Idrott

Riksidrottsförbundets medlemsförbund

Skatteverket anser att verksamhet som ingår i något av Riksidrottsförbundets olika medlemsförbund kan presumeras utgöra idrottslig verksamhet. Då krävs att verksamheten bedrivs på det sätt som medlemsförbundet i fråga har angett för den specifika idrottsgrenen.

Aktiviteter i en lokal/anläggning

Om verksamhet bedrivs i en lokal eller anläggning kan den bara klassas som idrottslig verksamhet om lokalen eller anläggningen uppfyller medlemsförbundets regler för den idrottsgrenen. Dessutom ska det vara möjligt att utöva idrotten genom att tävla eller träna i lokalen eller anläggningen. Det innebär t.ex. att bowling eller biljard som spelas i dämpad belysning och med hög musik inte anses utgöra idrott utan beskattas med 25 %.

Aktiviteter utan någon lokal/anläggning

Verksamheter som utförs helt eller delvis utan lokal eller anläggning kan även utgöra idrott. Som exempel anger Skatteverket ridsport som utövas i terräng om det ingår som en del i en ridskolas ordinarie ridskoleverksamhet. Ridturer i naturen under trivsamma och avkopplande former faller däremot utanför idrottsområdet och anses som nöje. En- eller flerdagsarrangemang med kanotpaddling, kajak och stand-up paddling anses också som nöje enligt Skatteverket.

Träning i golfsimulator har historiskt inte utgjort idrott enligt Skatteverket. Enligt ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN 220505, dnr: 11-22/I) finns ingen anledning att skilja träning och spel av golf i simulator från träning på driving range. Träning på driving range anses vara idrott enligt prop. 1996/97:10 s. 54. Detta är även vad som framgår av Skatteverkets ställningstagande (221221, dnr: 8-2056195).

Idrott utan koppling till Riksidrottsförbundets medlemsförbund

När verksamheten inte kan kopplas till Riksidrottsförbundet så anser Skatteverket att en bedömning får göras utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet om det huvudsakliga syftet är att en genomsnittlig deltagare ska få utöva sport eller idrott. Inslaget av nöje får då inte ta över. Som exempel ger Skatteverket en s.k. bubble ball, där utövaren under lättsamma former sparkar fotboll i en uppblåsbar plastdräkt. En sådan aktivitet utgör inte idrott utan beskattas med 25 % eftersom syftet med aktiviteten får anses vara rekreation och nöje. Däremot har Högsta förvaltningsdomstolen i ett mål (HFD 2017 not. 9) kommit fram till att träning i en trampolinanläggning med många instruktörer utgör idrott i momshänseende.

Idrott tillsammans med annan aktivitet

När en avgift tas ut till en lokal eller anläggning som innehåller olika delar ska en helhetsbedömning föras av samtliga objektiva omständigheter. Diskotek och dansrestauranger har t.ex. inte som huvudsakligt syfte att ge besökare möjlighet att utöva sport eller idrott.

Idrottsutbildning

Det kan ingå mindre slag av teori, t.ex. i form av instruktioner. Som exempel på idrottsutbildning anger Skatteverket dansskola. I Svenska Danssportförbundet ingår ett antal olika dansgrenar som förekommer i officiella tävlingar, och kurser i dessa dansgrenar utgör idrott. Ett annat exempel är dykutbildning som ingår i Svenska Sportdykarförbundet. Däremot är det inte idrott när en utbildning i flygsport syftar till att ge deltagarna flygcertifikat utfärdat av Transportstyrelsen. Då är inte det huvudsakliga syftet att ge deltagarna möjlighet att utöva sport eller idrott.

Idrottstränare

Så här säger Skatteverket om idrottstränare (221221, dnr: 8-2056195):

”Tjänster som innebär ett direkt ledande av en eller flera personer i en idrott eller i fysisk träning omfattas av undantaget från skatteplikt eller av skattesatsen 6 procent oavsett var aktiviteten äger rum. Skatteverket anser att det krävs att tillhandahållandet innebär att en ledare, tränare, lärare eller instruktör (ledare) fortlöpande bidrar till utövarens fysiska prestation i direkt samband med utövandet av aktiviteten. Sådana tjänster kan även tillhandahållas genom realtidskommunikation mellan arrangören och utövare via internet.”

”Uthyrning av personal i form av t.ex. en tränare, är inte en tjänst som i sig ger en person möjlighet att utöva idrott eller fysisk träning genom utnyttjande av en idrottsanläggning eller genom ett direkt ledande av personen i en sådan aktivitet.”

Skatteverket tycker att idrottstränaren kan ge instruktioner via webbkamera, eller annan internetbaserad kommunikation, bara instruktionerna ges i realtid.

