Lag
När arbetsgivaren betalar ut ett belopp som inte avser en bestämd tidsperiod eller som bara betalas ut vid enstaka tillfällen, s.k. engångsbelopp, ska preliminärskatt göras enligt en särskild skattetabell för engångsbelopp.
Som engångsbelopp räknas retroaktiv lön, semesterersättning och annan slutlön vid anställningens upphörande, avgångsvederlag, viss provisions- och bonusersättning (provision och/eller bonus som betalas ut varje månad räknas inte som engångsbelopp), etc. Också om arbetsgivaren betalar ut fler än 20 semestertillägg vid ett och samma tillfälle räknas det som engångsbelopp.
Om den anställde samtidigt som ett engångsbelopp betalas ut har annan regelbunden ersättning från arbetsgivaren, ska skatt enligt engångstabell dras från engångsbeloppet och skatt enligt den vanliga tabellen dras från den regelbundna ersättningen. Om den som är mottagare av engångsbeloppet inte har tidsbestämd lön från arbetsgivaren, ska engångsskattetabellen inte användas, utan skatt beräknas med 30 % av engångsbeloppet.
Engångsskatten räknas fram baserat på den förväntade årsinkomsten. I underlaget för beräkning av den förväntade årsinkomsten ska all under året tidigare utbetald bruttolön läggas samman med den lön som den anställde förväntas få under resten av året, inklusive det aktuella och eventuella tidigare engångsbelopp, förmåner, övertidsersättning och andra tillfälliga tillägg. Om den anställde börjar eller slutar under året bör årsinkomsten räknas om till att motsvara hela året.
Årslönen beräknas enligt följande:
När den förväntade årslönen räknats fram använder man engångskattetabellen för att se hur många procent skatt som ska dras från engångsbeloppet.
Nytt från och med 1 januari 2020 är att det finns en engångsskattetabell för varje kolumn i den vanliga skattetabellen. Engångsskatt ska därmed beräknas enligt tabellen för den kolumn som den anställdes huvudinkomst omfattas av.
Engångstabell för dem som tillhör kolumn 1 ser ut så här för inkomståret 2024:
Årsinkomst i kr | Högst skatteavdrag i % engångsbelopp |
0-24 237 | 0 % |
24 238-80 900 | 10 % |
80 901-185 700 | 21 % |
185 701-463 000 | 28 % |
463 001-598 500 | 34 % |
598 501-775 900 | 54 % |
775 901- | 57 % |
Engångsskattetabeller för övriga kolumner hittar du på Skatteverkets hemsida.
Exempel
Sverker har 23 800 kronor i fast månadslön. I oktober blir löneförhandlingarna klara och Sverker får 1 200 kronor i löneförhöjning. Löneändringen gäller dock från april och Sverker måste få retroaktiv lön beräknad från april. Lönen betalas ut för innevarande månad och Sverker får alltså retroaktiv lön från april-september, eftersom den nya lönen betalas ut fr.o.m. oktober. Det retroaktiva beloppet blir alltså
6 månader × 1 200 kronor = 7 200 kronor.
Beräknad årslön:
I årslönen kommer även semesterlön att ingå och därför måste den adderas till den uträknade årslönen. Detta görs lämpligen genom att räkna ut genomsnittsmånadslönen under året:
296 400 / 12 = 24 700
Den genomsnittliga månadslönen multipliceras sedan med 12,2 vilket är en schablon för semesterlönen
24 700 × 12,2 = 301 340 = årslönen
När vi tittar i engångsskattetabellen ser vi att den framräknade årslönen finns i intervallet 156 501 - 390 300 och att vi därmed ska dra 30 % skatt på engångsbeloppet.
7 200 × 30 % = 2 160
