Rätt Moms 2021 – Anna Sandberg Nilsson och Lena Westfahl

Import

Definition

Med import avses att en vara levereras in till Sverige från en plats utanför EU:s momsområde. Varan ska fysiskt transporteras från detta område till Sverige. Vid så kallad transitering transporteras varor genom ett eller flera länder utan att tull och skatt betalas. Länder utanför EU brukar i momshänseende kallas för tredje land. När en vara levereras från ett annat EU-land så talar man därför inte om import utan om införsel eller unionsinternt förvärv. Även tjänster kan i vissa fall bli föremål för import- eller förvärvsbeskattning.

Beskattningsmyndigheten är Skatteverket för den som är momsregistrerad. För privatpersoner, juridiska personer som inte är momsregistrerade och vid bristande efterlevnad av tullagstiftningen är Tullverket beskattningsmyndighet.

Import_01

Lagrum

3 kap. 3 a §, 5 kap 11 a §, 11 kap. 6 a § tullagen (2000:1281)

1 kap. 2 §, 2 kap. 1 a §, 3 kap. 30 §, 7 kap. 8 § samt 13 kap. 6, 10, 11, 16 och 23 §§ mervärdesskattelagen (1994:200)

Beskattning

Förändrad importmoms fr.o.m. 2015

Till och med år 2014 har Tullverket normalt momsbeskattat import av varor både för privatpersoner och för företag. Från år 2015 förändras detta och Skatteverket kommer istället att momsbeskatta import för den som är momsregistrerad.

För privatpersoner och juridiska personer som inte är momsregistrerade kommer Tullverket även fortsättningsvis att vara beskattningsmyndighet. Nedan beskrivs momsbeskattningen vid import före och efter 2015 i separata avsnitt.

Importmoms före 1 januari 2015

Till och med år 2014 har Tullverket normalt varit beskattningsmyndighet för moms vid import, d.v.s. man var skyldig att till Tullverket deklarera en leverans av varor från ett land utanför EU (tredje land). Tullverket utfärdade då en tullräkning som innehöll eventuell tull och importmoms. Om importen avsåg varor som var hänförliga till momspliktig verksamhet fick importmomsen dras av i skattedeklarationen.

På motsvarande sätt var och är även privatpersoner skyldiga att deklarera privatimport till Tullverket. Privatpersonen kan behöva betala tull och importmoms när denne köper eller tar med sig t.ex. en cd-skiva från land utanför EU t.ex. om import sker från USA eller Norge. Den stora skillnaden för privatpersoner är att tull och moms blir en del av kostnaden för varan då avdragsrätt för moms normalt saknas.

Även tjänster importbeskattades för tid innan 2015. I vissa fall räknade Tullverket in tjänstens värde i beskattningsunderlaget vid import av en vara. I andra fall redovisade företag s.k. förvärvsmoms till Skatteverket i sin skattedeklaration.

Som nämnts var Tullverket normalt beskattningsmyndighet vid import. Ett undantag inom EU var och är när varor direkt efter importen omsätts eller överförs till ett annat EU-land. I sådana fall kunde och kan ett företag slippa att betala importmoms till Tullverket för att istället göra en s.k. förvärvsbeskattning i sin skattedeklaration. Situationen var bra och gynnar fortfarande det importerande företaget eftersom det undgick och fortfarande slipper att först betala importmomsen till Tullverket för att därefter vänta på återbetalning från Skatteverket. När företag vet att en varuleverans inte ska stanna i Sverige utan att den ska direkt vidare till ett annat EU-land fanns och finns alltså fortfarande en möjlighet att tillämpa denna regel. Regeln kan illustreras med följande bild:

Import-03

Denna typ av import har varit föremål för bedrägerier varför vissa krav har införts för att få tillämpa undantaget från momsbeskattning vid importen.

  • Importören ska dels ange sitt momsregistreringsnummer i Sverige och

  • dels ange sitt eget eller köparens momsregistreringsnummer i det EU-land dit varorna förts.

Vidare kan Tullverket kräva bevisning för att varorna transporterats till annat EU-land. Hanteringen ovan som används för detta specifika förfarande liknar den generella hantering som infördes med importmomsreglerna 2015.