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett fastställt förhandsbesked uttalat att en internetbaserad tränartjänst inte omfattas av 6 % moms då tjänsten i huvudsak tillhandhålls före eller efter själva träningstillfällena. Kunderna kunde utföra träningen där de önskade (HFD 2019-09-18, mål nr 5729-18).

Idrott i kombination med restaurangtjänst

Inom en idrottsanläggning kan ett företag erbjuda olika former av kombinerade tillhandahållanden som innehåller både idrottsutövning och t.ex. en restaurangtjänst. Skatteverket har uttalat sig om detta i ställningstagande 161129 (dnr: 131 427567-16/111). Det är ett tillhandahållande om det är en sammansatt tjänst som säljs till ett totalpris eller ett pris per deltagare. Den övervägande delen i tillhandahållandet ska avgöra skattesatsen. Som exempel ger Skatteverket barnkalas på klätteranläggning med instruktör och i priset ingår korv och glass. I det här fallet är det idrott som tillhandahålls. Det motsatta gäller om man på en lunchrestaurang har möjlighet att bowla, då säljs en restaurangtjänst enligt Skatteverket. Om det är olika tillhandahållanden som kombineras med i förväg bestämda priser för varje del så ska försäljning ske med rätt skattesats för respektive del. Det kan aldrig vara idrott om alkohol ingår. Ett exempel på två separata tjänster är vid tillhandahållande av en golftävling med middag på kvällen. Då ska varje del beskattas var för sig med 6 % respektive 12 %.

Lathund

Av tabellen nedan framgår i generella ordalag ett urval av aktiviteter som kan utgöra idrott.

Skattesats

Skattesatsen är 6 % när annan än staten, en kommun eller en allmännyttig ideell förening säljer idrottstjänsten. Det gäller möjligheten att få utöva idrott eller tillträde till idrottsliga evenemang. Som exempel kan nämnas entrébiljetten till en fotbollsmatch. Samma skattesats gäller även tillträde till visningar av sådana föreställningar och evenemang. Det spelar ingen roll om visningen är fördröjd t.ex. av rättighetsskäl. Däremot är det viktigt att inspelningen inte har bearbetats, redigerats eller klippts. Det här framgår av Skatteverkets ställningstagande (221221, dnr: 8-2056195).

Medlemsländerna har under våren 2022 fattat beslut om att från och med 1 januari 2025 får en reducerad skattesats användas för direktströmning av sportevenemang och lektioner inom sport och fysisk träning.

Idrottstjänsten kan säljas direkt till den som ska utöva idrotten, till någon som ska sälja tjänsten vidare, eller till en arbetsgivare, för dennes arbetstagares räkning. I enlighet med den EU-rättsliga skatteneutralitetsprincipen spelar det ingen roll vem köparen av tjänsten är. Det framgår av en dom från Regeringsrätten, numera Högsta förvaltningsdomstolen, (070529, mål nr: 2728-06). I domen fastställer domstolen ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden från 2006.

Ett aktiebolag som bedriver en verksamhet som inte klassas som idrott i momshänseende debiterar 25 % moms.

Beskattningsland

För att kunna avgöra vilket land som får beskatta en transaktion finns det regler om beskattningsland. Det finns särskilda regler om beskattning av tillträde till evenemang. Oavsett om köparen är ett företag eller en privatperson sker beskattning i Sverige om evenemanget äger rum i Sverige. Det betyder att 6 % moms ska redovisas på biljetter till t.ex. en fotbollsmatch i Sverige.

Det framgår av Skatteverkets ställningstagande (190613, dnr: 202 261982-19/111) där verket uttalar att när en beskattningsbar person (t.ex. ett företag) köper tillträde till ett evenemang, så är denna tjänst omsatt i Sverige om evenemanget äger rum i Sverige. Svensk moms ska därför utgå. Om evenemanget äger rum i annat EU-land måste det undersökas om lokal moms ska utgå även om säljare och köpare är svenska parter.

Andra varor/tjänster i samband med idrott

Vissa tjänster som har ett omedelbart samband mellan idrottsutövandet och tjänsten i fråga ska beskattas på samma sätt som idrottstjänsten. Ett exempel på detta är uthyrning av badkläder i en simhall. Det medför att staten, en kommun eller en allmännyttig ideell förening, som säljer idrott momsfritt även ska yra ut badkläder utan moms. Ett aktiebolag ska däremot redovisa 6 % moms för motsvarande uthyrning.

