Det finns ett stort antal lönesystem från olika leverantörer. Lönesystemen är av olika storlek och anpassade för olika branscher och organisationer.
De flesta lönesystem är uppbyggda med likartade funktioner och register, t.ex. register över anställda. Det register som man kan kalla ”hjärtat” i lönesystemet är löneartsregistret. Lönearten fungerar som en mycket kvalificerad kalkylator.
I lönearten anges beräkningsregler och hur de värden som räknas fram ska lagras, användas i beräkningar osv.
För att lönesystemet ska fungera på bästa sätt måste en anpassning av lönearterna till det egna företaget ske. Idag finns en svensk standard för lönemarknaden: LAP - Svensk Löneartsplan. Löneartsplanen har utarbetats av Srf konsulterna i samarbete med de flesta av de svenska ledande systemleverantörerna. Det betyder att med tiden kommer de flesta lönesystem att anpassas till den nya standarden.
Avsikten med löneartsplanen är att de som arbetar med företagets löner lättare ska kunna kommunicera med kollegor, myndigheter och organisationer. Jämförelse kan göras med BAS-kontoplanen inom bokföringsarbetet.
LAP - Svensk Löneartsplan är anpassad efter lag och kollektivavtal men möjliggör också förändringar som krävs efter företagets egna behov.
Struktur
Löneartsplanen är uppbyggd från en överordnad nivå i löneartsgrupper som kan brytas ner på mer detaljerade undergrupper. Strukturen är inte uppdelad i olika avtalsgrupper, t.ex. arbetare och tjänstemän.
Numreringen är femställig för att möjliggöra anpassning för olika avtal.
Exempel
1XXXX = Nivå 1
X1XXX = Nivå 2
XX1XX = Nivå 3
XXX1X = Nivå 4
XXXX1 = Nivå 5
Grundläggande gruppering i lönearterna
10000 Lönetillägg
De grundläggande löneformer som tillämpas på arbetsmarknaden för att ersätta anställda för utfört arbete, t.ex. månadslön, rörlig lön baserad på resultat och prestation.
20000 Förmåner
En förmån uppstår när en anställd i stället för kontant lön erhåller någon typ av ersättning som hänför sig till en privat levnadskostnad. En förmån är oftast skattepliktig, t.ex. kostförmån och bilförmån. En del skattepliktiga förmåner beskattas enligt fastställda schabloner. Vissa förmåner kan vara skattefria, t.ex friskvård.
30000 Semester
Semesterlön och semesterersättning regleras i semesterlagen samt i kollektivavtal.
40000 Frånvaro
Frånvarorelaterade lönehändelser, t.ex. sjukfrånvaro och tjänstledighet.
50000 Kostnadsersättningar och traktamente
Kostnadsersättningar och traktamente är ersättningar till den anställde som ska täcka de eventuella merkostnader som uppstår vid t.ex. tjänsteresor.
60000 Skatter och skulder
Preliminära skatteavdrag från inkomster samt reglering av skulder.
70000 Nettolönehändelser
Lönehändelser som sker på lönen efter skatteavdrag, nettolön. Påverkar inte skatteberäkningen. Exempel på nettolönehändelser kan vara förskottsavdrag och ränteavdrag.
80000 Övriga bruttolönehändelser
Övriga lönehändelser, avdrag och tillägg som är underlag för skatteberäkning och arbetsgivaravgift. Utbetalningar till personer som inte är anställda, t.ex. arvoden.
90000 Justeringslönearter
Lönearter för att justera lönehanteringen.
Den fullständiga löneartsplanen kan beställas från Srf konsulterna,www.srfkonsult.se.