Rätt Moms 2021 – Anna Sandberg Nilsson och Lena Westfahl

Blandad verksamhet

Ett företag som omsätter både momspliktiga och undantagna (momsfria) transaktioner har så kallad blandad verksamhet. I blandad verksamhet måste momsen på kostnader som tillhör respektive del identifieras och momsavdrag får bara göras om kostnaden direkt kan kopplas till momspliktiga transaktioner. Om det är en gemensam kostnad t.ex. för ett datasystem som används för alla transaktioner, så får momsavdraget proportioneras efter skälig grund.

Tänk på

Att sortera inköpsfakturor, bokföra och redovisa dessa i tre olika grupper:

1. Inköp som avser momspliktiga eller återbetalningsberättigade transaktioner 2. Inköp som avser momsfria/undantagna transaktioner 3. Inköp som avser gemensamma inköp för hela verksamheten som inte går att dela upp på 1-2 ovan.

Att gemensamma inköp ska fördelas efter lämplig fördelningsgrund.

Definition

För att någon ska vara skattskyldig till moms enligt huvudregeln, ska följande fyra förutsättningar vara uppfyllda:

  • omsättning görs av varor eller tjänster

  • omsättningen är momspliktig

  • omsättningen görs av en beskattningsbar person i denna egenskap

  • omsättningen görs inom landet.

Huvudregeln åskådliggörs i olika sammanhang med en mervärdessKATT.

Blandad verksamhet kallas det när företag omsätter både momspliktiga och undantagna (momsfria) transaktioner.

När ett företag eller annan skattskyldig har blandad verksamhet påverkas avdragsrätten för ingående moms och företaget måste ha kontroll över momsen på kostnaderna, till vilka transaktioner den tillhör och göra särskilda bedömningar och beräkningar för att få ett korrekt momsavdrag.

Lagrum

8 kap. 13-14 §§ mervärdesskattelagen (1994:200)

Beskattning

När ett företag ska bedöma avdragsrätten ska det hänföra moms på kostnader till (momsfri) omsättning, till momspliktig omsättning och även identifiera moms på gemensamma kostnader.

Ingående moms på kostnader som är direkt hänförlig till momspliktig omsättning är helt avdragsgill förutsatt att det inte är frågan om kostnader med avdragsförbud eller avdragsbegränsning. Däremot är ingående moms på kostnader som är direkt hänförlig till undantagen (momsfri) omsättning inte alls avdragsgill.

I de fall det inte är möjligt att direkt hänföra en kostnad till någon av de två delarna ska den ingående momsen till denna gemensamma kostnad fördelas efter skälig grund.

Fördelningsnyckel för gemensam moms

Fördelning av moms som tillhör gemensamma kostnader ska göras på ett sätt som ger en rättvisande bild av hur inköpen konsumerats i verksamheten. En sådan fördelning görs utifrån en lämplig fördelningsgrund eller fördelningsnyckel.

Normalt används omsättningen som fördelningsgrund. Det finns möjlighet att använda andra fördelningsgrunder som t.ex. antal anställda, antal arbetade timmar eller lokalyta som används osv. För den som använder arbetade timmar krävs normalt att arbetsfördelningen kan styrkas med ett tidredovisningssystem.

I vissa fall kan det finnas skäl att tillämpa olika fördelningsnycklar för olika inköp. Det viktiga är att den mest relevanta fördelningsnyckeln tillämpas.

I slutet av varje beskattningsår ska företaget se över sin fördelningsnyckel. Om den visat sig felaktig får man göra en rättelse.

Skatteverket har i ställningstagande (150825, dnr: 131 446423-15/111, Avdragsrätt för mervärdesskatt - fördelning efter skälig grund) redogjort för verkets generella syn kring avdragsrätten vid blandad verksamhet och sammanfattar enligt följande:

”Ett och samma förvärv kan ibland användas så att endast en del av den ingående skatten på förvärvet är avdragsgill. Det gäller t.ex. när den ingående skatten till viss del omfattas av en avdragsbegränsning eller om förvärvet ska användas till både skattepliktiga och från skatteplikt undantagna omsättningar.

En fördelning av den ingående skatten ska göras efter hur stor del av skatten som avser en verksamhet som medför skattskyldighet. Det innebär att en fördelning ska göras efter den faktiska användningen av den vara eller tjänst som förvärvats. En sådan fördelning kan göras om det redan vid förvärvstidpunkten är klart i vilken omfattning förvärvet ska användas i en verksamhet som medför skattskyldighet.

Om den faktiska användningen inte är känd vid förvärvstillfället ska en fördelning istället ske efter skälig grund. Även en skälighetsbedömning ska göras utifrån ett förvärvs användning. Eftersom det är den beskattningsbara personen som har bevisbördan måste skälighetsbedömningen vara kontrollerbar och kunna visas med objektiva omständigheter, d.v.s. det måste finnas ett tillförlitligt underlag.

När användningen ska bedömas efter skälig grund kan olika fördelningsnycklar användas. Det är alltid den fördelningsnyckel som mest exakt speglar resursförbrukningen i verksamheten som ska tillämpas.

Enligt Skatteverkets uppfattning är det i normalfallet omsättningen som ska användas som fördelningsnyckel för att bedöma användningen av den inköpta varan eller tjänsten. Omsättningen ger normalt en bra bild av hur resurserna används och förbrukas i verksamheten. Omsättningen är även en uppgift som ett företag på ett enkelt sätt kan visa och som även kan mätas på ett för Skatteverket objektivt verifierbart sätt.