Bokföring

När Tullverket är beskattningsmyndighet kommer moms att debiteras på en tullräkning eller via ett ombud och bokförs då förslagsvis som debiterad ingående moms (baskonto 2641). Som framgår ovan har sedan 2015 så kallad förvärvsmoms införts även vid import för beskattningsbara personer. Vid förvärvsbeskattning ska utgående moms redovisas enligt så kallad omvänd redovisning. Har köparen avdragsrätt för moms ska även ingående moms redovisas avseende importen. För att hålla isär förvärvsmoms avseende annan förvärvsmoms, kan separata konton användas för förvärvsmomsen vid import. Exempel på hur förvärvsmoms kan bokföras återfinns under orden bokföring respektive förvärvsmoms.

BAS-kontoplanen har utökats med följande nya konton vid import:

BAS-kontoplanen (ett urval av konton)

Källa: BAS www.bas.se

BAS-konto

Underkonto

Avser

 

2615

Utgående moms import av varor, 25 %

 

2625

Utgående moms import av varor, 12 %

 

2635

Utgående moms import av varor, 6 %

4500

 

Övriga momspliktiga inköp

 

4545

Import av varor, 25 % moms

 

4546

Import av varor, 12 % moms

 

4547

Import av varor, 6 % moms

Deklaration

Importmoms efter 1 januari 2015

Från år 2015 förändrades reglerna för den som är momsregistrerad. För privatpersoner och juridiska personer som inte är momsregistrerade är Tullverket även fortsättningsvis beskattningsmyndighet och importmomsen deklareras i importdeklarationen.

För den som är momsregistrerad ska en importdeklaration först lämnas till Tullverket som fastställer det monetära tullvärdet. Därefter ska momsen redovisas och betalas till Skatteverket i skattedeklarationen. Tullverket kommer även i fortsättningen att fatta tulltaxeringsbeslut vid import och vara ansvarigt för att kontrollera att uppgifterna om tullvärde, klassificering m.m. är korrekta i inlämnade tulldeklarationer.

Tullverket kommer även efter 2015 att skicka tullräkningen till importören eller ombudet (t ex speditör). I de fall företaget själv får tullräkningen framgår det vilka uppgifter som Tullverket lämnar till Skatteverket. Eftersom det alltid är importören och inte ombudet som ska redovisa momsen måste information överföras till importören från Tullverket via ombuden. Via Tullverkets E-tjänster finns hjälp för den som vill importera och exportera.

Deklarera importmoms efter 1 januari 2015

Den som är momsregistrerad ska lämna en importdeklaration till Tullverket. I samband med att importmomsen ska redovisas till Skatteverket istället för att betalas till Tullverket införs ett nytt begrepp, monetärt tullvärde (tullvärde uttryckt i SEK). Det monetära tullvärdet ska anges i fält 47 på importdeklarationen tillsammans med kod 1MT. Därefter ska importmomsen redovisas som förvärvsmoms och betalas till Skatteverket i skattedeklarationen, vilket sker i nytt avsnitt H och på nya rader (50, 60-62) och avdragsgill importmoms på rad 48 (se blankett nedan).

Import_02

Det monetära tullvärdet är detsamma som det som tidigare beskrivs som tullvärde (som deklareras med kod A00), med den skillnaden att det alltid ska deklareras. Detta för att företaget alltid måste ha ett tullvärde att utgå ifrån för att kunna räkna ut beskattningsunderlaget för importmoms. Beskattningsunderlaget för momsen vid import beräknas på det sammanlagda värdet av:

  • Varans värde för tulländamål som har bestämts av Tullverket,

  • tull och andra statliga skatter eller avgifter (exkl. moms) och

  • bikostnader såsom provisions-, emballage-, transport- och försäkringskostnader som man haft för att transportera varan in i landet från ett annat EU-land där varan infördes.

  • Om det, vid den tidpunkt för skattskyldighet för en import, framgår av någon transporthandling att varan ska transporteras vidare från platsen för införseln till någon annan plats i Sverige eller till ett annat EU-land (varans slutdestination) ska också sådana bikostnader ingå i beskattningsunderlaget.

  • Kostnader som man har haft för hantering av den importerade varan fram till platsen för införsel i EU ingår i varans värde för tulländamål enligt punkt 1. Dessa räknas därför inte som bikostnader.

Den utgående förvärvsmomsen vid import redovisas i den redovisningsperiod som Tullverket har ställt ut tullräkningen eller ett tullkvitto.

Skatteverket har i ställningstagande (160428, dnr: 131 185777-16/111) förtydligat reglerna avseende beskattningsunderlaget vid import och anger följande:

”Enligt huvudregeln består beskattningsunderlaget vid import av

  • det tullvärde som fastställs av Tullverket,

  • tull och andra statliga skatter eller avgifter utom mervärdesskatt samt

  • bikostnader som provisions-, emballage-, transport- och försäkringskostnader fram till den kända bestämmelseort dit varan transporteras.