Skatteverket har i ett ställningstagande (210128, dnr: 8-727787) uttalat att det endast är tjänster som tillhandahålls i samband md idrottsutövandet i lokalen eller på anläggningen som omfattas av momsreglerna för idrottstjänster. Det innebär t.ex. att skiduthyrning på en alpin anläggning inte omfattas av den reducerade skattesatsen 6 % eftersom sådan utrustning normalt även får användas utan samband med idrottsutövandet på anläggningen. Därmed sker uthyrning i konkurrens med andra fristående uthyrare och skattesatsen är då 25 % för alla.

Uthyrning av idrottslokal

Korttidsuthyrning av lokaler och anläggningar för idrottsutövning är momspliktig om den bedrivs av annan än stat, kommun eller allmännyttig ideell förening. Det innebär att om exempelvis ett företag hyr ut en tennisbana per timme ska moms tas ut och skattesatsen är 6 %.

Skatteverket anser att lokaler och anläggningar för idrottsutövning avser antingen särskilt inredda lokaler som t.ex. en lokal med tennisbanor, eller lokaler som visserligen inte har särskild inredning men som normalt används som idrottslokal. Som exempel på det sistnämnda anger Skatteverket en lokal för sådan yoga som utgör idrott.

Kammarrätten i Göteborg har i dom (150831, mål nr 2601-14) ansett att ett bolag som hyr ut en idrottslokal till flera hyresgäster samtidigt utgör momsfri upplåtelse av fastighet och inte korttidsuthyrning av idrottsanläggning. Ett dotterbolag till den ideella föreningen Friskis och Svettis bedrev verksamhet i hyrda lokaler vilka användes till gym och annan idrottsverksamhet. Verksamheten omfattade uthyrning av lokalerna i andra hand till föreningen och andra hyresgäster samt även av andra tjänster i mindre omfattning. Huvudfrågan i målet var om bolagets andrahandsupplåtelser skulle utgöra momsfri upplåtelse av fastighet eller momspliktig korttidsupplåtelse av lokaler för idrottsutövning. Kammarrätten ansåg, trots att bolaget även tillhandahöll andra tjänster, att det dominerande inslaget var det kontinuerliga nyttjandet av lokalerna, vilket kännetecknar uthyrning av fast egendom. Upplåtelsen till föreningen utgjorde därför en momsfri upplåtelse av fastighet. I förhållande till övriga hyresgäster var den tid då hyresgästerna nyttjade lokalerna ytterst begränsad. Utmärkande för denna uthyrning var i stället att hyresgästerna gavs tillfälle att utöva idrott under en begränsad tid varför upplåtelsen i dessa fall var momspliktig.

Skatteverket har i ett ställningstagande (221221, dnr: 8-2054466) lämnat sin syn på hur uthyrning av idrottslokal ska tolkas i momshänseende. Av sammanfattningen framgår följande:

”För att en uthyrning av en fastighet ska beskattas som en idrottstjänst är det tre förutsättningar som ska vara uppfyllda:

1. det ska vara uthyrning av en lokal eller anläggning för idrottsutövning

2. lokalen eller anläggningen ska användas för idrottsutövning

3. det ska vara en korttidsuthyrning, d.v.s. någonting annat än en från skatteplikt undantagen fastighetsuthyrning.

Enligt Skatteverkets uppfattning kan en samtidig uthyrning av en idrottslokal till flera hyresgäster behandlas på olika sätt beroende på hur respektive avtal ser ut och övriga omständigheter kring uthyrningarna. Uthyrningen till en hyresgäst kan därmed anses som en undantagen uthyrning av fastighet medan uthyrningen till en annan hyresgäst ska anses som en idrottstjänst. Detta är en skillnad mot vad som framgått av förarbetena (prop. 1996/97:10 s. 55).

För att avgöra om uthyrningen ska anses som en fastighetsuthyrning som är undantagen från skatteplikt eller som en idrottstjänst kan flera olika omständigheter beaktas. Skatteverket anser att följande omständigheter har betydelse för att avgöra gränsdragningen:

• uthyrningstidens längd

• hyresvärdens närvaro i lokalen

• beräkningen av ersättningen

• hyresgästens möjlighet att fritt förfoga över lokalen.”

Idrott som skattefri förmån

En anställd kan som inkomstskattefri förmån få enklare motion betald av sin arbetsgivare.

Kostnaden för motionen ska vara av ”mindre värde”, men det finns inget fastställt belopp för detta. Enligt Skatteverket kan ett årskort på en vanlig gymanläggning räknas som enklare motion. Mer lyxbetonade gymanläggningar faller däremot utanför. Motionsförmånen måste rikta sig till alla anställda. För momsavdrag gäller generellt att avdrag medges för ingående moms som hänför sig till inköp i momspliktig verksamhet. När det gäller personalvårdsförmåner hänvisar momsreglerna till vad som gäller inkomstskattemässigt. Momsavdrag kan därmed medges för det som räknas som personalvård av mindre värde, förutsatt att företaget i fråga bedriver momspliktig verksamhet. Det innebär att momsavdrag kan medges för inköp av enklare motion och annan friskvård.

