Rätt Moms 2021 – Anna Sandberg Nilsson och Lena Westfahl

Idrott

Vad är idrott i momshänseende och varför är det viktigt att skilja idrott från nöje och förströelse?

När någon ges möjlighet att utöva idrott eller får tillträde till ett idrottsevenemang kan momsen beroende på omständigheterna variera, transaktionen kan vara undantagen (momsfri) uppgå till 6 % eller till 25 %. Bland annat därför är det viktigt att fastställa vad som är idrott.

Att ge någon möjlighet att utöva idrott är detsamma som att ta betalt (deltagaravgift) för att få idrotta.

Definition

Det finns ingen enhetlig definition av begreppet idrottslig verksamhet och det kan vara svårt att avgöra vad som är sport och idrott jämfört med nöje, förströelse och rekreation. Generellt anses idrottsverksamhet som är ansluten till Riksidrottsförbundet, Svenska travsportens centralförbund och Svenska galoppförbundet vara idrott i momshänseende, men det finns undantag även i det avseendet.

Skatteverket har gett sin syn på vad som är idrottstjänster i ett ställningstagande 161101 (dnr: 131 409836-16/111) och deras uppfattning beskrivs nedan.

Skatteverket uttalar inledningsvis att avgörande för bedömningen är att:

  • det huvudsakliga syftet med aktiviteten är att utöva sport eller idrott,

  • det är den genomsnittlige utövarens syfte med aktiviteten som ska beaktas, och inte den enskilde utövarens syfte, och slutligen

  • det är inte avgörande att aktiviteten i sig är fysiskt krävande.

Riksidrottsförbundets medlemsförbund

Skatteverket anser att verksamhet som ingår i något av Riksidrottsförbundets olika medlemsförbund kan presumeras utgöra idrottslig verksamhet. Då krävs att verksamheten bedrivs på det sätt som medlemsförbundet ifråga har angett för den specifika idrottsgrenen.

Aktiviteter i en lokal/anläggning

Om verksamhet bedrivs i en lokal eller anläggning kan den bara klassas som idrottslig verksamhet om lokalen eller anläggningen uppfyller medlemsförbundets regler för den idrottsgrenen. Dessutom ska det vara möjligt att utöva idrotten genom att tävla eller träna i lokalen eller anläggningen. Det innebär t.ex. att bowling eller biljard som spelas i dämpad belysning och med hög musik inte anses utgöra idrott utan beskattas med 25 %.

Aktiviteter utan någon lokal/anläggning

Verksamheter som utförs helt eller delvis utan lokal eller anläggning kan även utgöra idrott. Som exempel anger Skatteverket ridsport som utövas i terräng om det ingår som en del i en ridskolas ordinarie ridskoleverksamhet. Ridturer i naturen under trivsamma och avkopplande former faller däremot utanför idrottsområdet och anses som nöje. En- eller flerdagsarrangemang med kanotpaddling, kajak och stand-up paddling anses också som nöje enligt Skatteverket.

Träning i en simulator - t.ex. golfsimulator - där det väsentligaste vid golfspel, golfbanan, saknas har Skatteverket inte ansett vara idrott (161101, dnr: 131 409836-16/111) och det framgår även av äldre praxis. Under 2020 har dock Förvaltningsrätten i Umeå kommit fram till att en anläggning med golfsimulatorer ansetts tillhandahålla idrottslig verksamhet som ska beskattas med 6 %. Domstolen ansåg inte att det finns någon större anledning att momsmässigt göra skillnad på en driving range och en golfsimulator (Förvaltningsrätten i Umeå, 29 juni 2020 i mål nr 1975-19, 1978-19, 2547-19). Det återstår att se om Skatteverket kommer att analysera och kommentera detta på Rättslig vägledning.

Idrott utan koppling till Riksidrottsförbundets medlemsförbund

När verksamheten inte kan kopplas till Riksidrottsförbundet så anser Skatteverket att en bedömning får göras utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet om det huvudsakliga syftet är att en genomsnittlig deltagare ska få utöva sport eller idrott. Inslaget av nöje får då inte ta över. Som exempel ger Skatteverket en s.k. bubble ball, där utövaren under lättsamma former sparkar fotboll i en uppblåsbar plastdräkt. En sådan aktivitet utgör inte idrott utan beskattas med 25 % eftersom syftet med aktiviteten får anses vara rekreation och nöje.