Med känd bestämmelseort avses första bestämmelseort i Sverige. Om det finns ytterligare svenska orter i den internationella frakthandlingen ska den ort dit varan slutligen anländer enligt fraktsedeln vara den kända bestämmelseorten. Om det finns en annan efterföljande ort i ett annat medlemsland i frakthandlingen ska denna ort anses vara den kända bestämmelseorten. Om uppgift om en bestämmelseort i Sverige helt saknas i frakthandlingen ska den ort i Sverige där första omlastning görs anses vara den kända bestämmelseorten.

Alla bikostnader ska ingå som avser den importerade varan och som uppkommer efter det att varan kommit fram till införselplatsen men innan och fram till att varan anländer till den sista ort som framgår av frakthandlingen.

Beskattningsunderlaget måste bestämmas för varje skattesats. När bikostnader är gemensamma för en sändning som ska beskattas efter olika skattesatser anser Skatteverket att bikostnaderna ska följa samma fördelning som tillämpas av Tullverket vid beräkning av tullvärdet. Den s.k. CIF-faktorn kan användas vid fördelning.

För varor som återimporteras till EU efter att ha bearbetats eller reparerats i ett land utanför EU finns särskilda regler om hur beskattningsunderlaget ska beräknas. Avsikten med reglerna är att undvika att det som tidigare beskattats inom EU ska beskattas vid återimporten. Det är förädlingsvärdet, d.v.s. bearbetnings-, transport- och övriga kostnader som ska beskattas.

Import via ombud

Skatteverket har, tillsammans med Tullverket, utarbetat ett ställningstagande (160426, dnr: 131 183789-16/111) där man redogjort närmare för vem som ska anses vara skattskyldig för importen enligt det nya förfarandet med importmomsen som infördes 2015. Bland annat behandlas situation när man använder ombud. Skatteverket anger följande:

”Skatteverket anser att mervärdesskatt vid import ska tas ut i enlighet med skatteförfarandelagen även när en annan mervärdesskatteregistrerad person än den verklige importören (den som ska använda varan i sin ekonomiska verksamhet) är deklarant i tulldeklarationen. Skatteverket blir beskattningsmyndighet i följande situationer:

När ett tullombud i tulldeklarationen uppger att denne handlar i någon annans namn eller för någon annans räkning utan att ha fullmakt i enlighet med tullkodex att göra detta och därigenom blir deklarant.

När en person som inte är ett tullombud agerar som deklarant för en importörs räkning utan att detta anges i tulldeklarationen.

När Skatteverket är beskattningsmyndighet ska det göras en självständig bedömning av vem som är skattskyldig. Detta kan innebära att Skatteverket gör en annan bedömning än Tullverket när det gäller förekomsten av ombudskap vilket innebär att någon annan än deklaranten kan vara skattskyldig.

Vem som är skattskyldig för importen och ska redovisa utgående skatt ska avgöras enligt följande:

Den verklige importören är skattskyldig när det finns ett ombudskap genom någon form av fullmakt där det framgår att importören gett någon annan i uppdrag att införtulla varorna och företräda importören.

När den verklige importören är skattskyldig och redovisar utgående skatt på importen medges avdrag för motsvarande belopp som ingående skatt under förutsättning att importen avser en verksamhet hos importören som medför skattskyldighet.

En annan tullskyldig person än den verklige importören är skattskyldig när det inte finns en fullmakt för personen att företräda importören. Detsamma gäller när den verklige importören inte är registrerad till mervärdesskatt vid tidpunkten för tulltaxeringsbeslutet (beslutet om fastställande av tull) även om det finns en fullmakt.

När en annan person än den verklige importören är skattskyldig och redovisar utgående skatt på importen medges inte avdrag för motsvarande belopp som ingående skatt.”

Bristande tullhantering, Tullverket beskattningsmyndighet och risk för inlåsning av importmoms

Skatteverket uttrycker i ställningstagande (160426, dnr: 131 183789-16/111), och som framgår ovan, att när en annan person än den verklige importören är skattskyldig och redovisar utgående skatt på importen medges inte avdrag för motsvarande belopp som ingående skatt. Det uppkommer en inlåsning av importmomsen.

