Rätt Bolagsrätt 2021 – Robert Sevenius

Revisionsberättelse

Definition

Revisionsberättelse är den skriftliga redogörelse som revisorn ska lämna efter varje räkenskapsår rörande sitt granskningsarbete i ett bolag, vilken beskriver dels revisorns arbete, dels revisorns iakttagelser.

Revisionsberättelsen fungerar som revisorns avrapportering till bolagsstämman av det uppdrag som han eller hon utfört.

Tidpunkten för revisionsberättelsen

Revisionsberättelsen ska lämnas varje räkenskapsår, normalt i samband med årsstämman. Revisionsberättelsen ska lämnas till styrelsen senast tre veckor före årsstämman. Styrelsen måste lämna årsredovisningen till revisorn för granskning senast sex veckor före den ordinarie stämma där årsredovisningen ska behandlas, det vill säga normalt sett årsstämman. Tidsperioderna illustreras nedan.

Tidsfristerforarorevberattelse

Det innebär att revisorn enligt lag ska ha minst tre veckor på sig att göra sin bokslutsrevision. Det är i större bolag relativt kort om tid och därför förbereds granskningen noga och planeras ofta redan ett år i förväg.

Revisionsberättelsens innehåll

Aktiebolagslagen ställer upp flera regler för revisionsberättelsens innehåll, men rapporten är trots detta vanligtvis relativt kortfattad. Många revisionsberättelser omfattar endast en A4-sida. I de flesta fall har revisionsberättelsen inte heller någon avgörande betydelse för aktieägarnas och övriga intressenters uppfattning om bolaget eftersom revisorn sällan har något att anmärka på. I normalfallet finns inga brister och eventuella meningsskiljaktigheter om redovisningen har avgjorts tidigare i granskningsprocessen.

Revisionsberättelsen ska innehålla formella upplysningar om föremålet för revision och granskningsarbetet, bland annat bolagets företagsnamn och organisationsnummer, räkenskapsperiod, tillämpat regelverk för redovisningen, revisorns etableringsort samt tillämpat regelverk för revision. Revisionsberättelsen ska vara undertecknad av revisorn och innehålla uppgift om vilken dag revisionen avslutades.

I förekommande fall ska revisorn ange i revisionsberättelsen:

  • om revisorn har en mening som avviker från styrelsens eller annan revisors,

  • om revisionens inriktning eller omfattning är begränsad,

  • om revisorn saknar tillräckligt underlag för att göra sina lagstadgade uttalanden och rekommendationer.

Dessutom ska revisorn göra tre typer av lagstadgade uttalanden och rekommendationer i revisionsberättelsen. I varje uttalande ingår flera delmoment, men huvudfrågorna rör redovisningens trovärdighet, användning av årets resultat och bolagsledningens förvaltning av bolaget.

1. Uttalande om årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med tillämplig lag om årsredovisning. I uttalandet ska särskilt anges om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning och om förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Om det i årsredovisningen inte har lämnats sådana upplysningar som ska lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning ska revisorn ange detta och, om det är möjligt, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. Revisorn ska även lämna ett uttalande om han eller hon finner att det finns väsentliga osäkerhetsfaktorer som kan medföra betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta sin verksamhet.

2. Rekommendation om hur bolagsstämman bör agera utifrån årsredovisningen. Revisorn ska uttala sig om stämman bör fastställa balans- och resultaträkning. Revisorn ska även uttala sig om stämman bör besluta om disposition av bolagets resultat på det sätt som styrelsen föreslår i förvaltningsberättelsen samt om styrelsen upprättat en lista över förbjudna lån, Låneförbudet.

3. Uttalande om bolagsledningens sätt att sköta bolaget. Revisionsberättelsen ska innehålla ett uttalande om styrelseledamöter och verkställande direktör bör beviljas Ansvarsfrihet gentemot bolaget. Revisorn ska också anmärka om det framkommit i revisionen att bolagsledningen skadat bolaget. Detsamma gäller om bolagsledningen på något sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Därutöver ska revisorn anmärka om han eller hon funnit att bolaget inte har fullgjort vissa skyldigheter enligt skatteförfarandelagen.

Bolagsstämmans anvisningar till revisor

Revisorn ska i princip följa anvisningar från bolagsstämman, men endast om anvisningarna inte strider mot lag, bolagsordning och god revisionssed. Det kan i undantagsfall röra sig om anvisningar kring fördjupad granskning eller rapportering av särskilda områden.

Oren revisionsberättelse

En revisionsberättelse som innehåller någon av de anmärkningar som omtalats ovan kallas för oren revisionsberättelse. En oren revisionsberättelse uppfattas allmänt sett som en mycket stark signal till aktieägare, borgenärer och myndigheter att bolaget inte förvaltas i överensstämmelsen med vad som kan förväntas. En oren revisionsberättelse har detta starka signalvärde eftersom revisionsberättelsen i de allra flesta fall är utan anmärkningar och bara innehåller formella skrivningar utan särskilt stort informationsvärde för intressenterna.

En oren revisionsberättelse leder dock inte automatiskt till några rättsliga följder.

I vissa fall är revisorn skyldig att skicka in en oren revisionsberättelse till Skatteverket. Det gäller bland annat om bolagsledningen skadat bolaget och om årsredovisningen inte upprättats på ett lagenligt sätt, om bolagsledningen inte bör beviljas ansvarsfrihet eller om bolaget inte fullgjort skatteförpliktelser. Skatteverket använder då anmärkningarna som bedömning av risker inför kommande skatterevisioner.

Även kreditupplysningsföretagen registrerar anmärkningar i revisionsberättelser.

För börsbolag är en oren revisionsberättelse en information som bolaget måste meddela aktiemarknaden. Det börsrättsliga regelverket föreskriver att en oren revisionsberättelse eller en revisionsberättelse som ”inte har ett standardinnehåll” ska offentliggöras.

Revisorns kompletteringar av årsredovisningen

Utöver redogörelsen över det egna granskningsarbetet har revisorn också en generell skyldighet att göra kompletteringar och anmärkningar rörande årsredovisningen.

Om revisorn funnit att resultat- och balansräkning inte bör fastställas ska det, utöver att anmärkas i revisionsberättelsen, antecknas på själva årsredovisningen.

Revisorn ska även i revisionsberättelsen lämna sådana upplysningar som han eller hon anser att aktieägarna bör få kännedom om. Det kallas att revisorn lämnar en särskild upplysning. Det ska givetvis inte röra sådana omständigheter som rör företagshemligheter eller annan känslig information utan endast sådana uppgifter som enligt revisorn är nödvändiga för förståelsen av årsredovisningen eller revisionsberättelsen.

Lagar och regler

9 kap. 5, 28-34 och 37 §§ aktiebolagslagen (2005:551)

8 kap. 28 § årsredovisningslagen (1995:1554)

3.2.4 Nasdaq Stockholm Regelverk för emittenter