare av de behöriga företrädarna. Det finns även ett stärkt skydd mot företagskapning i e-tjänsten Verksamt.se som innebär att i det fall en ny företrädare själv anmäler ändring så måste den registrerade styrelsen acceptera ändringen.
Eftersom företagskapningar förekommer trots de administrativa åtgärderna så är det ändå viktigt för företrädare och företagare att vara uppmärksamma på förändringar och agera snabbt vid misstankar.
Bland annat följande är att rekommendera:
- Registrera Digital brevlåda för företaget
- Använd Bolagsverkets mobilapp
- Var uppmärksam mot varje obekant adressändring, kreditupplysning, bankhändelse, orderbekräftelse och faktura - särskilt i semestertider
- Använd programvara för cybersäkerhet och iaktta försiktighet med e-post och webb
- Gör en beredskapsplan i företaget med bland annat telefonlista till bland andra styrelse, myndigheter, banker och affärspartner.
I en statlig utredning presenterad 2023 (SOU 2023:34) föreslås kriminalisering av företagskapning. Det föreslås ett nytt brott i brottsbalken som innebär att den kan dömas till straff ”som i syfte att bereda sig vinning olovligen använder en juridisk persons identitetsuppgifter genom att obehörigen utge sig för att företräda denna [...], om handlandet ger upphov till skada eller olägenhet för den som uppgifterna gäller”. Brottet företagskapning föreslås kunna ge böter eller fängelse i högst två år. Förslaget har dock ännu inte lett till lagstiftning.
Det finns redan idag vissa straffrättsliga bestämmelser som kan beivra delar av företagskapningar. De handlingar som används för att kapa företaget och ingå olika överenskommelser för att tillskansa sig fördelarna kan utgöra osant intygande eller missbruk av urkund. Problemet med det nuvarande straffrättsliga regleringen är att den inte gör företagets självt som föremål för brottet utan framförallt de tredjepersoner som drabbas av företagskapningen.
Lagar och regler
4 kap. 4 § aktiebolagsförordningen (2005:559)
8 kap. 43-44 §§ och 27 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551)
15 kap. 11-12 §§ brottsbalken
5 kap. 2 § förordningen om ekonomiska föreningar (2018:759)
14 § handelsregisterförordningen (1974:88)
10a § stiftelseförordningen(1995:1280)