Idrott tillsammans med annan aktivitet

När en avgift tas ut till en lokal eller anläggning som innehåller olika delar ska en helhetsbedömning föras av samtliga objektiva omständigheter. Diskotek och dansrestauranger har t.ex. inte som huvudsakligt syfte att ge besökare möjlighet att utöva sport eller idrott.

Idrottsutbildning

Det kan ingå mindre slag av teori, t.ex. i form av instruktioner. Som exempel på idrottsutbildning anger Skatteverket dansskola. I Svenska Danssportförbundet ingår ett antal olika dansgrenar som förekommer i officiella tävlingar, och kurser i dessa dansgrenar utgör idrott. Ett annat exempel är dykutbildning som ingår i Svenska Sportdykarförbundet. Däremot är det inte idrott när en utbildning i flygsport syftar till att ge deltagarna flygcertifikat utfärdat av Transportstyrelsen. Då är inte det huvudsakliga syftet att ge deltagarna möjlighet att utöva sport eller idrott.

Idrottstränare

Så här säger Skatteverket om idrottstränare (161101, dnr: 131 409836-16/111):

”Det förekommer att idrottsinstruktörer, personliga tränare, idrottslärare eller idrottsledare ger instruktioner till utövaren i samband med idrottsutövningen. Utöver instruktioner kan tränaren tillhandahålla mental träning och kostrådgivning. Tjänsterna kan rikta sig till en grupp idrottsutövare eller till en enskild utövare. Tränaren kan delta vid matcher och tävlingar. En tränare kan även utföra administrativt arbete med anknytning till idrott.

En bedömning ska i dessa fall göras om tränarens tillhandahållande innebär att utövaren ges möjlighet att utöva idrottslig verksamhet. För att så ska vara fallet krävs att den tjänst som tränaren tillhandahåller utförs vid själva idrottsutövningen och avser träningsinstruktioner till den som utövar idrotten. Så är exempelvis fallet när en tränare leder ett gymnastikpass eller när en ridlärare ger instruktioner vid träningen i en ridskola.”

Skatteverket tycker att idrottstränaren kan ge instruktioner via webbkamera, eller annan internetbaserad kommunikation, bara instruktionerna ges i realtid.

Idrott i kombination med restaurangtjänst

Inom en idrottsanläggning kan ett företag erbjuda olika former av kombinerade tillhandahållanden som innehåller både idrottsutövning och t.ex. en restaurangtjänst. Skatteverket har uttalat sig om detta i ställningstagande 161129 (dnr: 131 427567-16/111). Det är ett tillhandahållande om det är en sammansatt tjänst som säljs till ett totalpris eller ett pris per deltagare. Den övervägande delen i tillhandahållandet ska avgöra skattesatsen. Som exempel ger Skatteverket barnkalas på klätteranläggning med instruktör och i priset ingår korv och glass. I det här fallet är det idrott som tillhandahålls. Det motsatta gäller om man på en lunchrestaurang har möjlighet att bowla, då säljs en restaurangtjänst enligt Skatteverket. Om det är olika tillhandahållanden som kombineras med i förväg bestämda priser för varje del så ska försäljning ske med rätt skattesats för respektive del. Det kan aldrig vara idrott om alkohol ingår. Ett exempel på två separata tjänster är vid tillhandahållande av en golftävling med middag på kvällen. Då ska varje del beskattas var för sig med 6 % respektive 12 %.

Lathund

Av tabellen nedan framgår i generella ordalag ett urval av aktiviteter som kan utgöra idrott.

Aktivitet

Idrott

Aerobics

Ja

Agility

Ja

Babysim

Ja

Biljard

Ja

Biljard på restaurang

Nej

Danskurs

Ja

Discobowling

Nej

Dykutbildning

Ja

Flowrider (vågmaskin)

Nej

Flygcertifikat (Transportstyrelsen)

Nej

Fotboll

Ja

Fotbollsgolf

Ja

Gokart (tävlingsform)

Ja

Gokart på tivoli

Nej

Golf

Ja

Golfsimulator

Nej

Gymkort

Ja

Hinderbanor

Ja

Jazzdans

Ja

Kajak

Ja

Kampsport

Ja

Längdskidåkningsspår

Ja

Lasergame/Laser tag

Ja

Massage

Nej

Paintball

Ja

Passiv qigong (medicinsk qigong)

