Rätt Bolagsrätt 2021 – Robert Sevenius

Lekmannarevisor

Definition

Lekmannarevisor är en person som utsetts till att granska att bolagets verksamhet sköts ändamålsenligt, ekonomiskt tillfredställande och har tillräcklig internkontroll. Lekmannarevisorer kallas ibland för förtroendevalda revisorer.

Lekmannarevisorerna väljs på grund av att de har anknytning till en viss organisation eller åtnjuter ett särskilt förtroende hos aktieägarna. Lekmannarevisorer förekommer bland annat i kommunala och statliga bolag, kooperativa bolag och bolag inom försäkringsbranschen. I dessa sammanhang finns ibland behov av att utse andra revisorer än den externa bolagsrevisorn ( Revisor) som kan vara extra revisorer utan att ha samma utbildning och erfarenhet som professionella finansiella revisorer.

Lekmannarevision är förknippad med Särskild granskning och regleras i ett särskilt kapitel i aktiebolagslagen (kapitel 10) om allmän och särskild granskning. Dessa båda typer av granskning utgör ett komplement till den normala revisionen i aktiebolag. Allmän granskning kallas den granskning som utförs av lekmannarevisorer. Aktiebolagslagens regler om revisorer är inte tillämpliga på lekmannarevisorer, till skillnad från bland annat Minoritetsrevisor.

Val av lekmannarevisor

En eller flera lekmannarevisorer får utses i ett bolag, om inte bolagsordningen uttryckligen förbjuder att så sker. Lekmannarevisorn väljs av bolagsstämman, men bolagsordningen kan föreskriva annat sätt att utse revisorn. Val av lekmannarevisor sker med Relativ majoritet. I bolag som har lekmannarevisor är det vanligt att en speciell organisation, en annan principal eller extern part utser lekmannarevisorn. En eller flera suppleanter får utses till lekmannarevisorn.

Till skillnad mot bolagsrevisorn finns det ingen föreskriven mandattid för lekmannarevisorns uppdrag. Lekmannarevisorns uppdrag gäller tillsvidare.

Uppdraget kan när som helst sägas upp av den som utsett revisorn. Den som säger upp lekmannarevisorn ska anmäla till bolagets styrelse att revisorn avsatts. Om en lekmannarevisor som inte är vald av bolagsstämman vill avgå ska han eller hon anmäla det även hos den som har utsett revisorn.

Kvalifikation för lekmannarevisorer

Det finns inga särskilda kunskapskrav för lekmannarevisorer. De är valda för att de har ett visst förtroende eller representerar en viss organisation. Det finns inget som kräver att de måste ha samma bakgrund eller utbildning som en bolagsrevisor. Det innebär givetvis inte att lekmannarevisorn inte har gedigen kunskapsbas.

Lekmannarevisorn har samma obehörighetsgrunder som en bolagsrevisor, det vill säga han eller hon får inte vara underårig, satt under förvaltare, vara i konkurs eller ha fått näringsförbud.

För lekmannarevisorer finns en omfattande jävskatalog som motsvarar bolagsrevisorernas. Lekmannarevisor får därför inte:

  • äga aktier i bolaget eller annat bolag i samma koncern,

  • vara styrelseledamot eller verkställande direktör,

  • biträda vid bolagets bokföring eller medelsförvaltning eller internkontroll (ekonomibiträde),

  • vara anställd eller ha annan beroendeställning till bolaget,

  • vara verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder bolaget vid bokföringen eller medelsförvaltningen eller internkontroll,

  • vara gift eller sambo med eller vara syskon eller släkting (i rätt upp- eller nedstigande led) till styrelseledamot, verkställande direktör eller ekonomibiträde,

  • vara svåger eller svägerska till styrelseledamot, verkställande direktör eller ekonomibiträde i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ena är gift med den andras syskon,

  • stå i låneskuld till bolaget eller koncernföretag eller ha en förpliktelse för vilken bolaget har ställt säkerhet.

Lekmannarevisorn kan förmodas oftare hamna i jävssituationer än externrevisorn, eftersom lekmannarevisorn många gånger kommer från en principal (huvudman) eller en överordnad organisation som utövar tillsyn och ledning av bolaget, till exempel en kommun.

Arbetsuppgifter

Arbetsuppgifterna skiljer den allmänna granskningen från revision. Allmän granskning, som den granskning en lekmannarevisor ska utföra, är en allomfattande granskning av företagets verksamhet på liknande sätt som revisionen men har ett annat syfte.

