Avdrag

Blandad verksamhet

Om ett företag både har verksamhet som medför avdragsrätt/rätt till återbetalning och verksamhet som är momsfri där avdragsrätt saknas, uppkommer så kallad blandad verksamhet. Ett mycket vanligt exempel är en fastighet som både har undantagen (momsfri) uthyrning av bostäder och uthyrning av kontor som omfattas av frivillig beskattning vid lokaluthyrning (se detta ord). Detta kan illustreras på följande sätt:

Att beräkna hur stor andel som är avdragsgill vid blandad verksamhet kan vara en utmaning. Skatteverket har i ställningstagande (150825, dnr: 131 446423-15/111) redogjort för verkets generella syn kring avdragsrätten vid blandad verksamhet och fördelning efter skälig grund. Detta ställningstagande håller på att ses över med anledning av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 231016, mål nr 7254-7255-22). HFD kom fram till att en beskattningsbar person inte kan vägras använda en omsättningsbaserad beräkningsmetod som anges i artikel 174 i mervärdesskattedirektivet för att bestämma andelen avdragsgill ingående moms avseende gemensamma kostnader vid blandad verksamhet. Skatteverket kommenterar domen (231106, dnr: 8-2608223) och påpekar att domen enbart avsåg blandad verksamhet inom ramen för en ekonomisk verksamhet och att en uppdelning kan behöva göras i andra situationer. Skatteverket ser över ställningstagandet men anger i Rättslig vägledning att den nya bestämmelsen om uppdelning av ingående moms (13 kap. 29 § tredje stycket) ska tillämpas i sådana fall.

En annan begränsning i avdragsrätten uppkommer vid bidragsfinansierad verksamhet, se vidare ordet bidrag.

Användnings- och verksamhetsregeln

För gemensamma inköp finns även en användningsregel och en verksamhetsregel. Användningsregeln innebär att fullt avdrag får göras för en anskaffning som till mer än 95 % ska användas för transaktioner som medför avdragsrätt, dvs. användningsregeln ser till var anskaffningen ska användas. Verksamhetsregeln innebär att andelen momsfria transaktioner är liten, dvs. 5 % eller mindre av totalen, får fullt avdrag göras för ingående moms som inte överstiger 1000 kronor per anskaffning, dvs. verksamhetsregeln ser till storlek på verksamheten och inte till användningen. Detta innebär att om momsen på en inköpsfaktura överstiger 1000 kronor, måste momsen fördelas efter skälig grund. Användningsregeln och verksamhetsregeln kan sammanfattas på följande sätt:

Avdragsförbud och begränsningar

Begreppet avdragsrätt används ofta både för avdragsrätt eller återbetalningsrätt.

Avdragsrätten är i princip generell dvs. ett företag får göra avdrag för inköp till verksamhet som medför avdragsrätt eller återbetalningsrätt. Det finns avdragsförbud som innebär att ingen moms får dras av och avdragsbegränsningar som innebär att endast viss del av momsen får dras av.

Avdragsförbud och avdragsbegränsningar finns bl.a. avseende:

• personbil och motorcykel

• stadigvarande bostad

• representation.

En skillnad mot inkomstbeskattningens regler är att avdrag inte medges för anskaffningar av inventarier som helt är avsedda att användas privat av de anställda. Kostnader för personalen är som regel avdragsgilla vid inkomstbeskattningen. En eventuell löneförmån beskattas därefter hos den anställde. Observera att i den här situationen medges inte avdrag för moms då inköpet inte görs för att användas i verksamheten utan för användning av den anställde i privat syfte. Momsen kan därför inte dras av avseende t.ex. städhjälp som nyttjas av en anställd privat. Däremot är moms avseende enklare personalvårdsförmåner (se detta ord) avdragsgill förutsatt att momspliktig verksamhet bedrivs.

Avdragsförbudet för stadigvarande bostad har ansetts tillämpligt på en arbetsgivares inköp av skrivbord och skrivbordslampor som placeras i de anställdas hem för att användas vid arbete hemifrån (HFD mål nr 605-23), se vidare ordet hemmakontor.

För inköp av varor som görs dels för verksamheten och dels för att kunna nyttjas för privat bruk finns två metoder för justering av momsavdraget som belöper på det privata nyttjandet. Man kan välja mellan att göra avdrag för hela momsen vid inköpet och därefter uttagsbeskatta det privata nyttjandet successivt, eller så kan man proportionera avdraget redan vid inköpet. Det finns en begränsning i detta val och det gäller avdragsrätten för fast egendom. Denna regel innebär att det inte längre är möjligt att göra omedelbart avdrag för ingående moms som tillhör hela fastigheten. I stället ska en proportionering av hur stor del som ska användas i verksamheten respektive privat göras direkt vid inköpet. Regeln är inte avsedd att träffa bostäder då det redan finns ett avdragsförbud som förhindrar sådant avdrag som tillhör stadigvarande boende.

