Definition

Med ingående moms eller ingående skatt som den också kallas, avses skatt som är en del av den ersättning som erläggs vid ett inköp av varor och tjänster. För att ingående moms ska komma i fråga krävs att den beskattningsbara transaktionen (t.ex. försäljning) medfört betalningsskyldighet för säljaren. När t.ex. ett företag mottar en inköpsfaktura från en leverantör så utgör den debiterade momsen på fakturan ingående moms.

Vid inköp av varor från EU eller inköp av vissa tjänster (t.ex. konsulttjänster) från utlandet (dvs. inköp från både EU och tredje land) erhålls normalt en inköpsfaktura utan debiterad utländsk moms. Köparen ska i stället förvärvsbeskatta sig i Sverige. Denna förvärvsskatt redovisas i skattedeklarationen som utgående skatt på särskilda rader. Om köparen har rätt till avdrag för ingående moms så utgör förvärvsskatten eller del av förvärvsskatten även ingående moms. För momsregistrerade företag redovisas förvärvsmoms vid import från länder utanför EU. Denna utgående förvärvsmoms redovisas på särskilda rader.

Det kan även förekomma omvänd betalningsskyldighet för vissa transaktioner som sker inom Sverige och där säljaren inte behöver debitera svensk moms utan låter den svenske köparen redovisa momsen i stället genom förvärvsmoms. Sådana regler har införts för att minska bedrägerier i vissa branscher. Omvänd betalningsskyldighet finns bl.a. inom bygg, skrot, utsläppsrätter, guld, mobiltelefoner m.m. (se omvänd betalningsskyldighet).

Dessutom kan det förekomma ingående moms i samband med s.k. justering (jämkning) av investeringsvaror. Justering innebär en korrigering av tidigare redovisad ingående moms vilket kan ske om andelen momspliktig verksamhet ökar eller minskar.

All ingående moms, såväl debiterad, förvärvsmoms och justeringsmoms redovisas på samma rad i momsdeklarationen (rad 48).

Lagrum

7 kap. mervärdesskattelagen (2023:200) i kraft fr.o.m. 1 juli 2023

1 kap. 8 §, 13 kap. mervärdesskattelagen (1994:200) i kraft t.o.m. 30 juni 2023

Bokföring

Det finns en mängd olika metoder för bokföring av moms. Beroende på vilka syften ett ekonomisystem ska fylla i ett företag kan det förekomma bokföring på olika momskonton eller någon form av kodning av momstransaktioner. Ett företag kan helt fritt välja ett passande sätt att bokföra men vald lösning måste medföra en korrekt momsredovisning i en skattedeklaration.

Deklaration

Avdragsgill moms som debiterats på en faktura (oavsett skattesats), importmoms eller förvärvsmoms ska redovisas på rad 48 i skattedeklarationen.

Ingaende_moms_01

Kommentar

Om en säljare felaktigt debiterar moms i en faktura avseende en transaktion som inte ska beläggas med moms t.ex. avseende skadestånd, så ska den felaktiga momsen redovisas till staten. Däremot får det inköpande företaget inte göra avdrag för denna felaktiga moms. Enligt definitionen ovan så måste försäljningen ha medfört betalningsskyldighet för säljaren och även om säljaren felaktigt tagit ut moms så utgör därför beloppet inte moms. Detta är ett fel som kan uppkomma och som Skatteverket åtgärdar hos det företag som gör avdrag för felaktig ingående moms. Skatteverket kan även påföra skattetillägg som straff för detta felaktiga avdrag. Den som gör avdrag för ingående moms måste också säkerställa att man har en faktura som uppfyller momslagens regler. Det är därför viktigt att företag som gör inköp kontrollerar den ingående momsen och i tveksamma fall ifrågasätter påförd moms och fakturainnehållet även i sina inköpsfakturor. Det är dock säljaren som har det huvudsakliga ansvaret för att en moms är korrekt debiterad men i egenskap av köpare har man även en skyldighet att reagera på fakturor med moms som ser uppenbart felaktig ut.

EU-domstolen har uttalat sig om när skattemyndigheter kan neka ett företag avdragsrätt för ingående moms då fakturan är ofullständig (130508, C-271/12). I det aktuella fallet hade ett bolag i en koncern tillhandahållit tjänster till andra koncernbolag. Den nationella skattemyndigheten nekade de köpande koncernbolagen avdragsrätt för ingående moms då myndigheten ansåg att fakturorna var ofullständiga. Fakturorna saknade uppgift om pris per enhet eller det antal timmar som arbetet avsåg. Bolaget kompletterade underlaget med avtal och handskrivna uppgifter med de saknade uppgifterna. EU-domstolen kom fram till att en skattemyndighet har rätt att neka avdragsrätt med hänvisning till att fakturan är ofullständig. Detta gäller i vart fall när kompletteringarna har gjorts efter det att skattemyndigheten fattat sitt beslut att neka avdragsrätt.