För alla arbetsgivare i Sverige finns ett skydd mot höga sjuklönekostnader. Skyddet innebär att arbetsgivare kan få ersättning för årliga sjuklönekostnader som överstiger en viss nivå. Från och med 1 januari 2015 gäller nya nivåer. Dessutom ändras rutinerna för ansökan om ersättningen.
Syftet med ersättningen för höga sjuklönekostnader är att arbetsgivare ska våga anställa. Det gäller särskilt små eller nyetablerade arbetsgivare där sjukfrånvaro kan vara en ekonomisk risk.
Kommentar
Regeringen föreslog under hösten 2023 att ersättningen för höga sjuklönekostnader ska fasas ut och upphöra den 30 juni 2024.
Ersättningens storlek beror på de årliga lönekostnaderna. Ersättningen beräknas utifrån olika nivåer, så kallade karensnivåer. Vilken karensnivå arbetsgivaren kommer upp i beror på hur stora årliga lönekostnader den har.
Karensnivåer från och med 1 januari 2015
Arbetsgivaren kan få ersättning för den del av sjuklönekostnaderna som överstiger
0,5 procent av den totala lönekostnaden om lönekostnaden uppgår till högst 3 miljoner kronor årligen,
0,9 procent av den totala lönekostnaden om lönekostnaden överstiger 3 men inte 6 miljoner kronor årligen,
1,2 procent av den totala lönekostnaden om lönekostnaden överstiger 6 men inte 12 miljoner kronor årligen,
1,3 procent av den totala lönekostnaden om lönekostnaden överstiger 12 men inte 20 miljoner kronor årligen,
1,5 procent av den totala lönekostnaden om lönekostnaden överstiger 20 miljoner kronor årligen.
Den högsta ersättningen som går att få är 250 000 kronor om året.
Ansöka om ersättning
Arbetsgivaren lämnar varje månad in en Arbetsgivardeklaration till Skatteverket. Skatteverket meddelar i sin tur Försäkringskassan om arbetsgivarens sjuklönekostnader och lönekostnader. Utifrån de uppgifterna beräknar Försäkringskassan sedan vilken ersättning arbetsgivaren kan få.
Vilka uppgifter ska finnas med i arbetsgivardeklarationen?
I arbetsgivardeklarationen till Skatteverket anges de kostnader som ska betalas enligt sjuklönelagen. Där ingår
kostnader för dag 1-14 i sjuklöneperioden med högst 80 procent av lönen och andra anställningsförmåner,
arbetsgivaravgifter på sjuklönen (tänk på att avgifterna är olika beroende på de anställdas ålder),
kostnader för sjuklön för anställda som har olika former av statliga bidragsanställningar.
Kostnader från kollektivavtal eller andra avtal med de anställda ska inte räknas med.
För information om arbetsgivardeklarationen, läs mer påwww.skatteverket.se.
Att få ersättningen utbetald
Om Försäkringskassan beslutar att arbetsgivaren har rätt till ersättning för höga sjuklönekostnader så kommer arbetsgivarens skattekonto att krediteras med beloppet en gång om året. Ni kan begära en utbetalning från skattekontot, under förutsättning att det inte finns skulder på det.
För information om skattekonto, läs mer påwww.skatteverket.se.
Om arbetsgivaren har fått ersättning utbetald för särskilt högriskskydd kommer Försäkringskassan att dra av det beloppet från ersättningen för höga sjuklönekostnader innan utbetalning.
I början av varje kalenderår har Försäkringskassan fått in beräkningsunderlaget för hela det föregående året och kan då utreda och besluta om arbetsgivaren har rätt till ersättning för sjuklönekostnader.
Exempel
Efter en sammanställning av uppgifter om sjuklönekostnader och lönekostnader som Försäkringskassan månadsvis har fått från Skatteverket har en arbetsgivare en lönekostnad på 2 miljoner kronor och en sjuklönekostnad på 22 000 kronor för 2023. Under första kvartalet år 2024 gör Försäkringskassan följande beräkning:
Karensnivå: 0,5 %
Belopp att dra ifrån sjuklönekostnaden: 10 000 kronor (0,005 × 2 000 000)
Belopp som betalas ut: 12 000 kronor (22 000 - 10 000)
Ersättningen krediteras arbetsgivarens skattekonto så fort Försäkringskassan har beslutat om rätten till ersättningen.
Ansöka i förskott
Det går att ansöka om ersättning i förskott från Försäkrings- kassan. Möjligheten finns för att små eller nyetablerade arbetsgivare inte ska behöva ligga ute med pengar för höga sjuklönekostnader en längre tid.
Försäkringskassan beslutar löpande om utbetalningar i förskott. Om arbetsgivaren har fått ersättning i förskott kan en ny förskottsansökan prövas tidigast efter tre månader från den dag då den senaste ansökan kom in till Försäkringskassan.
I förskottsansökan ska anges summan av lönekostnader och arbetsgivaravgifter för alla anställda som ni beräknar att ni kommer att ha för hela kalenderåret. Ni behöver inte ange sjuklönekostnader, eftersom Försäkringskassan hämtar den uppgiften från Skatteverket. Använd blankett 7016 som går att hämta på Försäkringskassans hemsida.
Förskottsersättningen är preliminär
Ersättning i förskott är preliminär. Försäkringskassan stämmer av och jämför era beräknade kostnader mot de verkliga kostnaderna året efter att ersättningen betalats ut. En arbetsgivare som fått för mycket ersättning blir återbetalningsskyldig. En arbetsgivare som fått för lite ersättning får en tilläggsutbetalning.
Exempel
En ansökan om förskott kommer in till Försäkringskassan i april. Försäkringskassan har uppgifter om arbetsgivarens sjuklönekostnader till och med mars månad. Försäkringskassan kan då besluta om rätt till ersättning för sjuklönekostnader för januari-mars. Om arbetsgivaren har rätt till ersättning kommer arbetsgivarens skattekonto att krediteras för de tre månaderna så snart beslutet är fattat.