Allmän granskning består av tre delar: granskningen ska kontrollera om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt sätt samt om skötseln är ekonomiskt tillfredställande. Revisorn ska även granska att bolagets interna kontroll är tillräcklig.

Arbetsuppgifterna utgår underförstått från att det finns en målsättning i bolaget som går utöver det vinstintresse som gäller i vanliga aktiebolag ( Vinstpresumtion). Det är vanligt i statliga och kommunala bolag att ändamålet för verksamheten snarast är att skapa samhällsnytta även om bolagen också ska drivas på ett marknadsekonomiskt sätt. I statligt ägda bolag kategoriseras till exempel bolagen som antingen ”S-bolag” (bolag med särskilda samhällsintressen) eller ”M-bolag” (bolag med marknadsmässiga krav). Lekmannarevisorns uppgift är att granska hur väl ett sådant samhällsändamål uppfylls av styrelsen och verkställande direktör. Granskningen bygger alltså delvis på en annan analys än den rent finansiella, för att fånga upp effektivitet och utveckling i förhållande till de särskilda ändamålen. Även om lekmannarevisorernas arbete inte är lika professionaliserat som bolagsrevisorernas kan allmän granskning många gånger använda de normer och praxis som utvecklats inom revision.

Lekmannarevisorn ska dock även göra en granskning av ekonomi och internkontroll. Till den delen av den allmänna granskningen liknar lekmannarevisorns arbete bolagsrevisorns. Det finns mycket att vinna på att lekmannarevisorn i dessa frågor samplanerar och samordnar sitt arbete tillsammans med andra revisorer i bolaget.

Även om lekmannarevisorn har en annan roll än bolagsrevisorns så följer ramarna för arbetet samma mönster. Lekmannarevisorn har därmed rätt att närvara på bolagsstämmor. Han eller hon är skyldig att närvara om det är nödvändigt med hänsyn till de ärenden som ska behandlas på stämman. Lekmannarevisorn har en upplysningsplikt gentemot aktieägarna under bolagsstämman. Revisorn är skyldig att lämna ut den information som bolagsstämman begär om det kan ske utan att skada bolaget.

Lekmannarevisorn har tystnadsplikt och får inte lämna upplysningar som han eller hon fått kännedom om vid utförandet av granskningsuppdraget till enskilda aktieägare eller någon utomstående om det kan vara till skada för bolaget. Lekmannarevisorn är skyldig att lämna de upplysningar som behövs om bolagets angelägenheter till bolagsrevisor, annan lekmannarevisor, särskild granskare, konkursförvaltare eller undersökningsledare i brottmål. Lekmannarevisor i bolag som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen är även skyldig att lämna information till förtroendevalda revisorer i kommunen, regionen eller kommunalförbund.

Instruktioner och dokumentation

Bolagsstämman kan meddela anvisningar till lekmannarevisorn. Revisorn ska följa bolagsstämmans anvisningar, om de inte strider mot lag, bolagsordningen eller god sed. I jämförelse med anvisningar till bolagsrevisorn får det antas att stämman kan lämna mer omfattande anvisningar eftersom lekmannarevisorns granskningsarbete inte på samma sätt är föreskrivet i lag, normer och god sed.

Lekmannarevisorns granskningsrapport

Även lekmannarevisorn ska avrapportera sitt granskningsarbete årligen. Rapporten kallas granskningsrapport, inte revisionsberättelse. Den ska lämnas till bolagets styrelse senast tre veckor före årsstämman.

Rapporten innehåller revisorns uttalanden om bolagets ändamålsenliga och ekonomiska skötsel samt dess internkontroll. Dessutom ska revisorn i förekommande fall avrapportera sådant som bolagsstämman anvisat.

Om det finns anledning till anmärkning mot någon styrelseledamot eller mot verkställande direktör ska revisorn upplysa om detta i rapporten och motivera anmärkningen. Utöver de lagstadgade arbetsuppgifterna eller bolagsstämmans anvisningar har lekmannarevisorn möjlighet att lämna upplysningar som han eller hon anser att aktieägarna bör få kännedom om.

Granskningsrapporten ska läggas fram på bolagsstämman. Handlingar som ska läggas fram på stämman ska finnas tillgängliga hos bolaget två veckor före stämman och ska utan kostnad skickas till de aktieägare som begär det. Granskningsrapporten ska inte registreras hos Bolagsverket till skillnad från externrevisorns revisionsberättelse.

Lagar och regler

10 kap. 1, 3-4 och 8-18 §§ aktiebolagslagen (2005:551)

11 kap. 7 § föräldrabalken (1949:381)

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...