Rätt Lön 2021 – Erika Dahlgren

Arbetsmiljö

Lag

Arbetsmiljölagen (1977:1160) har till ändamål att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att uppnå en god arbetsmiljö. Man säger i lagen ”att arbetsmiljön ska vara tillfredställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende.” Arbetsgivaren ska se till att de anställda får skydd i form av skyddskläder, hjälmar, hörselskydd m.m. vid arbete som kräver sådan utrustning.

Arbetstid är också en arbetsmiljöfråga. Att de anställda får skäliga pauser och raster som de har rätt till. Regler om arbetstid finns i arbetstidslagen (1982:673).

I arbetstidslagen finns också bestämmelser om hur mycket övertid, mertid och jourtid en arbetsgivare kan beordra en anställd att arbeta.

Lagen föreskriver att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska också systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten så att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på god arbetsmiljö.

På företag där minst fem arbetstagare arbetar, ska ett eller flera skyddsombud utses. Skyddsombudet utses av den lokala arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetstagarna.

Skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska arbeta för en bra arbetsmiljö. Skyddsombudet ska inom sitt område se till att åtgärder vidtas för att undvika ohälsa och olyckor.

Vid arbetsplatser där minst 50 arbetstagare sysselsätts ska det finnas en skyddskommitté. Arbetsgivare och arbetstagare ska vara representerade i skyddskommittén.

Ledighet för ett skyddsombud för att arbeta med skyddsfrågor regleras i lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.

Mer information om skyddsombudens och skyddskommitténs skyldigheter och arbete finns i arbetsmiljöförordning (1977:1166).

Arbetsmiljöverket bildades genom att Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen gick samman. Arbetsmiljöverket är central tillsynsmyndighet för arbetsmiljön. Grunden för lagstiftningen när det gäller arbetsmiljön finns i arbetsmiljölagen som ger de yttre ramarna för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att mer i detalj bestämma vad som ska gälla. Det sker genom att Arbetsmiljöverket ger ut en författningssamling, AFS, där föreskrifter och allmänna råd preciserar vilka krav som ska ställas på arbetsmiljön.

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket har föreskrifter gällande organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) som gäller från och med den 31 mars 2016. Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Föreskrifterna gäller i samtliga verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. Arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller som en lag.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) finns det regler om arbetsmiljöpolicy, samt regler om arbetsgivarens ansvar att vidta åtgärder för att komma till rätta med risker i verksamheten. Följande regler kompletterar och utökar det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Kunskap

Arbetsgivaren är ansvarig för att chefer och arbetsledare har kunskaper i hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning samt kränkande särbehandling. Exempelvis kan arbetsgivaren tillhandahålla utbildning för chefer, arbetsledare och skyddsombud på området.

Mål

Arbetsgivaren ansvarar även för att sätta upp mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Med hjälp av målen ska organisationens förmåga att hantera ohälsa öka. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna medverkar med att ta fram målen och känner till dem. Om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten ska målen dokumenteras skriftligt.

Arbetsbelastning

Arbetsgivaren ansvarar för att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Arbetsuppgifter som tilldelats arbetstagarna ska inte ge upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Exempelvis kan arbetsgivaren minska arbetsmängden, variera arbetsuppgifterna eller omfördela priorieringen i arbetet. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till vilka arbetsuppgifter de ska utföra, vilket resultat som förväntas, om det finns särskilda sätt arbetet ska utföras på, samt hur arbetet ska prioriteras. Arbetstagarna ska även veta vem de kan vända sig till om de behöver stöd. Om arbetstagarna utför ett starkt psykiskt påfrestande arbete ska arbetsgivaren tillhandahålla särskilt stöd, exempelvis i form av utbildning eller handledning.

Arbetstid

Lag

Arbetsgivaren ansvarar för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Exempel på arbetstider som kan medföra risk för ohälsa är skiftarbete, nattarbete och delade eller långa arbetspass. I arbetstidslagen (1982:673) anges hur många timmar arbetstagare får arbeta och vilka viloperioder de minst ska ha.

Kränkande särbehandling

Arbetsgivaren ansvarar för att motverka förhållanden i Arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska klargöra att särbehandling inte får förekomma i verksamheten, med fördel i en skriftlig policy. Det ska även finnas rutiner för hur kränkande särbehandling hanteras. I rutinerna ska det framgå vem arbetstagaren ska vända sig till med klagomål, hur klagomålet hanteras, samt hur den utsatta arbetstagaren ska få hjälp. Arbetsgivaren ska se till att alla arbetstagare känner till rutinerna.

På Arbetsmiljöverkets hemsidawww.av.sekan man hämta nya utgåvor av författningssamlingen och få information om föreskriver och allmänna råd för arbetsmiljön.