Nej

Personlig tränare

Ja

Pilates

Ja

Ponnyridning på nöjesfält

Nej

Qigong (aktiv)

Ja

Ridning

Ja

Simning

Ja

Skärmflygning

Ja

Stand up paddling (SUP)

Ja

Styrketräning

Ja

Thai chi

Ja

Turkiskt bad

Nej

Turridning med övernattning

Nej

Workout

Ja

Yoga med fokus på rörelse och styrka som t.ex. hathayoga och kundaliniyoga

Ja

Äventyrsbanor

Nej

Tillträde till idrottsligt evenemang och till visning av idrottsligt evenemang

Skattesatsen är 6 % på tillträde till idrottsliga evenemang. Som exempel kan nämnas entrébiljetten till en fotbollsmatch. Samma skattesats gäller även tillträde till visningar av sådana föreställningar och evenemang. Det spelar ingen roll om visningen är fördröjd t.ex. av rättighetsskäl. Däremot är det viktigt att den inspelade filmen inte har bearbetats, redigerats eller klippts. Det här framgår av Skatteverkets ställningstagande 190521, dnr: 202 233726-19/111, Skattesats vid tillträde till visning av idrottsliga evenemang.

Av tabellen nedan framgår i generella ordalag om ett urval av aktiviteter kan utgöra idrott under vissa förutsättningar.

Aktivitet

Idrott

Aerobics

Ja

Agility

Ja

Babysim

Ja

Biljard

Ja

Biljard på restaurang

Nej

Danskurs

Ja

Discobowling

Nej

Dykutbildning

Ja

Flowrider (vågmaskin)

Nej

Flygcertifikat (Transportstyrelsen)

Nej

Fotboll

Ja

Fotbollsgolf

Ja

Gokart (tävlingsform)

Ja

Gokart på tivoli

Nej

Golf

Ja

Golfsimulator

Nej

Gymkort

Ja

Hinderbanor

Ja

Jazzdans

Ja

Kajak

Ja

Kampsport

Ja

Längdskidåkningsspår

Ja

Lasergame/Laser tag

Ja

Massage

Nej

Paintball

Ja

Passiv qigong (medicinsk qigong)

Nej

Personlig tränare

Ja

Pilates

Ja

Ponnyridning på nöjesfält

Nej

Qigong (aktiv)

Ja

Ridning

Ja

Simning

Ja

Skärmflygning

Ja

Stand up paddling (SUP)

Ja

Styrketräning

Ja

Thai chi

Ja

Turkiskt bad

Nej

Turridning med övernattning

Nej

Workout

Ja

Yoga med fokus på rörelse och styrka som t.ex. hathayoga och kundaliniyoga

Ja

Äventyrsbanor

Nej

Lagrum

3 kap. 11 a §, 4 kap. 8 § och 5 kap. 5, 11-11 a §§ mervärdesskattelagen (1994:200)

Beskattning

Att ge någon möjlighet att utöva idrott eller titta på idrott är undantaget (momsfritt) om det är staten, en kommun eller en allmännyttig ideell förening som bedriver verksamheten. Omsättningen är inte momspliktig enligt momslagen. Om däremot ett aktiebolag bedriver samma verksamhet är den momspliktig.

Skattesats

Skattesatsen är 6 % när annan än staten, en kommun eller en allmännyttig ideell förening säljer idrottstjänsten. Det gäller möjligheten att få utöva idrott eller tillträde till idrottsliga evenemang. Som exempel kan nämnas entrébiljetten till en fotbollsmatch. Samma skattesats gäller även tillträde till visningar av sådana föreställningar och evenemang. Det spelar ingen roll om visningen är fördröjd t.ex. av rättighetsskäl. Däremot är det viktigt att inspelningen inte har bearbetats, redigerats eller klippts. Det här framgår av Skatteverkets ställningstagande (190521, dnr: 202 233726-19/111), Skattesats vid tillträde till visning av idrottsliga evenemang.

Idrottstjänsten kan säljas direkt till den som ska utöva idrotten, till någon som ska sälja tjänsten vidare, eller till en arbetsgivare, för dennes arbetstagares räkning. I enlighet med den EU-rättsliga skatteneutralitetsprincipen spelar det ingen roll vem köparen av tjänsten är. Det framgår av en dom från Regeringsrätten, numera Högsta förvaltningsdomstolen, (070529, mål nr: 2728-06). I domen fastställer domstolen ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden från 2006.

