Rätt Lön 2021 – Erika Dahlgren

Karensdag, karensavdrag

Lag

Lag (1991:1047) om sjuklön reglerar sjuklönen som en arbetsgivare är skyldig att betala när en anställd blir sjuk. För närvarande är arbetsgivarens sjuklöneperiod 14 kalenderdagar och för varje sjukperiod ska arbetsgivaren göra ett karensavdrag från den anställde. Före 1 januari 2019 inleddes varje sjukperiod med en karensdag då ingen sjuklön utbetalades.

Karensavdraget räknas per arbetsgivare. Det betyder att en anställd som har flera arbetsgivare kan få flera karensavdrag vid en sjukperiod.

För att en anställd inte ska drabbas alltför hårt av karensavdrag vid sjukdom finns ett s.k. allmänt högriskskydd som innebär att man under en 12-månadersperiod inte kan ha mer än 10 karensavdrag. Det allmänna högriskskyddet innebär att man får sjuklön för hela sjukperioden t.o.m dag 14 i sjukperioden. Man behöver inte ansöka om allmänt högriskskydd utan detta ska arbetsgivaren hålla koll på.

Karensdag är numera karensavdrag

Den tidigare karensdagens storlek visade sig slå orättvist hårt mot vissa yrkesgrupper, framförallt de som arbetade på obekväm arbetstid och hade arbetspass som varierade i längd. För att göra avdraget mer rättvist lade regeringen fram en proposition med förslaget att ändra karensdagen till ett karensavdrag och detta förslag röstades igenom i riksdagen i maj 2018. Det nya karensavdraget började gälla 1 januari 2019 på sjukperioder som börjar på eller efter det datumet.

Karensavdraget ska motsvara 20 % av den sjuklön som den anställde skulle ha fått under en genomsnittlig kalendervecka oberoende av sjukfrånvarons omfattning. Dock kan karensavdraget bara göras mot utbetald sjuklön, dvs. karensavdraget kan inte bli större än den sjuklön som betalas ut för sjukperioden. Beräkningen för avdraget förhandlas fram i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter.

Exempel

Nedan följer några olika exempel på beräkning av karenavdraget och en jämförelse mellan de gamla och nya reglerna.

Per jobbar 8 tim per dag, 40 timmar per vecka och har 29 000 kr i månadslön. Han blir sjuk en hel vecka.

karensdag-01
karensdag-02
karensdag-02b

Per blir sjuk på nytt en månad senare men denna gång går han hem efter att ha jobbat 4 timmar på måndagen. Han är sjuk resten av veckan.

karensdag-03
karensdag-04
karensdag-04b

Fia har varierad arbetstid, jobbar 30 timmar per vecka och har 110 kr i timlön. Hon blir sjuk hela måndagen då hon skulle jobba 10 timmar.

karensdag-05
karensdag-06
karensdag-06b

Fia blir sjuk på nytt men denna gång blir hon sjuk på en onsdag när hon enligt sitt schema bara skulle jobba 5 timmar.

karensdag-07
karensdag-08
karensdag-08b

Egentligen är karensavdraget 528 kr men eftersom Fia bara får 440 kr i sjuklön så kan karensavdraget maximalt bli 440 kr.

Om Fia i exemplet ovan skulle komma in och jobba på torsdagen men sedan återinsjukna och vara hemma på fredagen då hon enligt schemat skulle jobba 8 timmar så kommer det att finnas tillräckligt mycket sjuklön för att göra ett helt karensavdrag. Eftersom hon återinsjuknar inom 5 kalenderdagar så räknas det som en fortsättning av den tidigare sjukperioden.

karensdag-09
karensdag-10

Karensavdraget likställs med den tidigare karensdagen såtillvida att reglerna kring återinsjuknande och max 10 karensdagar per tolvmånadersperiod fortsätter att gälla.

Kommentar

Grundtanken med karensavdraget är att alla arbetstagare ska drabbas av karens vid sjukfrånvaro, ungefär som en självrisk. Många anställda vill dock byta ut sitt karensavdrag mot kompensationsledighet eller uttag av en semesterdag för att slippa löneavdraget. Om en arbetsgivare tillåter detta blir sjukstatistiken felaktig och det kan även vara problematiskt i samband med rehabiliteringsärenden. Vissa arbetsgivare tillåter att den anställde får kompensationstimmar utbetalda i pengar för att kompensera för inkomstbortfallet som karensavdraget orsakar.