När det gäller t.ex. inköp av ett simkort spelar det ingen roll om arbetsgivaren tecknar avtal med en simhall eller om den anställde själv köper kortet, för att därefter få ersättning för utlägget. Momsen kan vara avdragsgill för arbetsgivaren i båda fallen.

Till skillnad från exemplet med simkortet ovan finns det ingen debiterad moms att dra av för ett företag som köper friskvårdscheckar eller friskvårdskuponger till sina anställda. Hantering av friskvårdskuponger har bedömts av Skatte-rättsnämnden (SRN 070626). Ett företag sålde friskvårdskupongerna till olika arbetsgivare. Kupongerna fick användas mot friskvårdstjänster hos vissa friskvårdsföretag. När kupongen utnyttjades fick friskvårdsföretaget ersättning av företaget som sålt kupongen. Betalningen från arbetsgivarna till företaget som sålde friskvårdskupongerna ansågs inte utgör någon beskattningsbar transaktion. Det fanns därför ingen moms att dra av för arbetsgivarföretaget.

Prispeng, startpeng och deltagaravgift

Mot bakgrund av en EU-dom (C-432/15, Bastova) har Skatteverket i ett ställningstagande uttalat sig om prispeng, startpeng och deltagaravgift (170712, dnr: 202 294278-17/111). Prispengar som utbetalas efter en idrottsprestation och som är underkastad viss slumpmässighet är inte en ersättning för någon tjänst och därmed utgår inte moms på prispengar. Däremot är avgifter för att få delta i tävlingen momspliktiga. Även startpengar bara för den tävlandes närvaro, oberoende av utgången i tävlingen, kan vara ersättning för en tjänst mot arrangören.

En anmälningsavgift, ett tillträde till en trav- och galopptävling, beskattas alltid i Sverige om tävlingen hålls här. Det gäller oavsett om tävlingsarrangören tar ut avgiften av ett ekipage (häst inklusive kusk/jockey) som är en beskattningsbar person eller en privatperson (ej beskattningsbar person. Avgiften anses som ett tillträde till ett idrottsligt evenemang.

Inom trav- och galoppsporten utgår premier till en hästägare när hästen genomfört vissa lopp. Sådana hästägarpremier utgör inte beskattningsbar transaktion i momshänseende. Hästägaren har inte tillhandahållit en tjänst och moms ska därför inte redovisas enligt ett ställningstagande från Skatteverket (220711, dnr: 8-1774335). Detsamma gäller för uppfödarpremier som utbetalas till uppfödare vid genomförda lopp och tränarpremier som utgår när en galopphäst uppnått viss placering. Däremot är det fråga om ett tillhandahållande (som momsbeskattas) när en hästägare låter sin travhäst delta i ett premielopp mot en ersättning som betalas ut under förutsättning att hästen genomför ett godkänt lopp. Det framgår av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen 10 januari 2022 (HFD 2022 ref. 3).

En professionella utövare av idrott som enbart tar emot pengar som inte utgör beskattningsbara transaktioner anses inte bedriva ekonomisk verksamhet. Därmed föreligger inte heller avdragsrätt för moms på kostnader i verksamheten. Se vidare Skatteverkets ställningstaganden (170712, dnr: 202 294278-17/111, och 210413, dnr: 8-902676) om just gränsdragningen mellan ekonomisk verksamhet och privat verksamhet.

EU-domstolen har uttalat att det är fråga om ett tillhandahållande av tjänster mot ersättning, när en ägare av ett tävlingsstall tillhandahåller en hästägare olika tjänster, i form av inkvartering och träning av hästar samt deltagande i tävlingar och som motprestation får rätt till 50 procent av prispengarna om hästägarens hästar uppnår en viss placering i en tävling. Själva överlåtelsen av rätten till 50 procent av prispengarna är inte kopplad till något tävlingsresultat och inte heller till något resultat av den tjänst som säljaren tillhandahåller utan till att denne har tillhandahållit de tjänster som anges i avtalet. Överlåtelsen av rätten till 50 procent av prispengarna är en ersättning som har fastställts i förväg och enligt exakt fastställda kriterier och som garanterar förutsebarheten av det belopp som säljaren är berättigad till om hästen skulle uppnå en viss placering i en tävling (C-713/21, Finanzamt X, punkterna 47, 49-50 och 54). Det återstår att se om Skatteverket ser över sin tillämpning med anledning av EU-domen.