Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifter

En arbetsgivare som betalar ut ersättning för utfört arbete ska också betala arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaravgifter ska beräknas på i princip alla löner och värden på naturaförmåner som arbetsgivaren har utgett till en fysisk person som har A-skattsedel. På ersättningar till den som har F-skattsedel utan förbehåll, ska arbetsgivaravgifter inte beräknas.

Underlag för arbetsgivaravgifter är den kontanta bruttolönen, t.ex. månadslöner, övertidsersättningar, semesterlöner, avgångsvederlag etc. Även värden på skattepliktiga naturaförmåner t.ex. bilförmåner, kostförmåner, bostadsförmåner utgör underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter. Observera dock undantaget från beräkning av arbetsgivaravgifter på den uppräkning av drivmedelsförmån med 20 % som görs vid beräkning av preliminärskatteavdrag. Milersättningar och traktamenten som betalas ut enligt Skatteverkets schablonbelopp utgör inte underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter. Om däremot utbetalning utöver schablon sker ska den delen vara underlag för arbetsgivaravgifter. Den som är avgiftsskyldig för arbetsgivaravgifter ska månatligen redovisa dessa i en arbetsgivardeklaration.

Den totala arbetsgivaravgiften för 2024 är 31,42 % och fördelas enligt följande:

Fulla arbetsgivaravgifter betalas för personer som inte fyllt 66 år vid årets ingång (födda 1958 eller senare). Det finns ingen nedre åldersgräns för avgifterna.

Från och med den 1 juli 2019 slopades den särskilda löneskatten vilket innebär att arbetsgivaren bara betalar pensionsavgift 10,21 procent för anställda födda mellan 1938 och 1957 samt ingen avgift alls för dem som är födda 1937 eller tidigare.

Arbetsgivaravgifter i samband med dödsfall

Arbetsgivaravgifter ska beräknas på de ersättningar som betalas ut till dödsboet efter en anställd. Det gäller de ersättningar som betalas ut samma år som den anställde avlidit.

Om ersättningar betalas ut till dödsboet året efter dödsfallet, t.ex. eftersläpande bonus, provisioner eller retroaktiva löner, ska dessa behandlas som övriga arbetsersättningar till juridisk person. Det innebär att arbetsgivaravgifter inte ska betalas.

Skyldighet att göra skatteavdrag redovisa detta i arbetsgivardeklarationen gäller dock för alla ersättningar som betalas ut till dödsboet efter den avlidne.

Egenavgifter

Den som driver eget företag och är godkänd för F-skatt betalar egenavgifter istället för arbetsgivaravgifter.

Egenavgiften beräknas på de avgiftspliktiga nettoinkomsterna som framkommer vid den avgiftsskyldiges inkomstdeklaration. Under inkomståret har den avgiftsskyldige blivit påförd en preliminär egenavgift som ingår i F-skatten och betalas varje månad till Skatteverket.

Den totala egenavgiften för 2024 är 28,97% och fördelas enligt följande:

Egenavgiften påverkas av hur många karensdagar den avgiftsskyldige väljer eftersom antalet karensdagar påverkar sjukförsäkringsavgiftens storlek.

Den som driver enskild firma och är född 1938-1957 betalar pensionsavgift 10,21 % och den som är född 1937 eller tidigare betalar inga egenavgifter.

Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt

Inbetalning av skatter och avgifter görs till arbetsgivarens skattekonto ska ske vid vissa förfallodagar. För att en inbetalning ska anses vara gjord i rätt tid ska den vara bokförd på skattekontot senast på förfallodagen. Att gå till banken och betala på förfallodagen räcker alltså inte.

Till skillnad mot förfallodatum för inlämning av arbetsgivardeklarationen så spelar företagets omsättning ingen roll för förfallodatum för inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Förfallodagen är den 12:e i varje månad förutom i januari och augusti då förfallodagen är den 17:e. Inbetalningen ska avse den lön som betalades ut månaden närmast före förfallodatumet.

Om inbetalningen inte görs i tid uppstår ett underskott på skattekontot. Kostnadsränta enligt gällande procentsatser kommer att debiteras till dess betalningen är gjord.