Ett aktiebolag som bedriver en verksamhet som inte klassas som idrott i momshänseende debiterar 25 % moms.

Beskattningsland

För att kunna avgöra vilket land som får beskatta en transaktion finns det regler om beskattningsland. Det finns särskilda regler om beskattning av tillträde till evenemang. Oavsett om köparen är ett företag eller en privatperson sker beskattning i Sverige om evenemanget äger rum i Sverige. Det betyder att 6 % moms ska redovisas på biljetter till t.ex. en fotbollsmatch i Sverige.

Det framgår av Skatteverkets ställningstagande (190613, dnr: 202 261982-19/111) där verket uttalar att när en beskattningsbar person (t.ex. ett företag) köper tillträde till ett evenemang, så är denna tjänst omsatt i Sverige om evenemanget äger rum i Sverige. Svensk moms ska därför utgå. Om evenemanget äger rum i annat EU-land måste det undersökas om lokal moms ska utgå även om säljare och köpare är svenska parter.

Andra varor/tjänster i samband med idrott

Vissa tjänster som har ett omedelbart samband mellan idrottsutövandet och tjänsten ifråga ska beskattas på samma sätt som idrottstjänsten. Ett exempel på detta är uthyrning av badkläder i en simhall. Det medför att staten, en kommun eller en allmännyttig ideell förening, som säljer idrott momsfritt även ska yra ut badkläder utan moms. Ett aktiebolag ska däremot redovisa 6 % moms för motsvarande uthyrning.

Skatteverket har i ett ställningstagande (210128, dnr: 8-727787) uttalat att det endast är tjänster som tillhandahålls i samband md idrottsutövandet i lokalen eller på anläggningen som omfattas av momsreglerna för idrottstjänster. Det innebär t.ex. att skiduthyrning på en alpin anläggning inte omfattas av den reducerade skattesatsen 6 % eftersom sådan utrustning normalt även får användas utan samband med idrottsutövandet på anläggningen. Därmed sker uthyrning i konkurrens med andra fristående uthyrare och skattesatsen är då 25 % för alla.

Uthyrning av idrottslokal

Korttidsuthyrning av lokaler och anläggningar för idrottsutövning är momspliktig om den bedrivs av annan än stat, kommun eller allmännyttig ideell förening. Det innebär att om exempelvis ett företag hyr ut en tennisbana per timme ska moms tas ut och skattesatsen är 6 %.

Skatteverket anser att lokaler och anläggningar för idrottsutövning avser antingen särskilt inredda lokaler som t.ex. en lokal med tennisbanor, eller lokaler som visserligen inte har särskild inredning men som normalt används som idrottslokal. Som exempel på det sistnämnda anger Skatteverket en lokal för sådan yoga som utgör idrott.

Kammarrätten i Göteborg har i dom (150831, mål nr 2601-14) ansett att ett bolag som hyr ut en idrottslokal till flera hyresgäster samtidigt utgör momsfri upplåtelse av fastighet och inte korttidsuthyrning av idrottsanläggning. Ett dotterbolag till den ideella föreningen Friskis och Svettis bedrev verksamhet i hyrda lokaler vilka användes till gym och annan idrottsverksamhet. Verksamheten omfattade uthyrning av lokalerna i andra hand till föreningen och andra hyresgäster samt även av andra tjänster i mindre omfattning. Huvudfrågan i målet var om bolagets andrahandsupplåtelser skulle utgöra momsfri upplåtelse av fastighet eller momspliktig korttidsupplåtelse av lokaler för idrottsutövning. Kammarrätten ansåg, trots att bolaget även tillhandahöll andra tjänster, att det dominerande inslaget var det kontinuerliga nyttjandet av lokalerna, vilket kännetecknar uthyrning av fast egendom. Upplåtelsen till föreningen utgjorde därför en momsfri upplåtelse av fastighet. I förhållande till övriga hyresgäster var den tid då hyresgästerna nyttjade lokalerna ytterst begränsad. Utmärkande för denna uthyrning var istället att hyresgästerna gavs tillfälle att utöva idrott under en begränsad tid varför upplåtelsen i dessa fall var momspliktig.