Vid vissa brister vid tullhanteringen uppkommer en ifrågasatt inlåsningseffekt av importmoms. Enkla misstag och förbiseenden exempelvis när utländska transportörer, som inte är vana med den öppna gränsen mellan Sverige och Norge, kan medföra att svensk gräns passeras utan att nödvändiga tullformaliteter är avklarade. Felaktig eller bristande tullhantering kan även uppkomma på tullager eller vid andra tullförfaranden som transitering av varor under tullövervakning.

Skattskyldig för importmoms är den som enligt tullagstiftningen är eller skulle ha varit skyldig att betala eventuell tull för en viss import om varan är tullbelagd. Vid import ska en importdeklaration lämnas innan importen sker och den som anges som importör blir den som ansvarar för att rätt tullavgifter och moms betalas. I de flesta fall är det varuägaren av de importerade varorna som är angiven som importör i importdeklarationen. Vid bristande efterlevnad av tullagstiftningen kan Tullverket med stöd av tullagstiftningen bestämma vem ska vara betalningsskyldig, gäldenär, för en import och därmed frångå en eventuell importdeklaration. Vanligtvis blir den som orsakat den bristande efterlevnaden, exempelvis ett transportföretag, gäldenär och därmed skattskyldig för importmomsen. Detta görs oavsett om det är företagen eller Tullverket som upptäcker bristen. Eftersom en importdeklaration i formellt hänseende inte ligger till grund för Tullverkets beslut om beskattning vid bristande efterlevnad, kan det påstås att det inte finns någon importör enligt tullagstiftningen. Istället finns en gäldenär som tullräkningen ställs ut på och som blir debiterad tull, importmoms och eventuellt andra skatter som uppkommer med anledning av att varorna tas in till Sverige från ett land utanför EU.

Enligt Skatteverkets ställningstagande (160426, dnr: 131 183789-16/111) kan enbart den verkliga importören ha avdragsrätt för importmomsen. Vid brister och då bedömningen av vem som är skattskyldig att betala tullen görs med stöd av artikel 79 i tullkodex, menar Skatteverket att inte någon part har avdragsrätt för importmomsen som Tullverket debiterar.

Kommentar

Skatteverket har i ett ställningstagande (110613, dnr: 131 388032-11/111) beskrivit att den som importerar varor för att reparera dessa i sin verksamhet här i landet kan bli skyldig att betala mervärdesskatt till Tullverket vid importen. Skatteverket anser att rätt till avdrag eller återbetalning föreligger för importmomsen under förutsättning att varorna importeras uteslutande för att repareras här i landet för att därefter återsändas till tredjeland. Skatten på importen av varorna anses då hänförlig till reparationsverksamheten. Skatteverket anger även att motsvarande bedömning som sker av avdrags- och återbetalningsrätten vid import för utförande av reparationstjänster även kan göras beträffande import för utförande av övriga tjänster som består av arbete på lös egendom.

Tullverk och Skatteverk har publicerat information kring den förändrade hanteringen av importmomsen som träder i kraft från 2015. Denna information samt svar på de frågor som berör omställningen återfinns påwww.tullverket.serespektivewww.skatteverket.se.

Skatteverket har i ställningstagande (150415, dnr: 131 182344-15/111) redogjort för olika frågor vid beräkning av bikostnader vid import.

För att undvika dubbelbeskattning av tjänster vid import av varor undantas sådan omsättning av tjänster från skatteplikt som utgör bikostnader och ska ingå i beskattningsunderlaget vid import av varan, enligt Skatteverket. Det blir ingen dubbelbeskattning när en omsättning av en tjänst som ska ingå i beskattningsunderlaget vid import är undantagen från skatteplikt.

Skatteverket har i ställningstagande (150402, dnr: 131 695577-14/111) redogjort för hur man bestämmer beskattningsland i samband med import. Skatteverket anger följande.

”När en säljare omsätter en vara i samband med att varan importeras till Sverige bestäms omsättningsland utifrån vem som är betalningsskyldig för tull och därmed skattskyldig för mervärdesskatten vid importen. Är säljaren skattskyldig för importen har omsättningen ägt rum i Sverige. Är det i stället köparen som är skattskyldig för importen har omsättningen ägt rum utomlands. Det innebär att det saknar betydelse var varan befinner sig när äganderätten övergår mellan säljare och köpare.”

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2020 2021 2022
Schablonbelopp 177 100 183 700 187 550

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2020 2021 2022
Räntesats 0,50 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10 0,23

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...