I mervärdesskattelagen (1994:200) som var tillämplig till och med 30 juni 2023 var skattskyldighet ett centralt begrepp. Det innebar att det förelåg en skyldighet att redovisa moms när det gjordes en omsättning av varor eller tjänster som var momspliktig och den gjordes av en beskattningsbar person. Den som skulle betala momsen benämndes skattskyldig.
Begreppet skattskyldig har efter införandet av nya mervärdesskattelagen 1 juli 2023 ersatts av begreppen betalningsskyldig i betydelsen skyldig att betala skatt och beskattningsbar person i betydelsen subjekt. I Rätt Moms används betalningsskyldighet som begrepp när någon är betalningsskyldig för moms. De tidigare begreppet skattskyldighet är viktigt att känna till då det förekommer i rättsfall och i Skatteverkets ställningstaganden som fortsatt kan vara vägledande vid olika bedömningar.
Det kan nämnas att den gamla mervärdesskattelagen (1994:200) fortsatt gäller för redovisningsperioder till och med 30 juni 2023. Nedan återges innebörden av begreppet skattskyldighet enligt denna lag.
Definition
Skattskyldighet är ett begrepp som innebär att det föreligger en skyldighet att redovisa moms. Det kan finnas olika skäl till att den skattskyldige ska redovisa moms. Som exempel kan nämnas en bilhandlare som säljer bilar och att den som har en matbutik tar med sig mat hem för eget bruk (uttag). Det känns naturligt att moms ska redovisas i dessa situationer. Om däremot en privatperson säljer sin bil då ska inte moms redovisas. Vad är det som skiljer bilhandlaren från privatpersonen? Bilhandlaren är en beskattningsbar person som bedriver ekonomisk verksamhet, dvs. driver en affärsverksamhet. Privatpersonen vill i och för sig tjäna pengar men gör en enstaka försäljning utan att ha avsikt att regelbundet köpa och sälja bilar. Förutom att vara beskattningsbar person krävs det att det sker en momspliktig omsättning här i landet för att någon ska vara skattskyldig. När dessa fyra krav är uppfyllda är någon enligt huvudregeln i mervärdesskattelagen (1994:200) skyldig att redovisa moms, dvs. skattskyldig.
Utöver huvudregeln finns en skyldighet att redovisa moms i ytterligare några situationer:
näringsidkare köper in momspliktiga varor från EU
import av momspliktiga varor till Sverige från ett land utanför EU
felaktigt påförd moms i faktura.
Lagrum
1 kap. 1 § och 2-5 kap. mervärdesskattelagen (1994:200) i kraft t.o.m. 30 juni 2023
Beskattning
Huvudregeln
De fyra förutsättningarna för skattskyldighet regleras i kapitel 2-5 i mervärdesskattelagen (1994:200). Om det brister i någon förutsättning ska ingen moms debiteras. När man ska ta ställning till om moms ska redovisas är det lämpligt att stämma av de olika förutsättningarna i den här ordningen:
omsättning (2 kap. mervärdesskattelagen (1994:200)
momspliktig omsättning (3 kap. mervärdesskattelagen (1994:200)
beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet (4 kap. mervärdesskattelagen (1994:200)
Sverige = beskattningsland (5 kap. mervärdesskattelagen (1994:200).
Omsättning
Med omsättning menas att någon överlåter en vara eller utför en tjänst mot ersättning, dvs. det vi vanligen kallar försäljning, att någon för över en vara till ett annat EU-land under vissa förutsättningar (EU-handel), och att någon tar ut en vara eller tjänst ur sin verksamhet (uttag).
Momspliktig omsättning
Utgångspunkten är att alla varor och tjänster är momspliktiga om det inte finns ett undantag som säger att transaktionen är momsfri. Det finns en stor mängd undantag från moms. Som exempel kan nämnas sjukvårdstjänster. Det är viktigt att komma ihåg att det måste finnas ett uttryckligt undantag i 3 kap. mervärdesskattelagen (1994:200) för att en försäljning ska vara momsfri. Se vidare ordet momsfri.
Beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet
Med beskattningsbar person menas den som ”självständigt bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett på vilken plats och oberoende av verksamhetens syfte eller resultat”. Detta begrepp skiljer sig jämfört med vad som utgör näringsverksamhet i inkomstskattehänseende, vilket medför att skattskyldighet till moms kan uppkomma innan någon anses bedriva näringsverksamhet.
Sverige = beskattningsland
Om omsättningen är momspliktig och den görs av en beskattningsbar person krävs det slutligen att Sverige är beskattningsland. Med det förstår vi att Sverige har rätt att få in momsen och inte något annat land. Om en vara finns i Sverige och ska levereras inom Sverige då ska momsen tillfalla Sverige. Varor som levereras ut ur EU (export) ska däremot inte beskattas i Sverige eftersom Sverige inte anses vara beskattningsland enligt reglerna om exportförsäljning av varor. Tjänster beskattas på olika sätt. Därför är det viktigt att identifiera vilken typ av tjänst som ska omsättas (tjänstebeskattning) och om köparen är ett företag eller en privatperson. Är det en konsulttjänst eller en tjänst i form av ett inträde till en fotbollsmatch? I det första fallet beskattas tjänsten normalt i köparens land om köparen är en beskattningsbar person. När det gäller inträdet beskattas det normalt i Sverige om fotbollsmatchen äger rum i Sverige.
Beskattningsbar person köper in momspliktiga varor från EU
Det företag som gör inköp av varor från EU ska redovisa moms på sitt förvärv i Sverige. EU har idag en beskattningsmodell där köparen blir skyldig att redovisa moms i sitt hemland i stället för att säljaren fakturerar sitt lands moms. Det gör att köparen till stor del slipper att ansöka om att få moms återbetald från ett annat land. Därigenom underlättas handeln av varor inom EU. Se vidare förvärvsmoms.
Import av momspliktiga varor till Sverige från ett land utanför EU
När varor importeras till Sverige från ett land utanför EU redovisas normalt moms. Det finns vissa undantag från importmoms. Utöver momslagens regler kan det även finnas specialregler i tullagen och andra tullförfattningar, som leder till att moms inte tas ut på grund av att det föreligger temporär eller slutlig frihet för tull och skatter. Till och med år 2014 har Tullverket normalt momsbeskattat import av varor, både för privatpersoner och för företag. Sedan 2015 är Skatteverket beskattningsmyndighet vid import för den som är momsregistrerad. För privatpersoner och juridiska personer som inte är momsregistrerade är Tullverket beskattningsmyndighet. Se vidare import.
Felaktigt påförd moms i faktura
Den som ställer ut en faktura eller liknanden handling med moms är betalningsskyldig för beloppet. Det kan finnas olika anledningar till att momsen är felaktigt debiterad. Det kan vara en privatperson som säljer en vara och som utan att tänka sig för sätter upp ett belopp som moms på fakturan. Motsvarande betalningsskyldighet finns t.ex. för det företag som debiterar moms på en momsfri tjänst. Den som öppet debiterar momsen är skyldig att betala den till staten så länge inte momsbeloppet krediteras. Däremot har köparen aldrig avdragsrätt för ett felaktigt fakturerat momsbelopp.