Skatteverket har i ett ställningstagande (160201, dnr: 131 11634-16/111) lämnat sin syn på hur uthyrning av idrottslokal ska tolkas i momshänseende. Av sammanfattningen framgår följande:

”Uthyrning av en fastighet är som huvudregel en omsättning som är undantagen från skatteplikt. Undantaget omfattar dock inte korttidsuthyrning av lokaler och anläggningar för idrottsutövning. Sådan uthyrning behandlas i stället som en idrottstjänst.

För att en uthyrning ska anses som en idrottstjänst är det tre förutsättningar som ska vara uppfyllda

  1. det ska vara uthyrning av en lokal eller anläggning för idrottsutövning,

  2. lokalen eller anläggningen ska användas för idrottsutövning,

  3. det ska vara en korttidsuthyrning, d.v.s. någonting annat än en skattefri fastighetsuthyrning.

Enligt Skatteverkets uppfattning kan en samtidig uthyrning av en idrottslokal till flera hyresgäster behandlas på olika sätt beroende på hur respektive avtal ser ut och övriga omständigheter kring uthyrningarna. Uthyrningen till en hyresgäst kan därmed anses som en skattefri uthyrning av fastighet medan uthyrningen till en annan hyresgäst ska anses som en idrottstjänst. Detta är en skillnad mot vad som framgått av förarbetena (prop. 1996/97:10 s. 55).

För att avgöra om uthyrningen ska anses som en skattefri fastighetsuthyrning eller som en idrottstjänst kan flera olika omständigheter beaktas. Skatteverket anser att följande omständigheter har betydelse för att avgöra gränsdragningen:

  • uthyrningstidens längd,

  • hyresvärdens närvaro i lokalen,

  • beräkningen av ersättningen och

  • hyresgästens möjlighet att fritt förfoga över lokalen.

En sammantagen bedömning av dessa omständigheter måste göras för varje idrottslokal och för varje enskild hyresgäst. Uthyrningstidens längd är av väsentlig betydelse men denna omständighet är inte ensamt avgörande vid bedömningen av om det är en skattefri fastighetsuthyrning eller en idrottstjänst.

Vid bedömningen måste man också beakta om en av hyresgästerna har en särställning i förhållande till övriga. Om avtalsvillkor eller prissättning väsentligt skiljer sig åt mellan de olika hyresgästerna kan det vara ett tecken på att tjänsterna till de olika hyresgästerna ska bedömas på olika sätt.

Eventuella inventarier som ingår i uthyrningen ska i normalfallet anses som en integrerad del av tillhandahållandet och därmed sakna ett eget självständigt värde för en genomsnittlig köpare.”

Idrott som skattefri förmån

En anställd kan som inkomstskattefri förmån få enklare motion betald av sin arbetsgivare.

Kostnaden för motionen ska vara av ”mindre värde”, men det finns inget fastställt belopp för detta. Enligt Skatteverket kan ett årskort på en vanlig gymanläggning räknas som enklare motion. Mer lyxbetonade gymanläggningar faller däremot utanför. Motionsförmånen måste rikta sig till alla anställda. För momsavdrag gäller generellt att avdrag medges för ingående moms som hänför sig till inköp i momspliktig verksamhet. När det gäller personalvårdsförmåner hänvisar momsreglerna till vad som gäller inkomstskattemässigt. Momsavdrag kan därmed medges för det som räknas som personalvård av mindre värde, förutsatt att företaget ifråga bedriver momspliktig verksamhet. Det innebär att momsavdrag kan medges för inköp av enklare motion och annan friskvård.

När det gäller t.ex. inköp av ett simkort spelar det ingen roll om arbetsgivaren tecknar avtal med en simhall eller om den anställde själv köper kortet, för att därefter få ersättning för utlägget. Momsen kan vara avdragsgill för arbetsgivaren i båda fallen.