Skatteverket anser att om det däremot finns en annan fördelningsnyckel som mer exakt visar hur resurserna förbrukas i verksamheten, d.v.s. hur de förvärvade varorna och tjänsterna används i verksamheten, så ska denna fördelningsnyckel användas.

I de fall en fördelning av den ingående skatten görs med den totala årsomsättningen som fördelningsnyckel för att bedöma användningen, får den avdragsgilla andelen omräknas till ett procenttal avrundat uppåt till nästa heltal. Om fördelningen istället görs med någon annan metod för att bedöma användningen får procenttalet inte avrundas på detta sätt. Skatteverket anser att procenttalet i sistnämnda fall ska räknas fram med minst två decimaler.”

Användnings- och verksamhetsregeln

För gemensamma inköp finns även en användningsregel och en verksamhetsregel. Användningsregeln innebär att fullt avdrag får göras för en anskaffning som till mer än 95 % ska användas i verksamhet med omsättningar som är momspliktiga eller medför rätt till återbetalning, dvs. användningsregeln ser till var anskaffningen ska användas. Verksamhetsregeln innebär att om den momsfria omsättningen är liten, dvs. 5 % eller mindre av den totala omsättningen, får fullt avdrag göras för ingående moms som inte överstiger 1000 kronor per anskaffning, dvs. verksamhetsregeln ser till omsättningens storlek i verksamheten och inte till användningen. Detta innebär att om momsen på en inköpsfaktura överstiger 1000 kronor, måste skatten fördelas efter skälig grund. Användningsregeln och verksamhetsregeln kan sammanfattas på följande sätt:

Avser inköp

Används

Avdrag

Användningsregeln

Gemensamt inköp som används i både momsfria verksamheten och verksamheten med moms eller rätt till återbetalning

Inköpet används till mer än 95 % i verksamheten med moms eller rätt till återbetalning

Fullt avdrag

Verksamhetsregeln

Gemensamt inköp som används i både momsfria verksamheten och verksamhet med moms eller rätt till återbetalning och den ingående momsen på inköpet inte överstiger 1000 kr

Verksamheten till mer än 95 % medför moms eller rätt till återbetalning, dvs. den momsfria verksamheten är liten (mindre än 5 %)

Fullt avdrag

Bokföring

Om omsättning används som fördelningsgrund ska fördelningen göras utifrån omsättningen för ett helt beskattningsår och inte utifrån omsättningen för en redovisningsperiod. Då årsomsättningen blir känd först i samband med bokslut är det därför tillåtet att göra den löpande fördelningen baserat på föregående års bokslut. När sedan det aktuella årets bokslut är gjort görs den definitiva fördelningen. Detta innebär att i slutet av varje beskattningsår ska företaget se över sin fördelningsnyckel och göra nödvändiga korrigeringar.

Exempel på bokföring av avdragsgill och ej avdragsgill moms i ett företag som tillämpar faktureringsmetoden redovisas i följande exempel:

Inköp av datakonsulttjänster görs med 5 000 kronor (exklusive moms 25 % dvs.1 250 kronor). Inköpet görs för att användas i blandad verksamhet (där verksamheten med moms eller rätt återbetalning respektive momsfria delen uppgår till 50 % vardera) varför endast 50 % av momsen i detta fall är avdragsgill och den andra hälften av momsen blir en kostnad. Den ej avdragsgilla momsen kan bokföras antingen direkt på kostnadskontot alternativt på ett separat kostnadskonto (t.ex. baskonto 6999).

Den ej avdragsgilla delen av momsen bokförs direkt på kostnadskonto:

Blandadverksamhet-03

Den ej avdragsgilla delen av momsen bokförs istället på separat kostnadskonto:

Blandadverksamhet-04

Deklaration

Den avdragsgilla ingående moms som tillhör verksamheten med moms eller rätt till återbetalning (direkt hänförlig moms och skälig del av gemensam moms) ska oavsett skattesats redovisas på nedanstående sätt i skattedeklarationen. Samma sak gäller för avdragsgill förvärvsmoms och importmoms.

Den ingående momsen som tillhör den momsfria delen av verksamheten (direkt hänförlig moms och skälig del av gemensam moms) är normalt inte avdragsgill och får därför inte dras av i skattedeklarationen.

Blandadverksamhet_4b

Exempel

Om exempelvis ett företag bedriver finansiell verksamhet och säljer både momsfria och momspliktiga tjänster, har företaget i momshänseende blandad verksamhet. Företaget har total omsättning om 900000 kronor varav momspliktig omsättning på 100000 kronor och momsfri omsättning på 800000 kronor. Företaget har ingående moms avseende gemensamma inköp på 50000 kronor som måste fördelas och använder omsättning som fördelningsgrund.

Den ingående momsen som är direkt hänförlig till den momspliktiga delen är fullt ut avdragsgill medan momsen som är direkt hänförlig till den momsfria verksamheten inte alls är avdragsgill. Avseende gemensam moms måste avdraget proportioneras efter skälig grund och i detta fall används omsättningen som fördelningsnyckel.

Avdrag får göras med

Blandadverksamhet-05

Kommentar

Det finns anledning att följa hur såväl rättspraxis som Skatteverkets uttalanden utvecklas vad gäller blandad verksamhet. En skärpt syn kan anas bland annat i en dom från Kammarrätten i Stockholm (KR 141007, mål nr: 7099-7100-13) där en bank inte ansågs ha rätt att låta momspliktiga intäkter vid avbetalningsköp påverka storleken av momsavdrag för gemensamma kostnader i verksamheten.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...