Registreringens betydelse

Att registreringen i sig bara är en formell åtgärd för att underlätta uppbörd av skatt och kontroll har slagits fast av EU-domstolen. Av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2021 ref. 52) framgår dock att ett beslut om momsregistrering är en bekräftelse på att Skatteverket vid tiden för beslutet bedömt att personen är betalningsskyldig för moms och att ekonomisk verksamhet föreligger. Därmed ska den sökande kunna förlita sig på registreringsbeslutet. Kammarrätten i Stockholm har i en dom (211103, mål nr: 6581-6584-20) medgivit momsavdrag mot bakgrund av att bolaget blivit momsregistrerat. I skrivelse (220224, dnr: 8-1523359) och på Rättslig vägledning anger Skatteverket att registreringen i sig inte ger rätt till momsavdrag. Skatteverket anser att oavsett om det skett en registrering till moms så måste avdragsrätten kunna kopplas till en beskattningsbar utgående transaktion.

I ytterligare ett mål har rätt till momsavdrag medgivits (Kammarrätten Göteborg 220906, mål nr 599-601-22) för inköp till ett bolags verksamhet trots att bolaget inte tagit betalt för tillhandahållna tjänster till dotterbolag. Skatteverket har uttalat (230515, dnr: 8-2371900) att verket inte delar kammarrättens bedömning. Målet har överklagats av Skatteverket och HFD har meddelat prövningstillstånd.

Justering (jämkning)

Det finns regler om justering (jämkning) vilket kan medföra att ett företag som använder en investeringsvara kan bli skyldigt att återbetala eller ha möjlighet att återfå tidigare redovisad ingående moms. Justering kan uppkomma t.ex. vid försäljning av varan, om användningen av varan förändras eller om den momspliktiga delen av verksamheten minskar eller ökar. Syftet är att åstadkomma ett korrekt momsavdrag över tiden. Se vidare ordet justering.

Gruppregistrering och slopad koncernregel

För bolag i en koncern fanns en specialbestämmelse om momsavdrag, den s.k. slussningsregeln som innebar att moms inte drogs av i det inköpande bolaget utan slussades till annat koncernbolag. Slussningsregeln avskaffades 2016. Se vidare slussningsregeln.

Regler om gruppregistrering finns för företag som bedriver finansiell verksamhet eller försäkringsverksamhet och för företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden. Reglerna har tillkommit för att undvika ej avdragsgill ingående moms på inköp från andra företag i gruppen. Se vidare ordet gruppregistrering.

Import via ombud och bristande tullhantering

Skatteverket anser att vid import ska moms tas ut i enlighet med skatteförfarandelagen även när en annan momsregistrerad person än den verklige importören är deklarant i tulldeklarationen. Med den verkliga importören avses den som ska använda varan i sin ekonomiska verksamhet. Det ar dock enligt Skatteverket bara den verklige importören som får dra av importmomsen i sin momsdeklaration. Det kan leda till att ingen har avdragsrätt for importmomsen när det saknas en korrekt fullmakt att företräda importören. Effekten blir att utgående importmoms ska redovisas men ingen har avdragsrätt för motsvarande ingående importmoms. Det kan uppkomma en inlåsning av importmomsen. Se vidare ordet import.

Krav på fakturaunderlag eller liknande underlag

Ett företag eller en beskattningsbar person som drar av ingående moms ska normalt alltid kunna uppvisa en faktura eller liknande handling som uppfyller momslagens krav för att avdragsrätt ska erhållas. Exempel på när fakturakravet kan frångås (prop. 2007/08:25 s. 221) är när det kan styrkas med ett avtal mellan parterna. Vidare kan en faktura kompletteras i efterhand. Se vidare ordet faktura.

EU-domstolen har uttalat sig om när avdragsrätt kan nekas då fakturan är ofullständig (130508, C-271/12). Ett bolag i en koncern tillhandahöll tjänster till andra koncernbolag, skattemyndigheten nekade de köpande koncernbolagen avdragsrätt då fakturorna ansågs ofullständiga. Fakturorna saknade uppgift om pris per enhet eller det antal timmar som arbetet avsåg. Bolaget kompletterade underlaget med avtal och handskrivna uppgifter. EU-domstolen kom fram till att avdragsrätt kan nekas med hänvisning till att fakturan är ofullständig i vart fall när komplettering gjorts efter det att skattemyndigheten fattat sitt beslut att neka avdragsrätt.

Skatteverket har uttalat sig om brister i en faktura och hur dessa kan läkas (181205, dnr: 202 503957-18/111). Fakturan ska innehålla vissa obligatoriska uppgifter för möjlighet till kontroll. Med ledning av fakturan ska Skatteverket kunna bedöma avdragsrätten för moms. Det framgår tydligt att det ska göras en bedömning av avdragsrätten vid inköpstillfället, och att det är köparen som ska visa att rätt till avdrag föreligger. För att styrka sitt momsavdrag används fakturan för inköpet.