Till skillnad från exemplet med simkortet ovan finns det ingen debiterad moms att dra av för ett företag som köper friskvårdscheckar eller friskvårdskuponger till sina anställda. Hantering av friskvårdskuponger har bedömts av Skatterättsnämnden (SRN 2007-06-26). Ett företag sålde friskvårdskupongerna till olika arbetsgivare. Kupongerna fick användas mot friskvårdstjänster hos vissa friskvårdsföretag. När kupongen utnyttjades fick friskvårdsföretaget ersättning av företaget som sålt kupongen. Betalningen från arbetsgivarna till företaget som sålde friskvårdskupongerna ansågs inte utgör någon skattepliktig omsättning. Det fanns därför ingen moms att dra av för arbetsgivarföretaget. Den här typen av värdehandling hanteras momsmässigt på samma sätt som ”rikskuponger”.

Prispeng och startpeng

Skatteverket har med anledning av en EU-dom (C-432/15, Bastova) kommit med ett ställningstagande avseende prispengar (170712, dnr: 202 294278-17/111). Prispengar som utbetalas efter en idrottsprestation och som är underkastad viss slumpmässighet är inte en ersättning för någon tjänst och därmed utgår inte moms på prispengar. Däremot är avgifter för att få delta i tävlingen momspliktiga. Likaså är en ersättning till den tävlande för att denne ska ställa upp i tävlingen, s.k. startpeng, momspliktig. Det här leder till att professionella utövare av idrott i vissa fall inte har full avdragsrätt för moms på kostnader i sin verksamhet, då den tävlande mottar prispengar i verksamheten. Då frågan om prispengar varit föremål för rättslig bedömning har Skatteverket sedan december 2017 inte fattat beslut med anledning av ställningstagandet (170712 dnr: 202 294278-17/111). Efter en dom från Högsta förvaltningsdomstolen 18 mars 2020 (HFD 2019 ref. 68) kommer Skatteverket nu att tillämpa sitt ställningstagande om prispengar.

Inom trav- och galoppsporten utgår premier till en hästägare när hästen genomfört vissa lopp. Vidare utgår under vissa förutsättningar ersättning till en hästuppfödare respektive tränare. Skatteverket uttalar i ett ställningstagande (200401, dnr: 8-139181) att premierna inte utgör ersättning för en tjänst som har tillhandahållits. Skatteverkets ändrade bedömning beror på EU-domstolens mål C-432/15, Bastova och domen från Högsta förvaltningsdomstolen 18 mars 2020 (HFD 2019 ref. 68) som omnämns ovan. Den ändrade bedömningen kan påverka avdragsrätten för moms i det enskilda fallet.

För den som är verksam inom trav- och galoppsporten är det även viktigt att uppmärksamma Skatteverkets bedömning av när verksamheten uppfyller kraven för att vara en ekonomisk verksamhet. Här är det framför allt en viktig gränsdragning mellan just ekonomisk verksamhet och privat verksamhet. Se vidare Skatteverkets ställningstagande (210413, dnr: 8-902676).

Kommentar

Att vara undantagen (momsfri) och sälja idrott är inte alltid förmånligt med hänsyn till att verksamheten kan kräva stora investeringar som då saknar möjlighet till momsavdrag. En idrottsförening kan därför välja att bolagisera viss verksamhet. Det sker vanligtvis vid byggnation av idrottshallar, golfbanor och likande anläggningar.

Nedan följer en uppräkning av ställningstaganden från Skatteverket som berör idrottstjänster m.m.

Datum

Dnr

Avser

110125

131 38057-11/111

Omsättningsland - tränartjänster m.m.

160201

131 11634-16/111

Uthyrning av lokal och anläggning för idrottsutövning.

160526

131 209194-16/111

Insatser vid insatslopp inom trav och galopp.

161101

131 409836-16/111

Idrottslig verksamhet.

161129

131 427567-16/111

Idrottsutövande i kombination med en restaurangtjänst m.m.

161129

131 427578-16/111

Lägerarrangemang eller liknande.

170712

202 294278-17/111

Omsättning med mera vid idrottstävlingar

190521

202 233726-19/111

Skattesats vid tillträde till visning av idrottsliga evenemang.

190613

202 261982-19/111

Beskattningsland vid tillträde till olika evenemang

200318

8-134612

Ställningstagandet ”Startpeng till alla i tävlingssammanhang, mervärdesskatt” ska inte längre tillämpas

200401

8-139181

Premier inom trav- och galoppsporten

210128

8-727787

Tjänster som har omedelbart samband med utövande av idrottslig verksamhet

210413

8-902676

Beskattningsbar person - gränsdragning mellan ekonomisk verksamhet och privat verksamhet

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...