Definition
Lex Leo, eller Leo-lagen, var en separat lag inom bolagsrätten som har upphävts. Reglerna har överförts till aktiebolagen, Leo-reglerna, och utvidgats till att gälla alla publika aktiebolag.
Lex Leo och de nu gällande reglerna motiverades av de problem som uppstod ett svenskt börsbolag på 1980-talet. I korthet var det följande händelser som ledde till regleringen: Börsbolaget Sonesson köpte ett läkemedelsbolag, Leo läkemedel AB (tillverkare av bland annat tobaksavvänjningsmedlet Nicorette). Kort efter köpet genomförde Sonesson en riktad nyemission till 25 privatpersoner, framförallt ledande befattningshavare i Sonesson och Leo samt förvaltningsaktiebolaget Yggdrasil. Emissionen gjordes med extra bolagsstämma utan kallelse eftersom Sonesson var ensam ägare i dotterbolaget. I samband med efterföljande emissioner och försäljningar av aktier noterades Leo på Stockholmsbörsen. Det visade sig att privatpersonerna fått köpa aktier i Leo för en tredjedel av deras börsvärde.
Det tillsattes en kommission efter Leo-affären som ledde till att en ny lag infördes 1987 med särskilda regler för riktade nyemissioner till och transaktioner med närstående (Leo-reglerna).
Utredningen underströk en av de centrala intressekonflikterna inom Bolagsstyrning, det vill säga en alltför vidlyftig tillämpning av Pilotskolan:
”[…] de vanskligheter som otvivelaktigt kan vara förenade med en extensiv tillämpning av pilotskolan får här en mycket tydlig belysning. En affärsmässig åtgärd som i och för sig får förutsättas ha varit grundad på godtagbara skäl kan lätt väcka misstankar om illojala motiv, när som här personalen inom ledningsgruppen för en koncern tillagts den ytterligare rollen av minoritetsägare i ett dotterbolag.”
Börsrättsliga Leo-regler
Lex Leo var redan från början en lag som hade ett bredare syfte än den faktiska utformningen av lagtexten. Utredningen underströk de svårigheter som finns att utforma reglerna på ett sätt som utesluter varje möjlighet till kringgående och samtidigt lämnar utrymme till affärsmässiga transaktioner. Vissa uppenbara kringgåenden anses dock strida mot god sed på aktiemarknaden. Aktiemarknadsnämnden har därför prövat ett antal försök till kringgåenden av reglerna (se bland annat uttalandena AMN 2002:1 och AMN 2008:6).