Med intermittent arbetstid menas att den anställde arbetar oregelbundet antal arbetsdagar per vecka. Man kan arbeta intermittent deltid eller intermittent heltid.
Intermittent heltid innebär att en anställd kanske arbetar enligt ett uppgjort schema med ett visst antal dagar per vecka under en schemaperiod som kan sträcka sig över flera veckor.
Även intermittent deltid kan ha en schemaperiod som ligger över flera veckor. Men många gånger är schemaperioden endast en vecka och den anställde arbetar t.ex. tre dagar per vecka och är ledig två dagar. Ibland kallas detta också koncentrerad deltid, till skillnad mot någon som arbetar deltid genom att arbeta halva dagar alla dagar i veckan.
Den intermittenta arbetstiden påverkar olika uträkningar i den anställdes lön.
Semester
En anställd som arbetar intermittent deltid har också rätt till fem veckor, eller 25 dagar semesterledighet. Om dessa 25 semesterdagar läggs ut endast på den anställdes arbetsdagar kommer semesterledigheten att bli betydligt längre än fem veckor.
I kollektivavtal talar man då om brutto- respektive nettosemesterdagar.
Exempel
Signe arbetar måndag, tisdag, onsdag varje vecka och är ledig torsdag och fredag. Hon har 25 dagar semesterrätt. När hon tar semester måste vi räkna ut hennes nettodagar.
I Signes exempel blir uträkningen:
Signe får alltså 15 nettodagar som vi lägger ut på hennes arbetsdagar och när hon tar en vecka semester kommer vi att minska 3 nettodagar från hennes 15. Hon kommer då att få 12 nettodagar kvar. Totalt kommer hon då att få fem veckor semesterledighet inklusive sina normalt lediga dagar.
För en anställd som arbetar intermittent heltid är det lättare att använda semesterkvot.
En anställd som har en schemaperiod över tre veckor och arbetar 14 dagar under den schemaperioden får semesterkvot enligt följande:
För varje arbetsdag den anställde tar semester kommer det att gå åt 1.07 semesterdagar som räknas bort från den totala semesterrätten 25 dagar.
Exempel
Emilia arbetar ett fyraveckorsschema. Hon har 18 möjliga arbetsdagar under schemaperioden. Hennes semesterkvot blir då:
När Emilia tar semester kommer 1,11 semesterdagar att räknas bort för varje arbetsdag i semesterperioden.
Kommentar
I många lönesystem kan man idag lägga in den uträknade semesterkvoten för den anställde. Var bara observant på om den anställde ändrar sitt schema vid semesterperioden jämfört med semesterårrsskiftet, då måste semesterkvoten kanske räknas om. Det som då gäller är det schema eller den arbetstid som den anställde skulle ha haft under semesterperioden.
Sjukdom
Intermittent arbete påverkar också beräkningen av sjuklön och sjukavdrag. Under de första två veckorna ska arbetsgivaren betala sjuklön. Sjuklönen och sjukavdraget beräknas då efter ett genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka. Sjukavdraget görs och sjuklönen betalas sedan efter det antal timmar den anställde skulle ha arbetat.
Fr.o.m dag 15 görs avdrag per kalenderdag. Det görs även om den anställde har intermittent arbetstid, vilket innebär att avdrag görs även för arbetsfria dagar.
Tjänstledighet
När någon som arbetar intermittent arbetstid är tjänstledig görs avdrag för varje arbetsdag oavsett hur lång ledigheten är. Är ledigheten en hel månad görs avdrag med hela månadslönen.
Avdraget räknas ut genom att räkna ut en divisor som baserar sig på antalet arbetade dagar per vecka.
Exempel
Johan arbetar intermittent deltid, tre dagar per vecka. Han är tjänstledig i två veckor. Han har 16 800 kronor i månadslön.
Avdraget för varje arbetsdag räknas ut så här:
Övertidsersättning
Om en anställd som arbetar intermittent deltid arbetar på en arbetsfri dag får den anställde mertid upp till ordinarie heltid på arbetsplatsen och därefter övertidsersättning. Övertidsersättningen beräknas då på den anställdes heltidslön.
Om en heltidsanställd som arbetar intermittent arbetar på en arbetsfri dag blir övertidsersättningen kvalificerad under hela dagen.