Rätt Lön 2022 – Erika Dahlgren

Rast och paus

 

Rast

Lag

I arbetstidslag (1982:673) finns regler om avbrott i den dagliga arbetstiden. Ett sådant uppehåll är rasten, under vilken de anställda inte är tvungna att stanna kvar på arbetsstället. Tiden för rasten eller rasterna ingår inte i arbetstiden. Den vanligaste rasten är kanske måltidsrast eller lunchrast.

Arbetsgivaren ska i förväg ange rasternas längd och förläggning så noga som möjligt. Rasterna ska förläggas så att en anställd inte arbetar mer än fem timmar i följd.

”Rasternas antal, längd och förläggning skall vara tillfredställande med hänsyn till arbetsförhållandena.” och som regel framgå av ett arbetstidsschema eller liknande. Man brukar säga att om det bara finns en rast under arbetsdagen, bör den inte understiga 30 minuter.

Avtal

Inom vissa kollektivavtalsområden finns bestämmelser om rast efter t.ex. fyra timmars arbete. Där kan också anges att rast som av arbetets natur inte kunnat utnyttjas, t.ex. vid ensamarbete, ska rasten räknas som arbetad övertid.

Paus

En gammal föreställning är att den anställde har lagstadgad rätt till fem minuter paus per timme.

Lag

Det finns ingen sådan bestämmelse i arbetstidslagen men enligt lagen ”skall arbetsgivaren ordna så att arbetstagaren utöver raster, kan få ta de pauser som behövs”.

Avtal

Om arbetsförhållandena så kräver, t.ex. vid arbete vid löpande band, får särskilda bestämda arbetspauser läggas ut och det är nog från den här bestämmelsen som föreställningen om fem minuterna per timme härrör.

Arbetsgivaren ska i de fallen i förväg ange arbetspausernas längd och förläggning ”så noga som omständigheterna medger”. Viktigt att notera är att pauser räknas in i arbetstiden.

Som paus räknas också inom vissa avtalsområden så kallade måltidsuppehåll.