En arbetsgivare som anställer någon som har en funktionsnedsättning kan få ekonomisk kompensation genom lönebidrag. Bestämmelser om detta finns i förordning (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga.
Den som anställer en person med funktionsnedsättning ska betala lön och andra anställningsförmåner som kollektivavtalet anger. Om arbetsgivaren inte är kollektivavtalsbunden måste arbetsgivaren visa att den har ett försäkringsskydd för sina anställda som fordras enligt kollektivavtal.
En individuell plan för den anställde ska läggas upp i samråd mellan arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen, den anställde och den fackliga organisationen. Planen ska sträva efter att öka den anställdes arbetsförmåga så att lönebidraget inte behövs på sikt. Planen kan innehålla kompletterande utbildning, kamratstöd och arbetshjälpmedel.
Lönebidraget lämnas som regel i högst fyra år. Det första beslutet om lönebidrag får gälla högst ett år.
För att räkna ut lönebidragets storlek används två faktorer:
lönekostnaden för den anställde
den anställdes arbetsförmåga
Lönekostnaden utgörs av kontant bruttolön inklusive sjuklön och semesterlön, arbetsgivaravgifter samt premier för avtalsenliga arbetsmarknadsförsäkringar eller motsvarande försäkringar. Semesterersättning är inte en bidragsgrundande lönekostnad.
Arbetsförmågan bedöms i samråd mellan arbetsgivare, arbetstagare och arbetsförmedling. Det är viktigt att arbetsförmågan relateras till arbetets krav när arbetsförmågan bedöms.
Arbetsgivaren lämnar underlag för beräkning av lönebidraget till Arbetsförmedlingen, som beslutar om lönebidragets storlek. Detta gäller under hela beslutsperioden. Lönebidraget betalas ut av Administrativa enheten efter rekvisition från arbetsgivaren. Lönebidraget betalas ut månadsvis i efterskott och rekvisitionen måste vara inlämnad inom 60 dagar från arbetsmånadens slut.